Inför: Sevilla FC - RCD Espanyol: En match som väcker minnen!
Ännu en vecka av Copa del Rey är över, och vi står åter framför en helg fylld av Liga BBVA. På lördag utspelar sig en match som väcker både goda och dåliga minnen. I den här införrapporten kan ni läsa om lite av lagens silly season, om två klassiska profiler samt mycket mer.
Efter ännu en vecka av Copa del Rey-spel så har vi nått en helg med La Liga spel. Under lördagen utspelar sig en av helgens hetaste drabbningar i södra Spanien, då liga-sjuan Sevilla FC tar emot liga-åttan RCD Espanyol. Lagen har under de senaste åren mött varandra vid ett flertal tillfällen, många gånger har det blivit smått episka drabbningar. Senast lagen möttes var under sommaren då Trofeo de Antonio Puerta arangerades på Sanchez Pizjuan. Under matchen hyllades den forna Sevillaspelaren Antonio Puerta, men även den avlidne Espanyolspelaren Dani Jarque. Undertecknad var på plats tillsammans med 30 000, och det var sannerligen en fantastisk fotbollsmatch. Matchen slutade 5-0 till hemmalaget, men den här matchen handlade om så mycket mer än fotbollen i sig. Den här matchen var en direkt hyllning till de två avlidna spelarna, och de som var på plats bjöd på fantastiska hyllningar.
Descanza en Paz Antonio y Dani!
Siempre estaran con Nosotros!
Real Club Deportivo Espanyol
Halva säsong har paserat och los Periquitos kan vara mycket nöjda med vad dem åstadkommit än så länge. Laget placerar sig på en imponerande åttonde plats tillsammans med just helgens motståndare Sevilla. Pochettinos mannar har hittills spelat in 24 poäng, varav åtta av dessa har varit utanför Barcelona. Man har dessutom bara åstadkommit sju gjorda mål på bortagräs, samtidigt som man släppt in tretton stycken.
Espanyol är ett klassiskt lag i Liga BBVA, ett lag som få missunnar något. Trots att klubben gjort 75 säsonger i La Liga så har man aldrig lyckats vinna ligan. Deras största framgångar finner vi istället i Copa del Rey och i den dåvarande UEFA-cupen. Vid två tillfällen har man tagit sig ända till finalen av Europas ”andra-handsturningen, dock utan framgång vid något av tillfällena. 1988 föll man snöpligt mot Bayer Leverkusen efter en rafflande straffrysare. Scenariot uprepade sig 2007, den här gången mot vårt Sevilla FC. 1-1 efter full tid, 2-2 efter förlägningen följdes upp av en storspelande och kultförklarad Andres Palop i Sevilla-målet. Den dåvarande Espanyol-tränaren Ernesto Valverde är än idag ensam om att som både spelare och tränare förlora en UEFA-cup final.
Espanyols nuvarande tränare, och tillika fd Espanyol-spelare, är en mycket omtyckt person i Espanyol. Mauricio Pochettino tog över klubben i ett läge då många problem fanns i klubben. Under sin första säsong låg laget mycket illa till, men lyckades rädda flottan på ett beundransvärt sätt. Pochettino skulle dock inleda en fin era i klubben året därpå. Laget blev årets succélag och slutade på en fin åttonde plats. Man kämpade om Europa-cup platserna ända in i slutet, men föll till slut på målrakan.
Pochettino i fokus
Laget har i år fortsatt på det inslagna spåret och parkerar sig som sagt precis bakom Sevilla FC. Laget må ha tappat ett antal av sina viktigare spelare, men man har ersätt dessa på ett ypperligt sätt. I helgen lyckades laget dessutom väldigt rättvist knipa en poäng hemma mot självaste Barcelona, och för att citera spansk media, ge Real Madrid en hjälpande hand. Laget fortsatte imponera, och slog i veckan ut Cordoba i Copa del Rey efter totalt 5-4. Hemma på Cornella el Prat besegrade man Segunda laget med 4-2, varav Alvaro Vasquez avjorde matchen med sitt tredje mål i den 89:e minuten.
Laget
Under sommarens Silly Season tappade klubben ett antal nämnvärda profiler. Förra säsongens målspruta Pablo Osvaldo lämnade klubben för spel i AS Roma, den forna Castilla-spelaren José Callejon återvände hem till Madrid, legenden De la Peña la skorna på hyllan, David Garcia lämnade för spel i Girona och Francisco Chica tog klivet ner till Sevilla för spel i Real Betis. I och med dessa spelförluster så var man tvungen att inleda sökandet efter ersättare. Romaric plockades in på lån från Sevilla, Corominas återvände hem efter sin sejour i Osasuna, den talangfulle slovaken Weiss lånades ut från City och den unge mittbacken Didac lånades tillbaka från AC Milan.
I nuläget har sommarens spelarförluster knappt märkts av. Alltid unge Sergio Garcia har hittat tillbaka till målformen, och har hittills lyckats göra 6 mål för Barcelona-klubben. På mittfältet har spelare som Romaric, Verdu och Thievy stundtals briljerat, samtidigt som man har ligans kanske mest talangfulla men samtidigt mest oruterinade backlinje. Nedan finner ni ett exempel på hur Espanyol kan ställa upp sin backlinje. Siffrorna nedanför namnen är spelarens födelseår samt hur många matcher han gjort i La Liga.
Hector Moreno - Didac Vila - Juan Forlin - Raul Rodriguez
88 / 17 89 / 46 88 / 57 87 / 18
Espanyol försvaret stod för en fin insats när man chockade Barcelona hemma på El Prat
Under slutet av förra säsongen blossades dock ett ganska intensivt problem upp i klubben/laget. Den väldigt publikkäre Carlos Kameni gick nämligen ut och kritiserade klubben offentligt. Anledningen ska ha varit att man har valt att inte sälja spelaren, trots att han har viljat lämna klubben. Kameni är dock än kvar i klubben, men det ska till mycket för att han ska spela i Espanyol-tröjan igen. I veckan har Malaga offentligtgjort sitt intresse för Kameni, och mycket lutar åt att han lämnar Barcelona för spel i Malaga innanden här vintern är över.
***
Transfermarknaden må vara öppen, men det har inte direkt slagit lågor i Espanyol-lägret. Laget sägs leta efter en ny anfallare, varav Ajax El Hamdaooui verkar ligga högst upp på önskelistan. Den 27-årige marocanen beräknas kosta runt 3-6 milj. €, och Espanyol lär få kämpa för att få loss anfallaren. Två mindre önskvärda spelare i laget ryktas inte allt för oväntat bort från klubben. Kameruns landslagsmålvakt Carlos Kameni har under en längre tid sökt en ny klubbadress, och nu verkar en övergång till Malaga bli allt närmare. Även den unge argentinaren Jesus Datolo ryktas bort från klubben.
***
Pochettino har tagit ut en nästintill fullständig trupp, och få spelare saknas till matchen. Sevilla-lånet Romaric kommer dock inte finnas med i truppen på grund av den klausul som ivorianen har i sitt kontrakt, gällande spel mot Sevilla. Förste målvakten Cristian Alvarez skadade sig i den senaste ligamatchen mot Barcelona och är tveksam till spel. Mot Cordoba fick U-19 mannen Edgar chansen, men mot Sevilla lär Kiko Castilla med största sannolikhet starta. Förutom Cristian Alvarez så finns dessutom Javi Marques och Sergio Garcia på samma lista.
Fullständig trupp;
Raúl R., Amat, Rui Fonte, Baena, Álvaro, Verdú, Casilla, Galán, Héctor Moreno, Javi López, Weiss, Forlín, Pandiani, Dídac, Albín, Canal, Thievy, Cristian Gómez i Edgar Badia.
Potentiell startelva
Castilla
Moreno, Didac, Amat, Rodriguez
Forlin, Fonte
Thievy, Verdu, Weiss
Alvaro
Som det nämns ovan så saknas Alvarez, vilket lär innebära att den förre B-lagskeepern Kiko Castilla åter får chansen mellan stolparna. I backlinjen tror jag att man väljer att spela med mexikanen Moreno till höger samt Raul Rodrigues till vänster. I mitten lär vi få Milan lånet Didac Vilá tillsammans med Jordi Amat. Som pivotes tror jag att vi får se Forlin tillsammans med Rui Fonte. Ovan dem lär Thievy, Verdu och Weiss spela från höger till vänster. Hat-trick i förra matchen, och nog får vi väl se Alvaro från start mot Sevilla också. Positivt för Espanyol är dock att el Rifle finns med på bänken.
***
Profilen: Walter Pandiani
Född 1976 i Montevideo, Uruguay, så startade han sin fotbollskarriär i det lokala laget Basañez. Redan vid tidig ålder skulle han få det minnesvärda smeknamnet el rifle, geväret. Pandianis attityd och giftighet framför målet ledde honom vidare till en av Uruguays största fotbollsklubbar, Club Athletic Peñarol. Vid Milleniumskiftet så var det dags att testa vingarna och pröva på spelet på andra sidan Atlantan. Hans första klubbadress i Spanien och Europa blev den dåvarande storklubben Deportivo la Coruña. Efter två mindre lyckade säsonger i la Coruña så lånades han ut till ö-laget Mallorca, där den kraftfulle anfallaren skulle komma att få sitt stora internationella genombrott. Under sin sejour i Mallorca hann han bland annat med att vinna Copa del Rey.
Uruguayanen återvände till Deportivo inför säsongen 03/04, och skulle där fortsätta på den inslagna vägen. Med sina 14 mål i ligan och 6 i Champions League, så var han av de bidragande orsakerna till Deportivos fina framfart i såväl ligaspelet som i Champions League. Säsongen därpå skulle dessvärre bli ett misslyckade för Walter, och klubben valde att låna ut honom till brittiska Birmingham. Efter en fin debut i England erbjöds han en fast antställning i klubben. Totalt sett så blev hans sejour i Birmingham dessvärre inte speciellt lyckad, och han skulle komma att lämna klubben för Espanyol under sommaren 2005.
El Rifle´s första tid i Espanyol präglades dessvärre av väldigt stora skadebekymmer. Under UEFA-cup finalen 2007 var Pandiani dock den enda av Espanyol spelarna att sätta sin straff. Hans första sejour i Espanyol blev dock ett misslyckade, och i Juli 2007 skulle han skriva på ett tre-års kontrakt för Osasuna. Pandianis erfarenhet och rutin skulle bli mycket viktigt i Osasuna, och han rankades som en av lagets klart viktigaste spelare. 31 mål på tre säsonger blev Pandianis facit i Osasuna, innan han skulle återvända till Espanyol inför den nuvarande säsongen.
Pandiani har hunnit med att spela åtta matcher i år, varav han gjort mål i två av dessa. El Rifle dras dessvärre med dryga skadebekymmer, och har varit borta under stora delar av säsongen. Han har nyligen gått ut och sagt att han vill avsluta sin karriär hos klubben i hans hjärta, Club Athletic Peñarol. Under sina 35 år har Pandiani lyckats vinna den spanska supercupen två gånger, Copa del Rey tre gånger och dessutom blivit UEFA cupens bäste målskytt 2007. El Rifle kommer för alltid vara en legend, och väl när han lägger av kommer fotbollshimlen bli av med en ännu en strålande (och svettande) stjärna.
Sevilla Futbol Club
Sevilla FC. Än idag har jag svårt att förstå hur kärleken till en fotbollsklubb kan vara så intensiv och euforisk. Jag upptäckte Sevilla i mitt hjärta under den ärofyllda säsongen 06/07, och sen dess har jag varit fast. För mig är Sevilla dock så mycket mer än bara en fotbollsklubb, det är en livsstil, en väg att gå genom livet. Sevilla finns alltid vid ens sida, alltid vakandes, allt med en brinnande hunger inom en. Sevillista idag, Sevillista för alltid!
Den andalusiska stoltheten parkerar just nu på en sjunde plats med 24 inspelade pinnar. Laget har dock hittills stått för en klassisk mellansäsong, och spelet har stundtals sett riktigt risigt ut. Man har i nuläget sex poäng upp till 4:e platsen och CL-kval, samt två poäng upp till 5:e platsen som innehavs av ännu ett succélag i form av Osasuna. Noterbart är dock 12:e placerade Getafe bara har tio poäng upp till 4:e placerade Levante.
Los Nervioneses har hamnat i något av en dalande formkurva under årens lopp. Laget hade sin topp under året 2007 då man vann Copa del Rey, UEFA-cupen, slutade på en tredje plats i ligan, var rankat som Europas bästa klubblag och hade mängder med potential i laget. Sedan dess har det mesta dessvärre gått utför. Laget har visserligen slutat som sämst på en 6:e plats under de senaste åren, men den tidigare bländande fotbollen är nu som bortblåst. Tidigare nyckelspelare i Fabiano, Alves, Renato, Martí och Poulsen finns inte kvar i klubben, och dess ersättare har inte lyckats motsvara förväntningarna.
Med fyra tränarbyten under de senaste 3 säsongerna så är har man nu inlett en nysatsning med Marcelino Garcia Toral som lagets frontfigur. Då succé-tränaren Juande Ramos lämnade Sevilla mitt under säsongen 2007-2008 tog Sevilla legenden och den forne Sevilla Atletico tränaren Manolo Jimenez över klubben. Jimenez defensiva tänkande var kanske inte det mest positiva i Sevilla, men hans status i Sevilla samt att han ändå tog klubben till Europa spel ledde till att han satt på sin tränarposition under tre säsonger. Under avslutningen av säsongen 2009/2010 sparkades Manolo och en annan legend ersatte honom, då i form av Antonio Alvarez. Alvarez sparkades dock tidigt under hösten 10, och ersattes av Manzanos. Manzanos era varade i en säsong, och ersattes av Marcelino under sommaren 2011. Nedan ser ni Sevillas tränar-historik de senaste 6 åren;
2007-2010: Manolo Jimenez | 1.75 poäng per 97 matcher
2010: Antonio Alvarez | 1.73 poäng på 15 matcher
2010-2011: Gregorio Manzano | 1.53 poäng på 33 matcher
2011- : Marcelino Garcia Toral | 1.41 poäng på 17 matcher
Juande Ramos- En av de mest framgångsrika tränare Sevilla haft
Laget har inlett året 2012 med två förluster och en seger. Man inledde med att förlora det första Copa del Rey mötet mot Valencia på Mestalla med 0-1. Detta följdes upp en bedrövlig förlust i utkanten av Madrid, där man förlorade med 2-1 mot nykomlingen Rayo Vallecano. Förhoppningsvis blir det ändring på det på lördag, och Marcelino och hans mannar kan starta en ny trend. Visserligen vann Sevilla mot Valencia hemma på Pizjuan, men Valencia gick vidare på det där allt för välkända bortamålet.
Laget
Det har nämnts ett antal gånger nu, men under sommaren inledde Sevilla en nysatsning. Legenderna Luis Fabiano, Renato och Dragutinovic lämnade klubben för spel i hemlandet, samt för att lägga skorna på hyllan. Svagt och oinspirerat matieral i form av Romaric, Zokora, Sanchez, Acosta, Prieto och Dab skickades iväg från klubben, och ersattes av material som ledningen såg mer passande. Manu del Moral värvades från Getafe, Campaña plockades upp från B-laget, Trochowski togs in på free transfer, Emir Spahic lockades in från Frankrike och Coke tog ett steg upp i karriären då han lämnade Rayo.
Sevillas sportchef Monchi har genom åren hyllats som en av Europas största scouter. På senare tid har supportrar och fotbollsälskare dock börjat tvivla på den tidigare Sevilla målvaktens kunskaper. Hans värvningar har kritiserats, och hans formåga att plocka in och scouta rätt spelare har börjat ifrågasättas. Under början av 2000-talet spred hans rykte som en löpeld genom fotbollsvärlden. Spelare som Dani Alves, Adriano, Renato, Luis Fabiano, Frederic Kanoute, Christian Poulsen, Julien Escudé och Andres Palop är några av de värvningarna som Monchi ligger bakom. Dessa värvningar har även lett till Sevillas stora framgångar.
På de senaste åren har det dessvärre i många fall värvats dyrt och utan vidare tanke på framtiden. Laget har tappat sin offensiva bredd i och med försäljningar av Kerzhakov, Chevanton, Kepa, Rodri, Luis Fabiano och Arouna Koné. Klubben har på anfallsfronten agerat väldigt tyst och anonymt. Endast en anfallare som värvats under de senaste 5 åren spelar kvar i klubben (läs: Negredo). Jämför detta med hur det har värvats på mittfältet. Under de senaste säsongerna har klubben värvat Medel, Rakitic, Guarente, Romaric, Zokora mfl, alla menade för två positioner på innermittfältet. Vart har förnuftet tagit vägen?
Alvaro Negredo- En av få anfallare som Monchi värvat under de senaste säsongerna
***
Vi befinner oss förtillället i säsongens andra transferfönster. Klubben har redan gjort klart med ett mycket välbekant ansikte. I slutet på förra veckan blev nämligen José Antonio Reyes klar för Sevilla, ett kärt återseende i den vita tröjan. Reyes köptes från Atletico Madrid till en summa av 3,5 milj€ + klausuler. Leder detta till att det eventuella köpet av Giovani Dos Santos uteblir? Tottenham sägs vara redo att sälja spelaren, men Sevilla vill köpa spelaren betydligt billigare än de 7milj.€ som Tottenham har erbjudet Sevilla att köpa mexikanen för. I veckan har man dessutom gjort klart för Cordoba spelaren Javi Hervat kommit överns med klubben. Övergången kommer ske i sommar till en summa av 1.5 milj€.
På försäljningsfronten har det också hettat till en aning. Diego Perotti jagas av Inter, Liverpool och Dynamo Kiev, men enligt uppgifter ska klubbarnas respektive bud inte vara bra nog för Sevilla. Även Caceres sägs vara på väg bort klubben, och precis som i fallet Perotti så ska det vara för att klubben behöver pengarna. Juventus har lagt bud på urugayanen, men även i hans fall så kräver Sevilla mer pengar. Om Caceres dock säljs så sägs man redan ha en ersättare klar i form av den 20-årige Santander försvararen Alvaro Gonzalez.
***
Javi Varas, Julián, Coke, Martín Cáceres, Fede Fazio, Julien Escudé, Emir Spahic, Antonio Luna, Gary Medel, Piotr Trochowski, Ivan Rakitic, José Gomez Campaña, Diego Perotti, Jesús Navas, Manu del Moral, José Antonio Reyes, Frederic Kanouté y Álvaro Negredo.
Potentiell startelva, 4-4-2
Varas
Caceres, Spahic, Fazio, Luna
Navas, Medel, Rakitic, Reyes
Kanoute, Negredo
Marcelino blir ständigt kritiserad för sitt defensiva upplägg. Sevilla har ett väldigt offensivt spelmaterial, men Marcelino fortsätter att bygga laget kring en stark defensiv. På lördag hoppas jag innerligt att man väljer att spela med två anfallare och med ett klassiskt fyra-manna mittfält där jag vill se Navas och Reyes på varsin kant med Medel och Rakitic innanför dem. Backlinjen känns solklar än så länge. I anfallet måste vi spela med Negredo, oavsett hur hans formkurva pekar, han besitter allt för viktiga egenskaper för att låta honom vila. Bredvid honom hoppas jag att Kanoute får starta för en gångs skull.
För att vi ska lyckas så måste vi som vanligt effektivsera våra anfall, få iväg många avslut på mål och hålla huvudena uppe. Spelare som Navas, Negredo och Rakitic blir våra nycklar till framgång mot Espanyol, dem besitter egenskaper som ska kunna sänka ett lag av Espanyols-kaliber. Javi Varas har darrat på senaste tiden, och hans tidigare skyhöga självförtroende har fått en rejäl smäll och han ser i nuläget väldigt darrig ut. Otroligt viktigt är därmed att Varas slipper hämta ut några bollar ur nätmaskorna på lördag.
***
Profilen: Frederic Kanoute
Året var 1977 då Frederic Omar Kanoute föddes i Sainte-Foy-lés-Lyon, där han också kom att växa upp tillsammans med sina föräldrar. Vid 20-års ålder snappade Olympique Lyon upp den gänliga anfallaren, och flyttade honom från B-laget upp i A-laget. Hans facit i Lyon slutade på 58 matcher innan han tog klivet över till England och West Ham. Trots att Kanoute bara fick göra åtta matcher under sin låneperiod så valde West Ham att köpa loss spelaren. Säsong därpå exploderade Kanoute i sitt målskytte, och mängder med klubbar runt om i Europa fick upp ögonen för den talangfulle anfallaren.
Efter en utdragen transferhistoria sommaren 2003 så lämnade Kanoute West Ham för spel i London, och Tottenham. Under sin tid i Tottenham fick han dessvärre aldrig riktigt till det. Han stod visserligen som matchvinnare vid ett antal tillfällen, men han var knappast någon målspruta. Kanoute visade dock redan då upp prov på stor spelförståelse och ett oväntat rutinerat spel för sin ålder. Intresset för Kanoute sjönk dock i samband med uteblivna prestationer, men under sommaren kom ett oväntat bud från Sevilla. Monchis bud på 6.5 milj.€ var omöjligt att inte tacka nej till, och Kanoute anlädde till sitt nya lag.
Resten är i princip historia. Kanoute är en av Sevillas viktigaste spelare genom tiderna. Med närmare 100 gjorda mål i klubben kommer han för alltid att betraktas som en legend, både för det han gjort på planen och utanför. Kanoute har varit med och vunnit allt under Sevillas framgångsår, och trots att han idag är 34 år så visar han oss om och om igen att han än kan. Med sin spelskicklighet och bollkänsla kan han komma in och styra upp i princip vilken match som helst.
Som Sevillasupporter så finns det inte tillräckligt många superlativ för att beskriva Kanoute. Kanoute är även en otroligt stor och hyllas för jämnan inom den muslimska världen. Kanoute är själv troende muslim och även en otroligt godhjärtat människa. Vid sidan av fotbollen driver han välgörenhetsorganisation Devolpment Trust, och har på så sätt även lagt grunden till Sakina Childrens Village, en by i Mali för föräldralös barn. Mina kommentarer på Kanoute är överflödiga, och låger klyschan Grande Kanoute avsluta detta istället.
Tre klassiska möten att minnas
* UEFA-cup finalen 16/07-2007, Hampden Park, 2-2, 3-1 eft. straffar
Säsongen kunde knappast avlsutats på ett bättre sätt. Man hade gjort en fenomenal säsong i såväl ligaspelet, Copa del Rey och i UEFA-cupen, och hade till slut, för andra året i rad nått ända fram till final i UEFA cupen. För mig hamnar den här matchen enkelt bland de fem mest nervkittlande matcherna någonsin. Man vändes fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan, för att sedan avsluta kvällen i fullkomlig eufori.
Adriano hade efter ett långt utkast från Palop rusat ifrån Espanyol försvaret och placerat in 1-0 till andalusierna redan i den 10:onde minuten. 18 minuter senare skulle dock Espanyol och Albert Riera få in en rättvis kvittering, bakom en för dagen gudabenådad Andres Palop. Ju längre matchen gick desto intensivare började regnet falla i Scottland, likaså började addrenalinet i kroppen flöda allt kraftigare. Efter mängder med chanser åt bägge lagen så hade dock domare Busaccas tid runnit ut på klockan, och matchen gick in i förlägning. Först nu blev det klart vilket lag som hade mest energi kvar och var mest villiga att slita för titeln. Efter en rejäl forcering i slutet av den första tilläggskvarten så fick Kanoute in ledningsmålet för Sevilla, och nu svämmade känslorna över. Glädjetårarna kom då laget tog ett stort steg närmare titeln.
I fullkomlig förtvivlan fick vi dock se odödliga Palop släppa in ett lurigt skott från Jonatas med så lite som fem minuter kvar av matchen. Nämnde Palop skulle dock ta en gruvlig hämnd. Under straffläggningen agerade Palop mänsklig mur och räddade tre av fyra Espanyol straffar, och i samband med att Sevilla lyckades sätta tre av sina fyra straffar så stod los Nervioneses åter där som segrare av UEFA-cupen. En fantastisk match var till ända och man hade då fullbordat den fantastiska säsong 06/07 med en titel.
* Liga BBVA 16/02-2008, Olimpico de Muntujic, 2-4
En fantastisk lördagskväll i Barcelona som slutade men en otroligt fin skalp för våra vita krigare (för dagen rödklädda dock..). Matchen inleddes i ett otroligt högt tempo och vi skulle få se matchens första mål efter blyga sex spelade minuter. Poulsen hade nått Kanoute med en fin boll, och maliern visade i sin tur enorm kyla då han levererade ett fint inspel mot bortre stolpen där Fabiano kunde dunka in ledningsmålet. Samarbetet de två i mellan skulle visa sig bara fem minuter senare, då i omvänd ordning, 0-2.
Espanyol fick efter Sevillas drömöppning väldigt svårt att komma in i matchen, men efter 41minuter fick de till slut utdelning. Detta efter att Ivan de la Peña levererat ett fint inlägg till Luis Garcia som gjorde 1-2, och väckte liv i matchen. Tjugo minuter in i andra halvleken skulle deras hopp dock åter släckas. Den vindsnabbe yttermittfältaren Diego Capel hade snurrat med Espanyol hela matchen, och till slut fick Pablo Zabaleta nog, något som skulle resultera i ett rött kort för argentinaren. Bara nio minuter senare uttnyttjade Sevilla sitt överläge då danske Poulsen la in 1-3 i nätmaskorna via såväl en försvarare som via virket. Direkt på avspark kom Espanyol dock åter in i matchen, som via en hörna lyckades få in bollen i nät genom Corominas. Sevilla kom dock att vinna matchen med siffrorna 2-4, detta efter att även Capel fått en boll i nät.
Matchen i sig var en otroligt händelserik historia, en match som Espanyol under stora delar hade kontroll på, men som Sevilla ändå gick vinnande ur. Alvaro Negredo gav gästerna en drömöppning då han efter blott två minuter placerade in matchens första mål. Espanyol inledde en intensiv press och höll den halvleken ut, men väl när lagen var på väg ut i halvtidsvila så trocklade sig Luis Alberto igenom Espanyol-försvaret, hittade Kanoute och 0-2 var ett faktum. I den andra halvleken fick Pablo Osvaldo in ett reduceringsmål men bara ett fåtal minuter senare skulle Alvaro Negredo åter hitta nätmaskorna. Målet innebar dessutom att han krönades som Spaniens bästa målskytt under säsongen 2010/2011. Även Juan Verdu hann med att göra mål, ett mål som visade sig vara ett mindre betydande tröstmål.
***
Matchinfo
Sevilla FC vs RCD Espanyol Estadio Ramon Sanchez Pizjuan 14/01-2011, 18.00 Canal+Fotboll eller Stream Omgång 18 av Liga BBVA 2011/2012 Fernando Tixiera Vitienes |
I Sevilla 10/11- 1-2 09/10- 0-0 08/09- 2-0 07/08- 2-3 06/07- 3-1 05/06- 1-1 |
I Barcelona 10/11- 3-2 09/10- 0-2 08/09- 2-0 07/08- 4-2 06/07- 1-2 05/06- 0-5 |
* Redan på förhand så vill jag ursäkta för eventuella gramatiska fel, har dessvärre inte tid att renläsa hela rapporten.
Hasta la Muerte!
Nunca se Rinde!