Kan Sevilla utmana om guldet?
Vad är det egentligen som krävs för att man skall kunna ta hem ett guld i en av världens största ligor? Är det att man har dem största stjärnorna, den bästa tränaren, den bredaste truppen eller kanske den rikaste ägaren?
Vad är det egentligen som krävs för att man skall kunna ta hem ett guld i en av världens största ligor? Är det att man har dem största stjärnorna, den bästa tränaren, den bredaste truppen eller kanske den rikaste ägaren?
Naturligtvis är det som med allt annat en kombination av en mängd olika komponenter som skall stämma för att ett lag skall kunna vinna en liga av La Primera Divisions kaliber.
Tidigare år har överraskningarna hetat Osasuna, Villareal och Real Betis, men samtliga lag har fallit tillbaka sista månaderna av säsongerna och hamnat någonstans runt femte-, sjätte- eller sjundeplats.
Varför lyckades man inte hela, som Tommy Söderberg hade sagt, gå hela vägen i kaklet?
Osasuna hade topparna, men saknade bredden när skadorna kom.
Villareal hade stjärnorna och bredden, men föll på orutin i dem viktiga matcherna.
Årets överraskningslag heter Sevilla och hade förra året en fantastisk säsong när man gick och vann hela UEFA-cupen och man krönte dessutom
säsongen med en fin femteplats i ligan. I år har man varit med i toppen ändå från start och frågan är om chansen finns till att det är Sevilla som står längst upp i tablån när man i mitten på maj summerar säsongen?
Jag tror att Sevilla, till skillnad från andra uppstickare dem senaste åren, har en mycket bra chans att ta hem hela ligan i år. Vad grundar jag då detta på? Jo, det finns ett antal faktorer som gör att Sevilla har en realistiskt chans till att faktiskt stå som slutsegrare.
Sevilla har inte en eller kanske två matchvinnare, man har
sex eller sju spelare som i praktiken kan gå in och avgöra en match helt på egen hand.
Frederic Kanouté, den forne West Ham- och Tottenhamanfallaren som fått en nytändning i Spanien och öser in mål.
De båda brasilianska kantspringarna Dani Alves (kanske världens bästa högerback) och Adriano är två unga spelare som älskar att utmana sina motståndare och som både fått anbud från de flesta av världens största klubbar. Unge spanske yttermittfältaren Jesús Navas, brasilianske anfallaren Luis Fabiano och uruguayanen Ernesto Chévanton är tre spelare som när som helst kan göra något oväntat och avgöra en match.
Dessa matchvinnare är en faktor.
En annan viktig faktor som spelar in är att man har en hög lägstanivå. Man behöver inte alltid spela bra, man kan faktiskt göra en riktigt dålig match och ändå vinna. Detta är en otrolig viktig egenskap hos ett lag om man vill stå överst till slut.
Den tredje och kanske viktigaste faktorn är organisationen bakom laget, tränaren, styrelsen, ja hela klubben måste dra åt samma håll och vilja nå samma mål. I Sevilla är detta en självklarhet. Bara det att man i januari gick ut och sa att man var intresserad av Fredrik Ljungberg tyder på en rejäl satsning från klubben.
Finns det då ingenting som talar emot att Sevilla skulle vara bättre än andra ”dark hourses”? Jo, det är precis det som talar emot. Att ingenting talar emot, pressen kan bli för hög på dem spelarna som inte är rutinerade i sådana här sammanhang.
Avslutningsvis vill jag dock säga att även om jag är en sann Sevilla-supporter så tror jag tyvärr inte att man når hela vägen. Man slutar på en fin tredjeplats efter Valencia och seriesegrarna Barcelona. Detta beror inte på att Sevilla är ett sämre fotbollslag än dessa båda storlag, nej, det är bara av den enkla anledningen att Sevilla ännu inte är redo för uppgiften att krönas som mästare av La Primera Division.