Sevilla i stormens öga: Motvindar i en säsong av förändring.
Genom motgångar kämpar Sevilla vidare. Vi gör en översikt över klubbens turbulenta säsong har testat deras uthållighet, med blick på både de svåra stunderna och de framsteg som skymtar i horisonten.
Säsongen inleddes den varma fredagskvällen den 11 augusti med höga förväntningar på José Luis Mendilibar och hans mannar, som klev in på Ramon Sanchez Pizjuan. Att inleda säsongen med att möta Valencia hemma är såklart en utmaning och ingen enkel match, men fansen som hade samlats på läktaren eller hemma i tv-sofforna förväntade nog sig att 3 poäng skulle bärgas denna afton.
Tyvärr så ställde ett rött kort till det för hemmalaget och med en man färre på plan så kunde publiken konstatera att det stod 1-2 till fördel för Valencia när domaren slutligen blåste av matchen.
Visserligen var detta säsongens första match och gav såklart ingen anledning till panik men nog började fansen fråga sig vad som var fel när Sevilla fortfarande låg på 0 poäng efter tre spelade matcher.
Nu ska vi i ärlighetens namn såklart inte säga att förväntningarna på Sevilla var att de skulle slåss om titeln denna säsong och de var inte heller tippade att vara bland topp fyra. Men en placering på övre halvan av tabellen kändes nästan som ett krav vid säsongsinledningen och enligt Optas analys före säsongsstart skulle Sevilla knipa 7:e platsen när vi senare i år summerar säsongen.
Med en bred spelartrupp som inkluderar erfarna och stora namn som exempelvis kaptenen Jesus Navas, Sergio Ramos och Lucas Ocampos, besitter laget en imponerande mängd rutin och skicklighet. Vi får inte heller glömma bort Youssef En-Nesyri som kanske är lagets mest lysande spelare just nu. Även om några av spelarna kanske har passerat toppen av sina respektive karriärer så torde de absolut ha vad som krävs för att hjälpa laget till en fin säsong.
Än så länge så har de misslyckats med att leva upp till förväntningarna och just nu, med nästan två tredjedelar av säsongen passerad, så ligger laget på en femtonde plats i ligan och kämpar för att hålla sig ovanför de tre nedflyttningsplatserna i tabellen.
Karusell av tränare
Hur hamnade man här nere? Hur kommer det sig att man endast har 4 vinster på 23 spelade matcher i ligan? Det kunde såklart diskuteras i en evighet men för att försöka sammanfatta det kortfattat så vill jag nämna att tränaren har haft problem att få ihop laget att spela som ett lag och spela för varandra.
Eller ”tränaren” är fel att säga eftersom det egentligen handlar om flera tränare. För Sevilla är faktiskt inne på sin tredje huvudtränare den här säsongen, Quique Sánchez Flores, efter att avverkat både José Luis Mendilibar (som fick lämna den 8 oktober) och Diego Alonso (som i sin tur hade förtroende efter Mendilibar fram till 16 december). Denna tränarkarusell och taktiskt experimenterande har även påverkat klubben och vi får hoppas att Quique nu åter lyckas skapa harmoni i spelet hos Sevilla. Antalet gula kort, hela 67 stycken hittills, kan också ge en hint om att just harmoni är något som saknats i laget och ersatts med frustration (för statistikens skull så kan vi nämna att man dragit på sig 4 röda kort också).
Målproduktionen och de individuella prestationerna har även lyst med sin frånvaro och att klubben har en målskillnad på -8 i ligan är tyvärr inte bra nog.
Uefa Champions League och Copa del Rey?
Uttåg ur Champions League med noll vinster på sex matcher där motståndarna bestod av Arsenal, PSV och Lens. På pappret borde det inte ha varit omöjligt att gå vidare från den gruppen utan tvärtemot så borde andra platsen varit inom räckhåll. Att komma sist i den gruppen ger ett solklart underkänt i betyget hur man än vänder och vrider på det.
I den spanska cupen så får man väl däremot säga att laget gjort godkänt ifrån sig genom att ta sig till kvartsfinal där det tog stop mot Atletico Madrid. Trots en hängiven insats och ihärdigt motstånd så slutade matchen 1-0 till laget från Madrid.
Framåt
Nu gäller det att fokusera på ligan och rädda det som räddas kan. Även om det ser dystert ut så finns det ändå ljusglimtar att bygga vidare på, t.ex. bollinnehavet och procenten rätt slagna passningar är något som laget är bland de bästa i ligan på.
Som nämnt så är säsongen förfarande långt ifrån över och Sevillas vinst i senaste match mot Rayo gav hopp. Här näst så kommer Atletico Madrid på besök, vilket är en tuff match i sig men jag är övertygad att spelarna är införstådda med allvaret och man kommer kämpa för att få med sig alla tre poäng.
Nu om någonsin så är det dags att börja visa vad ”Dicen que nunca se rinde” (de ger aldrig upp) betyder för klubben.
Sevilla ger aldrig upp.
Gracias.