Betis startelva tar form!
Sakta men säkert börjar pusselbitarna falla på plats, men konkurrensen är tuff och Betis förstaelva är långt ifrån spikad.
Det har snart gått två månader sedan Serra återvände till Sevilla. Ganska fort har han satt sin prägel på laget och faktiskt hela klubben. Med ett kompakt organiserat försvar och snabba omställningar ska Betis bli årets stora överraskning i la liga. Jo jag tackar, men då måste spelarna omgående förverkliga de mantran om disciplin och individens ansvar som de så gärna rapar upp i journalisters närvaro. Ambitionen är hög, motivationen likaså, låt om oss bara hoppas att kunnandet är tillräckligt. Inledningsmatchen mot Numancia (1-1) lämnade mycket övrigt att önska, varför vi nu väntar med spänning på hemmapremiären mot Espanyol.
Spelsystemet är fastlagt sedan länge tillbaka och lyder 4-1-4-1. Serras order är glasklara och spelarna börjar alltmer känna sig trygga i sina roller. Vilka som tillhör den rådande startelvan däremot är fortfarande ovisst. Konkurrensen är stenhård men sex spelare får för tillfället anses som givna: Prats, Juanito, Castellini, Joaquín, Fernando och Oliveira.
Prats har övertygat på försäsongen och visat på en imponerande hög lägsta nivå. Om han inte börjar jonglera med parfymflaskor i duschen eller på dylikt sätt drar på sig en snöplig skada är han det självklara förstavalet i mål. Contreras får främst koncentrera sig på att bli helt kvitt sina efterhängsna skadeproblem innan han på allvar kan tävla om en plats i startelvan.
Juanito har gått från klarhet till klarhet och på senare tid även belönats med en landslagsplats. I Betis är han oumbärlig och åtnuter stort ansvar, varför de resterande mittbackarna lär få fokusera på den återstående platsen.
Castellini har sedan sin ankomst från Italien, snabbt tagit en ordinarie plats till vänster i försvaret. Han var den förste spelaren Serra införskaffade till sitt nya lagbygge och har med sin kvickhet och precisa inlägg, åtminstone för tillfället, konkurrerat ut Luis Fernandez.
Joaquin är Spanien främsta högerytter. Övriga kommentarer är kanske överflödiga, men faktum är att han nog skulle må bra av lite avlastning och inte ensam behöva ta ansvar för den kreativa anfallsfotbollen som Betis av tradition strävar efter. Kanske, kanske kan Edú, i Denilsons frånvaro, bli den förstärkning vi så väl behöver.
Fernando har under längre tid jobbat flitigt och hårt för att ta en plats som en offensiv mittfältare, och har lyckats så väl att han förmodligen kommer att vara Serras förstaval ett tag framöver.
Oliveira lovade nyligen att han skulle skriva Betishistoria och måla grönvitt till toppen. Än så länge har succén uteblivit, men visst finns förutsättningarna att brassen kan bli den suveräna striker vi saknat de senaste åren.
Resten av gänget har bara att arbeta på och Serra har tydligt deklarerat att alla spelare kommer att få sin chans. Återstår då bara att ta den när den bjuds.
