Ett stabilare Villarreal?
Villarrealred förklarar vad som händer kring det föryngrade Villarreal, om vad som finns i truppen idag, som inte fanns förra året.
Vi som håller på Sevilla vet för det mesta hur klubbens situation är inför säsongen; men hur mycket vet vi om våra rivaler i toppen? I vilken sits befinner dem sig inför säsongen?
Sevilla& dess rivaler, del 5 - Villarreal
Villarreal är ett mer välmående lag idag, och Villarrealreds egna Kalle Nybacka och Jonas Jacobsson förklarar varför, samt vad som fattas för att Villarreal en dag ska kunna återuppnå Subcampeones säsongen.
1. Vad är skillnaden mellan dagens Villarreal och Villarreal sommaren 2009?
Kalle: Det är mycket som har hänt i Villarreal på bara ett års tid. Framförallt så har medelåldern sjunkit drastiskt, då man gjort sig av med en del äldre spelare och fyllt på med yngre förmågor från de egna leden. Men den största skillnaden är framförallt att det inte finns samma osäkerhet som inför den gångna säsongen. Då hade man en helt ny tränare i form av Ernesto Valverde, som ju fick sparken senare under säsongen. Nu har man haft Garrido vid rodret sedan ett halvår tillbaka, vilket ingjuter en del stabilitet. Huruvida Villarreal är ett bättre eller sämre lag är svårt att sia om. Man har ännu inte tappat några nyckelspelare, men man har inte heller förstärkt laget avsevärt. Den enda egentliga förstärkningen (än så länge) är Borja Valero, som förvisso kommer att bli en viktig pjäs, det vågar jag säga redan nu. Men risken finns att åtminstone ett par viktiga spelare kommer att säljas innan fönstret stänger, så det återstår att se hur slagkraftigt manskapet är till säsongsstart.
Jonas: För ett år sedan satt man hör med en 27-0-seger i ryggen och hopp om att ett nytt och friskt Villarreal skulle kunna slåss i den absoluta toppen igen. Det hela gick väldigt illa. B-lagstränaren Garrido tog över mitt under säsongen, och gjorde det bra. Den stora skillnaden i truppen är annars att en himla massa rutin försvunnit och en himla massa av Garridos gamla B-adepter har tagit klivet upp. Ut med Javi Venta, Pires, Ibagaza och Llorente, in med Mario, Matilla, Marco Ruben och Jefferson Montero. Jag tror att Villarreal idag är ett mycket mer välmående lag rent generellt än förra året. B-laget gjorde dundersuccé i Liga Adelante, och kommer inte att kräva lika mycket energi. Förra året visste man inte riktigt var man hade a-laget, men i år är nog de flesta överens om att en säker plats ute i Europa är vad som gäller.
2. Vad talar för att Villarreal ska få revansch och tampas om CL-platser under säsongen? Vad talar inte för detta?
Kalle: Stabilitet är i grunden det som talar för att Villarreal ska kunna sluta top-4 denna säsong. Garrido utförde visserligen inga mirakel under våren, men Villarreal gjorde ändå en enorm uppryckning sedan han tog över, och om man fortsätter på samma spår så kan det leda långt. Det som talar emot är förstås att truppen de facto inte är bland de fyra starkaste i ligan. Barcelona och Real Madrid kommer förstås att sluta på plats ett och två, men såväl Sevilla, Valencia och Atlético har i mina ögon starkare trupper, åtminstone i dagsläget. Men det har å andra sidan aldrig hindrat Villarreal förut. Att man ses lite som outsiders kan säkert gynna laget. Nu tror jag förvisso att en Champions League-plats kan bli svårt att nå med dagens tunna och tämligen orutinerade trupp, men allt annat än en förbättring från föregående säsong vore ett misslyckande.
Jonas: Som sagt; klubben mår nog lite bättre i år än man gjorde för ett år sedan. Det har försvunnit mycket rutin, men jag måste säga att det ser ut som om vi lyckas behålla alla de viktigaste spelarna i alla fall; Diego Lopez, Diego, Santi Cazorla, Ruben Cani, Rossi och Nilmar. De är alla spelare som fortfarande har många år kvar inom toppfotbollen och som alla, utom Nilmar, visat att de håller i just CL. Hungern finns definitivt där, och Garrido har fått lite tid på sig att jobba in sitt system. Det som talar emot är det som på sätt och vis hänger ihop med hungern; att halva truppen är oskrivna kort på så höga höjder.
3. Vad behövs i dagens Villarreal för att man ska uppnå den nivå som klubben hade för tre säsonger sedan (när man hamnade tvåa)?
Kalle: För att uppnå det så gäller det att få ut maximalt av den spelartrupp man har. För tre säsonger sedan var spelare som Senna och Capdevila som allra bäst. Nihat hade en magisk säsong, Cazorla likaså. Det mesta stämde helt enkelt för Villarreal, samtidigt som Barcelona hade en svag säsong. I dagens läge känns det ganska klart att Real och Barca kommer att sluta top-2. För att Villarreal ska kunna nå en sådan placering så behövs i ärlighetens namn en himla massa flyt, och frågan är om ens det räcker. Det vore väl om Nilmar blir den stjärna han var tilltänkt att bli, om Senna blir pånyttfödd, om Cazorla hittar formen igen....jag kan fortsätta i en evighet. Tyvärr tror jag att de får dopa sig för att sluta tvåa, men jag hoppas förstås att jag har fel.
Jonas: Bara när nån nämner Subcampeones-säsongen får jag något blankt för ögonen. Vilket lag, vilken tränare, vilka matcher, vilken prestation. Ärligt talat, om inte Barcelona eller Real Madrid drabbas av nån sorts reglering för hur mycket pengar man får göra av med som man själva inte har så ser jag inte att något lag kan utmana de under de närmaste säsongerna. De är helt enkelt på en lite högre nivå än resten. Vad som skiljer dagens Villarreal från det som med god marginal kom före Barcelona i tabellen är svårt att säga. När jag tittar tillbaka på den backlinjen vi hade då, med Zygane och Fuentes som mittbacksreserver, så fattar jag inte alls hur vi kunde gå så långt. Å andra sidan var Nihat och Rossi gudomlig på topp, och till och med Guille Franco stänkte in 8 mål. Så summeringen blir: om efter sju sorger och åtta bedrövelser äntligen hittar formen igen, och om Nihat får sitt definitiva genombrott så kan vi i alla fall nå en tredje plats.
Tack Kalle och Jonas för svaren!
/Nästa och sista delen kommer inte handla om Sevillas rivaler, Sevillareds Ola Selby och Markus Bengtsson kommer snarare utvärdera den egna klubben.