Tjugo år sedan Denilson skrev på
Två årtionden sedan brasilianaren skrev på för Real Betis, den tidens dittills dyraste värvning i historien: 32 miljoner euro. Javier Clemente, Real Betis tränare då: - Denilson var värdelös för oss.
Den 28 augusti 1997 betalade Real Betis
Denilson var tjugo år och kom från brasilianska São Paulo FC varifrån flera europeiska klubbar ville värva yttern. Real Betis erbjöd kontrakt på tio år för vilka Denilson skulle tjäna 27 miljoner dollar,
Trots fantasisummor för övergång och lön var dessa inte det mest spektakulära med affären. Real Betis ägare Manuel Ruiz de Lopera beslöt att i kontraktet skriva in en utköpsklausul på 65 000 miljoner - 65 miljarder! - pesetas, 390 miljoner euro. Summan var 43 000 miljoner - miljarder igen - pesetas högre än då högsta utköpsklausulerna i den spanska fotbollen, de för Predrag Mijatovic och Clarence Seedorf i Real Madrid.
Marcas uppslag vid tiden för Denilsons övergång till Real Betis.
Javier Clemente, spansk förbundskapten 1992 till 1998 och Denilsons tränare i Real Betis 1998 gav i februari i år en intervju i Jot Down där denne hårt kritiserade Denilson. Intervjun blev mycket uppmärksammad i Spanien och citerades i nästan alla medier:
- Denilson var inte ett dugg värd 5 miljarder men var känd för sina konststycken. Han kunde ha blivit en bra spelare men ville aldrig sluta spela den fotbollen som inte är värd någonting. Hos oss jonglerade han. Han dribblade av en spelare fyra gånger och återvände för att dribbla honom en femte. Vi stod inte ut med honom. De övriga ville inte ha honom men han var en schysst kille och, paradoxallt mycket ödmjuk. Pressen satte för mycket press på honom och han var ändå en kille med begränsad skolning.
I samma intervju kritiserar Javier Clemente också Real Betis ägare Manuel Ruiz de Lopera.
- Lopera visste inte hur man skötte en klubb. Han var en generös kille, klubbens hjärta men han spenderade pengar utan kontroll, köpte för köpandets skull, utan mening.
Denilson själv verkar ha varit nöjd med Real Betis och Manuel Ruiz de Lopera men erkänner det höga priset blev en hämsko. I franska Le Monde i maj i år berättar han:
- Samtliga stora europeiska klubbar hade lagt ett bud på mig. Min agent berättade att Barcelona CF erbjudit 12 miljoner dollar och att São Paulo FC var nöjda med det. Två dagar senare erbjöd Real Betis 32 miljoner. Självklart var det omöjligt att tacka nej till.
- I Real Betis hade jag ett förhållande som far och son med Manuel Ruiz de Lopera. Priset för mig var överjordiskt och sett i efterhand blev det ett problem. Jag ville slå hörnan och slå in målet jag själv. Den brasilianska fotbollen är mycket långsam, det går att dribbla av fem eller sex spelare. I Spanien var det omöjligt, det var nödvändigt att släppa bollen tidigare. Det tog tid att lära mig det. Alexis [Trujillo, Denilsons siste tränare i Real Betis, idag sportchef] var den som mest hjälpte mig förenkla mitt spel.
Ricardo Oliveira firar cupsegern 2005 med Denilson i bakgrunden.
I Real Betis motsvarade Denilson inte förväntningarna och spelade två säsonger, 1998 till 2000. Vid sekelskiftet återvände Denilson till Brasilien, utlånad till CR Flamengo varifrån Betis kallade tillbaka honom till Segunda división säsongen 2000/01 efter att ha åkt ur. Världens då dyraste spelare fick spela i spanska andra divisionen. Därefter följde spel i Betis i La Primera säsongerna 2001/02, 2002/03, 2003/04, 2004/05 och 2005/06. 2005 vann Denilson Copa del Rey på Vicente Calderón mot CA Osasuna.
2006 gick Denilson till FC Girondins de Bordeaux i franska Ligue 1. Efter en fransk säsong gick Denilson till Al Nassr FC i Saudiarabien, därifrån till FC Dallas i MLS för att 2008 vinna São Paulo-mästerskapet med SE Palmeiras. Denilson spelade också i Vietnam och Grekland och arbetar idag som sport- och tevekommentator i Brasilien.
