Randers FC - FC Nordsjælland3 - 4
Sevilla 3 Dnipro 2 - Den makalösa säsongen avslutades med historisk vinst
Carlos Bacca och Grzegorz Krychowiak blev stora hjältar när Sevilla vände och vann finalen mot Dnipro.
Sevilla ställer upp med en relativt väntad elva. Det enda som är något överraskande är att Emery väljer att satsa på Vidal som högerback, med Reyes framför sig. Coke på bänken, med andra ord. Elvan i sin helhet:
Rico
Vidal, Carrico, Kolo, Tremoulinas
Mbia, Krychowiak
Reyes, Banega, Vitolo
Bacca
Första halvlek
Klockan är kvart i nio på onsdagskvällen när den brittiske domaren Martin Atkinson blåser igång tillställningen. Inramningen är helt fantastisk, och det är den andalusiska delen av arenan som hörs mest. Sevilla-hymnen som sjungs i kör precis vid avspark är mäktig och är svår att missa även från TV-soffan. När Bacca också i den första minuten tar ner en hög boll och skapar en målchans direkt börjar det kännas i hela kroppen att den här kvällen kan bli precis så bra som man drömt om, men precis när fantasierna hunnit komma igång kommer en iskall ukrainsk kalldusch. Dnipro, som knappt hunnit röra bollen i matchen, skapar ett läge av egentligen ingenting. Det är anfallaren Nikola Kalinic som går upp och vinner en nickduell ganska nära straffområdet, och plötsligt blir det farligt på en gång, eftersom Sevilla-försvaret är allt annat än samlat. Istället blir det en 2 mot 2-situation, där Matheus får in bollen perfekt till nyss nämnda Kalinic, som säkert nickar in ledningsmålet bakom en chanslös Rico.
Att hamna i underläge mot ett så defensivt starkt lag som Dnipro är tufft, mycket tufft. Många lag i årets turnering har haft förtvivlat svårt att få hål på det ukrainska försvaret, men Sevilla har inte varit som andra lag den här säsongen. Det har funnits någon form av vinnarmentalitet som är svår att sätta ord på, men som har gjort att Sevilla trots flera tuffa utmaningar till slut alltid stått som segrare. Med det i åtanke är det inte speciellt märkligt att Sevilla trots det blytunga insläppta målet fortsätter att spela på precis som tidigare. José Antonio Reyes, vars medverkan i den här matchen undertecknad var kritisk till före matchstart, är flera gånger nära att kvittera, och står förövrigt för en fenomenal insats, men målmässigt vill det sig inte för veteranen. Istället är det kvällens enda hemmaspelare Krychowiak som en bit in i första halvlek dunkar in 1-1 i en tilltrasslad situation, där Bacca noteras för assisten efter att ha lagt upp bollen för den defensiva mittfältaren. Att just Krychowiak får näta inför sin egen hemmapublik är både vackert och välförtjänt, och viktigast av allt – Sevilla är tillbaka i matchen.
En olycka kommer sällan ensam, lyder ett talesätt. Detta får Dnipro får erfara, eftersom Sevilla smäller in ett nytt mål bara tre minuter efter det första. Det är kapten Reyes som efter passning från Banega (som också han är fullkomligt briljant den här kvällen) kan vända upp en bit in på Dnipros planhalva. Reyes tittar upp och hittar Carlos Bacca, som löper sig helt fri i straffområdet, och kan efter att ha rundat målvakten enkelt rulla in 2-1. Det Bacca gör är läckert, men kanske är det passningen från Reyes som är det verkliga delikatessen. Sevilla har vänt!
Sevilla fortsätter att hålla i taktpinnen, även om Dnipro lyckas ta sig in i Sevillas straffområde med jämna mellanrum. Med dryga minuten kvar av första halvlek får ukrainarna en frispark strax utanför straffområdet, och det som bara inte får hända inträffar. Kaptenen Rotan lyfter bollen över Sevillas mur – och rätt i mål. Att få in en mål strax före halvtidsvilan är känt som mentalt viktigt, så för Sevilla del kommer förstås det insläppta målet mycket olägligt. Trots få målchanser är Dnipro med i matchen igen i allra högsta grad, och det är en nervkittlande andra halvlek som väntar.
Andra halvlek
Kvitteringsmålet strax före paus verkar ge Dnipro ny energi. Man inleder den andra halvleken klart bättre än sina motståndare, och rädslan för att matchen börjar rinna Sevilla ur händerna är överhängande. Det ukrainska spelövertaget visar sig dock bli en tillfällighet, eftersom andalusierna en bit in i halvlek nummer två återigen tar över spelet. Det resulterar bland annat i en mycket misstänkt straffsituation, när Vitolo bryskt trycks ner i straffområdet. Domare Atkinson väljer dock att fria. Några ögonblick senare är straffsituationen bara ett minne blott, och det som händer lär få även de som eventuellt ältat en utebliven straff att lämna de negativa tankarna helt bakom sig. En misslyckad rensning från en Dnipro-försvarare hamnar alldeles för nära det egna straffområdet, vilket blir ödesdigert för ukrainarna. Det är Vitolo, Sevilla okrönte konung den här säsongen, som smart spelar bollen till Bacca, som med vänsterfoten (!) på ett tillslag dunkar in bollen i nätmaskorna. Bacca har frälst Sevilla igen, 3-2! Glädjen vet inga gränser, men ännu återstår en bit av matchen.
Bacca är bara minuter senare nära att punktera finalen efter ett perfekt inlägg av Mbia, men Dnipros hyllade målvakt Boyko lyckas med fantastiska reflexer rädda sitt lag. Något senare händer något mycket otäckt, som får hela arenan att chippa efter andan. Det är Dnipros Matheus som plötsligt faller ihop mitt på plan, vilket givetvis får allt spel att stanna upp. I stunder som dessa, när liv kan vara i fara, är fotbollen inte värd mycket, egentligen ingenting. Matheus får till slut en bår att bäras ut på, vilket åtminstone gör att matchen kan spelas av. Hur Matheus mår i nuläget verkar vara oklart, men vi håller förstås alla tummar för att allt blir bra med brassen. Domar-teamet tar det märkliga beslutet att inte lägga till mer än fyra minuter efter det inträffande, och med en man mindre lyckas inte Dnipro hota Sevilla. Finalen slutar 3-2 i Sevillas favör.
Avslutande kommentarer
Att vinna Europa League en gång är svårt, att göra det två gånger i rad borde egentligen inte vara möjligt. Små resurser till trots verkar det inte finnas någon gräns för vad det här laget kan åstadkomma. Emery är kanske den första som ska hyllas, eftersom det är under hans ledning som skutan vänt. Det är han som har tagit den här klubben från försmädliga mittenplaceringar i ligan till toppresultat både i Spanien och Europa, och det är väl ingen överdrift att påstå att han har gjort ett av Europas mest underpresterande lag till en lagmaskin, där vinnarinstinkt, laganda och osjälviskhet är nyckelorden. Hatten av Unai, utan dig hade det här inte varit möjligt.
Det finns så klart en hel drös andra som man skulle kunna hylla hela natten lång. Monchi t ex, som de senaste åren gjort så bra värvningar att det nästan är för bra för att vara sant. Hela turneringens kanske bästa spelare, Krychowiak, hämtades in för mindre än 50 miljoner kronor förra sommaren. Nu lär han vara värd minst fem gångar så mycket, och kvällens insats kan väl knappast ha sänkt värdet. En mycket stark defensiv kryddades med ett mål som inte hade kunnat vara mer välförtjänt. Om nu polacken lämnar till hösten fick han i alla fall avsluta sin Sevilla-karriär på absolut bästa sätt.
Det går så klart inte heller att komma ifrån Carlos Baccas roll i det här laget. Att han, efter allt han gjort för klubben, fick göra två mål i sitt kanske sista framträdande för Sevilla är så vackert att man blir alldeles varm i hela kroppen. Bacca är en stor både spelare och människa, som på bara två års tid satt djupa avtryck i vartenda Sevilla-hjärta ute i världen. Gracias por todo, Carlitos Bacca.
Mitt i all eufori är det nästan så att jag glömmer vad det här rent konkret innebär för klubben. Vinsten gör att Sevilla, efter fem års plågsam väntan, kommer att spela i Champions League till hösten. En helt fantastisk känsla förstås, vilket också kommer att ge stora intäkter till klubben. Pengarna känns dock inte viktiga just nu. I natt firar vi bara att den här fantastisa sagan fick ett lyckligt slut.
Hasta la muerte! Nunca se rinde!
