Fuera de juego
Skulle Fernando Torres haft samma utveckling i Atlético?

Fuera de juego

Likheter med Skottland, Fernando Torres, Champions Leauge och helgens höjdpunkter

Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Nina Ljung Fredman, Krönikör Spanien
Rickard Petersson, Valenciared.


Spanska ligan är som den Skotska. Spanska ligan är som Damallsvenskan. La Liga har fått stå ut med många hårda ord såhär i säsongsinledningen. Vilka är dina åsikter i ämnet?

Robert:
- Jag har alltid propagerat för att La Liga skulle vara allt annat än ovanstående men nu är jag beredd att kapitulera. Det är tragiskt så förutsägbar ligan är just i år. Tidigare brukar alltid en av giganterna (minst) kunna vackla samtidigt som åtminstone ett av lagen Depor, Valencia, Sevilla, Atlético eller Villarreal är med uppe i toppen och fäktas, men inte i år. Den här säsongen är det två lag, och då endast två lag, som vill vara med och leka och det är rent ut sagt så jävla tråkigt oavsett det faktum att jag råkar sympatisera med ett av lagen. Hur kul är det att kolla på match efter match där samma lag vinner varje gång? Det enda vi har att se fram emot är el clásico som i och för sig blir grymma matcher men det måste finnas mer. Mycket mer.

I mina ögon har spanska ligan alltid varit en liga som fått oförtjänt mycket kritik för att det inte finns lag bakom Barca och Real. Lag som Mallorca, Málaga eller Zaragoza har alltid kunnat slå det stora, vilken dag som helst, men det har aldrig riktigt framkommit. Inte förrän nu då alla chanser i världen fanns i och med det ökade intresset på grund av Zlatans ankomst. Men då går det inte. DÅ blir ligan precis så förutsägbar som alla alltid sagt. Så tråkigt, så typiskt. Och det som stör mest är att oinitierade journalister som tidigare inte haft koll tar varje chans de får att säga "vad var det jag sa?". Ridå...


Nina:
-  Så fullkomligt befängt det där är. Det är vad jag tycker. Nu vet jag inte vem som ska tillskrivas modet att vara först med att så publikt yppa sin okunnighet inom området genom att reducera klassiska klubbar som Sevilla, Valencia, Atlético Madrid, – Zaragoza! – Athletic Bilbao till jämlikar med Kopparbegrs/Göteborg och Hibernian FC. Inget ont om dessa lag med det, men det blir väldigt svårt att ta ett sådant försök till liknelse på allvar.
Det kan knappast vara en ny, banbrytande insikt att ligatiteln oftast (även om det kommer ett undantag som bekräftar denna regel ungefär vart tionde år) står mellan 2,3, på sin höjd 4 klubbar i respektive liga som slagit ner i huvudet på den som kom på dessa ”träffande” korrelationer.

Jag hävdar å det bestämdaste att alla ovan nämnda spanska klubbar med största sannolikhet skulle klara av att slå ett mittenlag i Premier League eller Serie A, och göra sig bra i Europaleague. Detsamma skulle jag inte säga om vare sig klubbarna i skotska ligan (eller Damallsvenskan, som känns som ett alltför lågt exempel).
Titta bara hur Sevilla körde över Skottlands motsvarighet till Barcelona/Madrid- Rangers i Champions League igår.
Patetiska, beklämmande jämförelser. Om det förbigått någon finner jag dem upprörande, banaliserande och ovärdiga.


Rickard:
- Jag hävdar som många andra i ämnet att La Liga länge varit "som skotska ligan". Det finns egentligen bara två lag som kan utses som huvudfavoriter så ofta som dessa två. När någon av giganterna räknas bort dit beror det mer på en tillfällig formsvacka än att något annat lag i Spanien beständigt tagit deras plats på tronen. För visst ser vi uppsticker och visst vinner andra lag ligan, men det är trots allt undantag som bekräftar regeln. Nog sagt om detta tror jag. Alla får göra vad dem vill av sin favoritliga. Vill man hårddra det så är ju varken Premier League eller Serie A inte heller så mycket mer än två, tre lag. Allt är så svart eller vitt och det är förbaskat tråkigt. Det finns mycket njutning att hitta i gråzonerna däremellan.




Den spanska ligan kallas La liga de las estrellas men ändå finns det inhemska spelare som Fernando Torres som öser in mål på annan plats. Vad betyder det för ligan att etablerade spanjorer som Torres, Reina och Cesc inte spelar i sitt hemland? Hade de haft samma utveckling i La Liga och vad skulle de nu kunna göra i sina respektive spanska klubbar?

Robert:
- På sikt tror jag det är bra att spanjorerna testar på andra ligor. Det breddar deras kvalitéer och kännedom för andra ligor/spelare/system. Ska la selección fortsätta vara i världsklass så är det en nödvändighet. Sen är det klart att det vore roligare med exempelvis alla tre omnämnda i den spanska ligan. Fernando Torres hade till exempel behövts i Atlético i dagsläget, dock så tror jag att Liverpoolflytten gjort honom gott och fått honom utvecklas ytterligare.


Nina:
- För ligan betyder det att ett par namnkunniga spelare spelar i en annan liga, varken mer eller mindre. Kanske hade respektive klubb tjänat ytterligare ett par miljoner på merchandise genom att kränga Torres och Cesc-prylar.
Men för Fernandos egen utveckling var en flytt från Atleti nödvändig, eftersom han hade stannat upp där, helt slutat att utvecklas. Och bara se hur bra han är nu!
Att se sig om och snappa upp andra influenser att ta med in i landslag och vid en eventuell återkomst även i ligan är bara positivt och berikande, så länge spelaren själv vill och klarar av det. 

Jag vet uppriktigt inte om de skulle kunna bidra med något i sina respektive klubblag. Barcelona klarar sig bra utan Cesc och har så gjort länge; och sista säsongen för Torres i Atletico var allt annat än strålande, jag tror inte att hans återkomst skulle vara lösningen på problemen i klubben. De har två riktigt bra målskyttar i Kun Aguero och Forlan, det som behövs där är något annat. Som en bättre samspelt defensiv. 


Rickard:
- Svårt att säga tycker jag. Tittar man på England så är det inte en enda spelare av toppkvalité som befinner sig utanför landets gränser. Åtminstone inte i princip. Beckham är ett sällsynt undantag. Någonstans tror jag ändå att den inhemska fotbollen vinner på att ha sina bästa spelare i den egna ligan. Ponera att Sverige hade haft alla sina bästa spelare i Allsvenskan. Vilken liga det hade varit då! Knappast liga nummer 23 i Europa i alla fall med tanke på hur många svenska eller ex-allsvenska spelare som huserar och har dominerande roller i såväl SAS-ligan som i Holland och i viss mån även Frankrike och numera nya svenskligan Grekland. Det har betydelse och givetvis hade spelare som Torres och Fabregas tillfört mer kvalité till La Liga. Atlético kanske inte hade behövt Torres just nu men väl en Fabregas kanske? Sedan utvecklas man alltid av att få spela och i England lär man sig andra saker och ett annat spel än det i Spanien så generellt kan man nog vinna på det på landslagsnivå. Men är utlykten för stor så tror jag att man tappar i stil med LEX-Sverige.




Som vanligt handlar snacket runt Champions Leauge om vilket av de lag från England, Italien eller Spanien som ska vinna men finns det inte andra kandidater också? Kan något lag utanför dessa länder vinna? Isåfall vilket?

Robert:
- Det ska väl vara Bayern München då, som vanligt. Lag som Lyon och Porto har helt klar kvalitéer men vinna gör de inte. Det tror jag inte Bayern gör heller men på något sätt brukar ju tyskarna kunna vara med när det gäller. Efter några mellansäsonger kan de säkert också gå långt men som segrare ser jag något av lagen från de stora ligorna. Barca - Real i final på Bernabeu för att avsluta den blå/röd/vita säsongen totalt?


Nina:
- Alltså, kan och kan. Rent hypotetiskt kan ju alla lag som deltar vinna, sedan blir det mer en sannolikhetsfråga av det hela. Det finns kvaliteter i många av lagen – har inte Rubin Kazan ändå imponerat ? – och det finns inget härligare än när en underdog slår till. Både Bayern München och Lyon är lag med stor potential, men jag ser dem inte slå vare sig Barcelona eller Real Madrid, eller för den delen Sevilla.

Jag tror att det tillsist blir Real Madrid som vinner Champions League i år, hemma på Bernabeu. 
Det är en ganska stark känsla, bara. 


Rickard:

- Jag tycker franska ligan verkar vara på ett rejält uppsving igen. Bordeaux, Lyon och Marseille är  riktigt trevliga lag men i år lär de inte kunna utmana toppen av eliten till fullo. Bayern är också enkelt att säga men sedan finns det en uppsjö av lag som kan skrälla. Porto är alltid intressanta och har en rutin av att just skrälla i Champions League. Ryska och Ukrainska ligan producerar också riktigt bra fotbollslag för tillfället. Men om jag måste välja så säger jag nog Porto som huvudsaklig utmanare utifrån, bara på ren rutin.




Till sist - Vad missar du absolut inte i helgen?

Robert:
- På förhand känns ju Atlético - Zaragoza som den roligaste matchen men eftersom jag kommer ha fullt upp vid sidan om fotbollen blir Sevilla - Real Madrid en perfekt match att titta på med lördagkvällens goda minne i färskt förvar. Ska någon kunna störa de två stora så är det dags att Sevilla visar det i helgen.


Nina:
- Det är säsongens utan tvivel mest speciella möte för mig i helgen – Zaragoza mot Atlético på Vicente Calderon.
Det finns ingenting i världen jag inte skulle ställa in för den matchen. Ingenting. Det var mot Atlético jag förälskade mig i Zaragoza, det bara hände. Vad det sedan betydde för mig i det skedet av mitt liv och framåt tänker jag inte dra upp igen här, utan nöjer mig med att länka en tidigare text som redan förklarat delar av det där. 
Och den ligger här.


Rickard:
- Får man säga sina egna matcher i verkligheten? Det vankas avgörande matcher i såväl gärdsgårdsserien (Div7) i Göteborg som den, relativt sett, mer välspelade damjuniorserien där laget jag tränar håller till. Okej, om jag får hålla mig till surrealismens ramar i världen framför dumburken så blir svaret Racing-Valencia...NOT! Det känns definitivt som en match jag faktiskt vill missa. Känslan är inte så bra inför den här matchen. Valencia har ruggigt svårt för Racing och formen är minst sagt si sådär. Risken är därför att jag bara låter bli det hela och missar allt istället. Då sparar man i alla fall nerverna till senare tillfälle.



Väl mött!

Robert Johanssonrobert.johansson@svenskafans.comLarsRobertJ2009-10-01 07:00:00
Author

Fler artiklar om Spanien