Bildandet av Real Betis Balompie
Karl Nygren ger oss en historielektion om bildandet av Real Betis.
Som bekant startade allt i Huelva år 1873. Ett engelskt företag arrenderade gruvorna vid ”Riotinto” och med de brittiska arbetarna kom också fotbollen. En sport som var på rejäl uppgång i dess hemland- England.
År 1889 bildades Spaniens första fotbollslag- ”Huelva Recreation Club” (Recreativo de Huelva). Vid sekelskiftet spelades de första matcherna i Sevilla och 1905 fick staden sin första klubb, ”Sevilla Football Club”. En rad övriga lag bildades också, alla med målet att bli Sevillas bästa. ”Sevilla Balompié”, som officiellt bildades den 12 september 1907, var ett av dessa. Kärnan i laget bestod av studenter vid ”Escuela Politécnica de Sevilla”, alla med en karriär inom det militära framför sig.
Rivaliteten mellan staden var nu säkerställd med all önskvärd tydlighet. Balompédicos (balompié är det kastilianska ordet för fotboll) mot det engelskt klingande ”Football Club”.
Det var Manolo Moreno Calvo som övertygade sin far, den rättslärde Moreno Moya, att sätta upp det första reglementet för Sevilla Balompié. Klubben fick sitt kontor på Alfonso XIII nr. 29 i centrala Sevilla. Medlemsavgiften fastställdes till 25 céntimos (ungefär 15 öre), och den som inte betalade fick heller inte spela.
Laget spelade sina första riktiga matcher i en turnering i Huelva 1908, där de mötte Recreativo och Sevilla F.C. Med sina blå-vita tröjor fick man det tufft. Hemmalaget gick segrande ur striden efter 4-0 mot ”Balompié” samt 2-0 mot ”F.C.” Turneringen kom senare att kallas ”Campeonate de Andalucía” (de Andalusiska mästerskapen).
1909 föddes Betis F.C. Det hela började med att ett par ledare i Sevilla F.C., däribland Eladio García de la Borbolla, föreslog att klubben skulle köpa en mycket talangfull spelare från Recreativo de la Calzada. En ”polémica” (diskussion) uppkom i styrelserummet då det visade sig att spelaren kom från arbetarklassen. Vissa ledare motsatte sig en värvning då man ansåg att arbetarklassen var socialt underlägsen. Tillsammans med sina vänner lämnade då Borbolla klubben i protest och bildade Betis F.C. där han själv blev president.
Vid den här tiden var Sevilla Balompié den dominerande klubben. 1910 vann man ”Copa de Sevilla” där de övriga lagen var Betis F.C., Sevilla F.C., Recreativo de Huelva, Atletic och Andalucía. Ett år senare vann man ”Copa Spencer de Jerez” efter att ha besegrat Espanol från Barcelona. Man tog även skalper mot engelska fartygsbesättningar som Glenmore, Cordova, Britannia och Prince of Wales. Det tog några år men 1914 vann man återigen ”Copa de Sevilla”.
Rivaliteten mellan sevillistas och balompédicos var påtaglig. Betis F.C. var fortfarande relativt litet, men som andra klubbar i samma situation (Recreativo, Atletic och Andalucía) värvades spelare i hopp om att öka supporterskaran.
Mr. Harry Jones, en engelsk fotbollsfanatiker, var en av dem som gärna ville se ett storlag i Sevilla. Hans idé var att slå samman Sevilla Balompié och Betis F.C. Till en början stötte han på problem då ”Balompié”, ”storebror”, motsatte sig fusionen då man inte tyckte det var bra att slå sig ihop med en mindre klubb. I september 1914 blev Betis F.C. Real Betis F.C. Den dåvarande kungen Alfonso XIII hade gett sitt godkännande, och kanske var det vad som krävdes för att sammanslagningen skulle äga rum.
Den 28:e november 1914 såg Real Betis Balompié dagens ljus. Papperna skrevs på hemma hos Eladio García de Borbolla, och mötet avslutades med att man skålade i Manzanilla för kommande framgångar. En vecka senare samlades man återigen för att välja klubbens första president och det var aldrig någon tvekan om att posten skulle gå till Harry Jones, eller ”Papá” Jones som han kom att kallas.
källa: www.beticismo.com
