VM-Nostalgi
”Fotbollen har en… Oerhörd betydelse. Ett helt land bommar igen… under en och en halv till två timmar! Ett helt land står stilla, den effekten har möjligen en president eller påven!”
Artikeln har inget med Sevilla att göra, snarare om världsfotbollen.
Jag har mitt första VM varmt om hjärtat. Jag kommer alltid att se tillbaka på just det världsmästerskapet som en skön nostalgi, och romantiserar allt som hade med just detta VM att göra. Jag gissar på att alla fotbollsälskare känner likadant, oavsett om det råkar handla om det tråkigaste mästerskapet någonsin, eller det motsatta. Vare sig det handlar om VM 90, VM 82, VM 54 etc. så är ens första VM alltid det mest speciella mästerskapet.
Som fyra åring var jag redan en förlorad, hopplös fotbollsnörd i mina föräldrars ögon då jag föredrog att titta på den inspelade VM 94 - krönikan minst en gång varje dag, under en väldigt, väldigt lång period. Men det var inte mitt första VM, även om jag älskade krönikan mer än Tom&Jerry, Djungelboken, och andra barnfilmer. Det första VM som jag följde från början till slut, och vars SVT-krönika jag beundrar som mest, är mästerskapet från 1998. Jag kommer alltid att minnas tillbaka till detta mästerskap som om det var tidernas bästa mästerskap någonsin. Men låt oss se tillbaka till samtliga mästerskap. För att få in det rätta humöret inför det stundande Världsmästerskapet så bjuder jag på ett par länkar och sammanfattningar från samtliga mästerskap:
VM 1930. Det allra första världsmästerskapet någonsin. Hittills den enda gången i VM-historien så skulle bronset delas mellan två nationer; Frankrike & Jugoslavien. Värdnationen Uruguay firade 100 år som självständig stat och hade precis blivit olympiska mästare. Samma år tog man historiens första VM-guld i fotboll. Grannarna Argentina besegrades i finalen. Finalen ser ni här.
VM 1934. Uruguay vägrade delta då mästerskapet skulle hållas utanför Sydamerikas gränser. Italien var värdnationen och hade massiv press på sig från diktatorn Mussolini. I och med att världen vid denna tidpunkt sakta men säkert började förtydliga landsgränserna och göra reklam för vilken ras som var mest atletiskt, så var det viktigt för rasistsympatiserade Italien att de vann mästerskapet. Vilket de också gjorde. Tjeckoslovakien och Tyskland hamnade på andra respektive tredjeplats. Här ser ni finalen.
VM 1938. Uruguay vägrade ställa upp för samma anledning som fyra år tidigare. Italien tog sitt andra VM-guld när Ungern besegrades. Frankrike arrangerade mästerskapet. Förvånande nog så missade värdnationen topp tre, då Brasilien tog VM-bronset. Finalen ser ni här.
VM 1950. Sverige tar brons, värdnationen Brasilien tar silver när man inför ca. 200 000 (!!) åskådare besegrades av Uruguay, som i sin tur tog sin andra VM-titel i sin andra VM-turnering. Länk till finalen.
VM 1954. Schweiz stod som värdnation när Västtyskland vann finalen mot Ungern med 3-2. Ett par decennier senare kom det fram starka rykten om dopingskandaler kring detta Västtyska lag och de Ungerska konspirationsteorierna blev på nytt väldigt intensiva . Finalen.
VM 1958. Värdnationen Sverige använde inte sina bästa spelare under detta mästerskap, men vad gjorde det när man tog sig till final. Där presenterade sig en sjuttonåring med artistnamnet Pélé, samtidigt som en viss Garrincha från samma landslag hade lekstuga på sin kant (och i de svenska sovrummen…) . Kurre Hamrins mål är numer en klassiker i Sverige.
Klassikern mot Västtyskland.
Finalen mot Brasilien.
VM 1962. Mästerskapet präglades av catenacciofotboll och det man minns bäst är matchen mellan värdnationen Chile vs Italien, aka slaget om Santiago. Chile vann både kriget om att skada varandra och få motståndarna utvisade (ehm. Värdnation..) och man vann även fotbollsmatchen med 2-0. Detta mästerskap ville världen glömma och radera bort ur minnet, därför kom detta att kallas för ”det glömda mästerskapet”.
Slaget om Santiago.
Finalen.
VM 1966. Fotbollen kom hem när England som värdnation tog en efterlängtad titel på hemmaplan. Än idag är målet som gav titeln omdiskuterad. Var bollen verkligen inne? Döm själva, här. (6,53 in i klippet).
VM 1970. Charmiga Mexico var värdlandet. Många klassiska matcher kommer från detta mästerskap. Favoriterna England mötte favoriterna Brasilien, där Gordon Banks stod för en av fotbollshistoriens svettigaste räddningar, vilket ni kan se här. (1,06 in i klippet).
En på förhand kritiserad Pélé skulle till slut leda Brasilien till nationens tredje VM-titel, där Italien blev påkörda med hela 4-1 i finalen.
VM 1974. Värdnationen Västtyskland dominerar det regniga mästerskapet och vinner efter en taktisk revolution när man införde Liberon, en position som Beckenbauer bemästrade. Holland blev nyblivna ärkerivaler för tyskarna; finalen vanns med 2-1 mot Holland.
VM 1978. Argentina vann som värdnation, under ett VM som spelades i vintern. Johan Cruijf stannade hemma under mästerskapen. Valencialegenden Kempes visade vägen och vann VMs skytteliga, samt ett VM-guld med sitt Argentina. Holland stod ännu en gång som förlorare i finalen och än idag kallas Nederländerna för det bästa landslag som aldrig vunnit, (huruvida den titeln är någon tröst är en annan diskussion... ). En speciell egendomlig detalj hos detta mästerskap var publiken med tifos, och mängder med konfetti. Underbar inramning.
Finalen mellan Argentina - Holland.
VM 1982. Spanien stod som värdnation. Detta var ett mästerskap fylld med klassiska matcher, men som också hade ett par tråkiga händelser. Schumachers brutala rumptackling och läggmatchen mellan Västtyskland och Österrike blev allvarliga diskussionsämnen, varar det sistnämnda ledde till följande konsekvenser:
Pga. läggmatchen beslutade man att hädanefter skulle de sista gruppspelsmatcherna spelas samtidigt. Algeriet som hade gått vidare förutom via 1-0 till Västtyskland, åkte ut då Västtyskland vann med just 1-0 mot Österrike. Det mest osmakliga i detta sammanhang var hur varken tyskarna eller österrikarna hade lust att åtminstone vara diskreta med den ömsesidiga överenskommelsen.
Brasilien charmade världen, men åkte ändå ut under ett tidigt skede (mot Italien). Italien vann en klassisk final mot Västtyskland. Tardellis välkända mål(gest) ser ni från finalen ser ni här (1.33 in i klippet).
Paolo Rossi show mot Brasilien ser ni här.
Schumachers mordförsök ser ni här (1.06 in i klippet).
Maradona blev en besvikelse och sortin blev fullbordad när världsstjärnan fick rött kort i en direkt avgörande match mot ärkerivalerna Brasilien.
Maradonas fula stämpling.
VM 1986. Hittills är detta VM det enda mästerskapet som EN spelare gjort så mycket skillnad. Om ni följer El Diego genom hela mästerskapet så framgår det väldigt tydligt att han var skillnaden mellan ett uttåg redan i gruppspelet och ett VM-guld. Ena matchen styrde han mittfältet som Xavi styr dagens Spanien. Andra matchen kunde han likt Iniesta låsa upp ett betongförsvar när det krävdes. Under en tredje match var han tvungen att dra igenom ett helt motståndarlag likt Messi. I den fjärde gjorde han allt på en gång, vilket ni ser här.
Bortsett från matchen mot England så låg Maradona bakom samtliga viktiga mål som Argentina behövde i Mästerskapet.
Annars minns man att Mexico blev värdnation igen, pga. en jordskalv i den från början tilltänkta värdnationen Colombia, man minns även överraskningslaget Danmark, den eviga maskinen Västtyskland, osv.
Maradona – omringad av fyra tyskar – slår via ett tillslag en öppnande passning som friställde Burruchaga. Sedan blev 3-2 ett faktum och Argentina vann därmed sitt andra VM-guld. Highlights från finalen.
Här kan ni se en Maradona-special.
Här har ni VM-krönikan 1986.
VM 1990. Enligt de flesta det tråkigaste mästerskapet någonsin. Kritikstormen efter mästerskapet var så stor att ett par fotbollsregler ändrades inför VM 94, t.ex. fick inte målvakten ta bollen med händerna vid hempass hädanefter. Här ser ni VM 90 – krönikan.
VM 1994. Allt som var dåligt med Italien 90 blev fenomenalt i just den värdnation där fotbollen endast förknippas med den amerikanska versionen. Publiksiffrorna (både på plats och i tv-sofforna) blev rekordhöga. Målen blev rekordmånga (och vackra). Men. Finalen blev likt VM 90 tillknäppt och tråkig (dock inte lika kontroversiell). Ett defensivt Brasilien vann på straffar mot Italien.Många lag skulle chocka omvärlden - Rumänien slog ut Argentina via klapp-klapp-spel à la Sovjet-hockey, Bulgarien slog ut världsmästarna Tyskland, och sist men inte minst; Sverige tog brons! Här har ni SVTs briljanta krönika.
VM 2002. Mycket besvikelse och besk eftersmak från detta VM. Det fanns ett par märkliga matcher när det gällde en av värdnationerna. Matchkvalitén var inte den bästa på vissa fronter, och Sverige åkte ut på ett svidande sätt. Dessförinnan hade Sverige slagit ut favoriterna Argentina, vilket blev vår höjdpunkt från mästerskapet. Domarna hade stor betydelse för utgången för Sydkoreas avgörande matcher. Guus Hiddink (den tiden Sydkoreas förbundskapten) tyckte det var nonsens och löjligt med konspirationsteorierna. Ca. sju år senare stod han där själv: bitter, upprörd och uteslöt inte tanken att motståndarna (Barcelona) hade gynnats av domarteamet. Hiddink kanske hade rätt, för han om någon borde känna igen en korrupt domartrio..?
Highlights från VM 2002 ser ni här.
VM 2006. Ett bra VM, som fick mycket intressant slut. Historien upprepade sig många gånger; Italien skulle vinna mästerskapet efter en inhemsk skandal i hemlandet (precis som innan VM 1982), Brasilien åkte ut tidigare än väntat (som under 1982), vilket även Spanien gjorde, ett på förhand utskällt Tyskland bröt ner sina motståndare och gick långt, Argentina som charmade världen åkte snöpligt ut, Tardellis målgest återupplevdes i Grosso när ytterbacken gav Italien ledningen mot Tyskland, osv.
I slutändan skulle det ändå handla om Zidane. I vad som såg ut att bli drömturneringen för legenden, blev en omtalad avslutning av karriären. Zidane har präglats av två sidor under hela sin karriär; kostnären och galningen, (alltså galning à la tysk målvakt). Att Zidane hade tagit fram båda personligheterna under ett och samma mästerskap hade hänt tidigare. I VM 98 trampade han en stund på en liggande Saudier som hackade lite för mycket på hans fötter. Under en match som Frankrike redan ledde med 3-0. Då blev Zidane avstängd i två matcher, och var nära att därmed nå den syndabock-status Beckham nådde i England. Men Laurent Blanc räddade Zidanes skinn, när han blev den förste att avgöra i Golden Goal sammanhang i ett VM. Sedan skulle Zidane leverera när det som mest behövdes.
Under VM 2006 gick utvecklingen i motsatt riktning.
Zidane växte under turneringens gång och nådde zenit i kvartsfinalen mot Brasilien. Zidane briljerade även under finalen och visade med sin straff att det finns en skör tråd mellan galenskap och genialitet. Fransmännen hade orken att jobba in i det sista tills utvisningen av Zidane. I sin sista landskamp försatte han sitt landslag i den sämsta situation som les bleus kunde infinna sig, pga. sin omdömeslösa aktion. Så obeskrivligt onödigt gjort - av lagets kapten. Trots det, så förblir skallningen enda gången i historien där misshandlaren sympatiseras med omvärlden och där offret (Materazzi) blir utskällt.
Zidanes fantastiska show mot brasilien ser ni här.
Zidanes klassiska avslutning på karriären ser ni här.
Det bästa sparad till sist: VM 1998. Luta er tillbaka för ännu en briljant krönika av SVT.
Se till att njuta av dessa klipp! Sedan kan vi på fredag se framemot nästa kapitel i VM historien, där Sevillaspelarna förhoppningsvis möter varandra i slutfasen.
Vad är Ditt bästa VM-minne? Berätta om det här nedanför.
