Att vara Sevillista
Igår åkte Sevilla ur kvalet till Champions League och det finns fler frågetecken kring klubbens framtid än på mycket länge. Ska vi i klagande ord och skrift då uttrycka vår enorma besvikelse mot klubben eller ska vi stötta mer än någonsin? Svaret är självklart: HASTA LA MUERTE!!
Vi kan prata hit och dit om hur svag Sevillas insats var igår och hur svag insatsen var i det första mötet. Faktum är att Sevilla var inte värda att nå Champions Leagues gruppspel i år.
Det är den hårda sanningen.
Det som skrämde mig med gårdagens match var avsaknaden av jävlar-anamma.
Jag tänker mig själv in i situationen. Jag är Sevillaspelare. Jag ska spela hemmamatch inför världens bästa fans som aldrig slutar sjunga. Visst, jag har press på mig att jag måste leverera men ändå, hur priviligerad är inte jag som livnär mig på att spela fotboll för Sevilla F.C och inför världens mest passionerade fans? Nu jävlar ska jag visa alla som tvivlar på mig och på oss att Sevilla F.C är starka!
Så borde det ha varit igår. Så borde inställningen ha varit. Men istället fick vi se flera rädda och underpresterande spelare. Någonstans är något fel just nu, annars hade det inte sett ut på det sättet.
Det var en av de tyngsta förlusterna jag har upplevt under min tid som Sevillista och jag är lika ledsen och besviken idag som igår. Men. Och detta är viktigt.
Sevilla F.C har fortfarande 3 turneringar att fajtas i resten av säsongen. Vi har ligan, där vi ska nå topp 3. Vi har cupen som vi ska försvara. Och vi har Europa League som vi ska vinna. Om säsongen hade slutat med att Sevilla vann Copa Del Rey och EL och hamnade 3a i spanska ligan, hade ni inte varit nöjda allihopa då? Jag vet att jag hade varit det i alla fall.
Vad jag menar är att visst vi har redan misslyckats med 1 mål i år; att nå kvartsfinal i CL. Men vi har så många fler mål kvar att uppnå, och nu gäller det för oss Sevillistas att stötta mer än någonsin. Om inte spelarna har inställningen jag pratade om gäller det för oss fans att tänka så, att smitta av oss på spelarna. Och kan vi från Sverige inte göra det på matcher ska vi jävlar i det visa det härifrån.
Det är inte alltid lätt att vara fotbollssupporter, eller att vara Sevillista.
Precis som med allt annat så finns det både motgångar och medgångar inom fotbollen.
Men för mig är det enkelt. Är man Sevillista ger man aldrig upp. Aldrig.
När det känns som tyngst skriker man lite högre, sjunger lite högre, älskar lite mer.
Tills döden tar en.
Sevilla F.C är en mycket speciell förening, en förening som jag avgudar och älskar mer än det mesta i livet. Och vad gjorde gårdagens mycket onödiga och tunga förlust med min kärlek? Den blev starkare. Och det vet jag att er blev den med.
Så vad säger ni? Ska vi lägga ner alla onödiga klagomål och bara stötta? Stötta mer än någonsin och få spelarna ända nere i Sevilla att känna vår kärlek och vårt stöd.
Få varje enskild spelare att känna vår inställning och känna den smitta av sig.
Nu ska vi besegra Levante på lördag, och vi ska uppnå våra mål!
Vi är Sevilla F.C. Och vi kommer alltid tillbaka!!
HASTA LA MUERTE! Descansa en paz Antonio!
