Valencia – Arsenal 2-1
Carew - Kungen av Mestalla. Valencia mot kvartsfinal!
Den här kvällen kommer att gå till fotbollshistorien. Fotboll kan inte bli mycket bättre än så här. Nu pratar jag inte om skönspel, spektakulära finter eller fantastiska Roberto Carlos bumerangfrisparkar upp i krysset ifrån 40 meter. Nä, jag talar om matcher där inramningen är att vinna eller försvinna för hemmalaget och där resultatet svänger fram och tillbaka till den grad att fansen ömsom sliter sitt hår varvat med lyckliga kramar till den okände grannen på platsen bredvid. Oavsett vem som vinner till slut rör det upp otroliga känslor. På planen kämpas det lika högljutt och frenetiskt som uppe på läktaren. Vad passar då inte bättre än att skapa historia kvällen då Valenciaborna firar den sista och största dagen på sin årliga festival – Las Fallas. Just den här kvällen, som kallas la ”Nit de la Cremà” (bränna-på-bålsnatten), då står bokstavligen staden i lågor när man bränner ner de flera meter höga papier-machéfigurerna lite varstans i staden. Efter kvällens seger var hela publiken i lågor, det hade bjudits på ett fantastiskt fyrverkeri med alla ingredienser som gör fotboll till den stora underhållning som det är.
Valencia blev alltså tredje och sista spanska lag att nå kvartsfinalerna i Champions League. Och på vilket sätt de gjorde det. Förutsättningarna innan var de klassiska; vinna eller försvinna. Carew gjorde två mål och slog därmed återigen ut Arsenal ifrån den finaste av alla cuper för klubblag.
"Cuack Cuack Carew"
Ärligt talat trodde jag inte på att vi skulle klara av det här. Den negativa trend Valencia visat upp på sistone talade verkligen emot Los Chés. Idag bevisade de ändå vilken moral som finns i laget och att de i de här sammanhangen, när det gäller något, har vinnarskallar. Eftersom TV3 valde att hoppa mellan de olika sändningarna ifrån Rom och Valencia, lyssnade jag på internetradiosändningen ifrån Valenciastationen La Mega Radio. När Carew gjorde sitt andra mål för kvällen jublade jag i kapp med kommentatorerna, -"cuack cuack Carew es el crack" (vilket är ganska svårt att översätta men är en ordlek, hur som helst är det en kärleksförklaring till stjärnan Carew). Carew var kungen av Mestalla denna afton.
Matchbilden blev den förväntade där Valencia var tvungna att vinna och för Arsenal räckte ett oavgjort resultat för avancemang. Det märktes på hemmaspelarnas nervösa inledning, vilket Arsenal utnyttjade. De styrde spelet i början med flera bra chanser att göra mål av bland annat Henry, där Cañizares gjorde en briljant benparad, och Gilberto i ribban via Vicentes huvud, som räddade ett givet mål på mållinjen. Sedan klev medicinmannen Aimar in i bilden och slog en genialisk pass till Carew som dundrade in 1-0. Efter målet jämnade spelet ut sig något men med viss fördel Arsenal. Valencia kunde gå till pausvilan med en skör ledning.
En kort bit in i andra halvlek bredsidade Henry förbi Cañi i mål till 1-1. Valenciafansen vaknade nu till ordentligt och lyfte laget. 1-1 innebar att Valencia nu var borta från fortsatt spel och därför, med publiken i ryggen (fullsatt Mestalla för första gången den här säsongen), tog de sig samman och spelade mera koncentrerat. Valencia tog över spelet och efter att Carew hade ställt in siktet med huvudet nickade han in bollen efter ett underbart inlägg från Vicente, som gjorde en stormatch ikväll. Efter 2-1 målet kunde inte Arsenal komma tillbaka och deras annars så stabila spel neutraliserades av matadoren Albelda på mitten och hans följe. Visserligen hade ”Kanonerna från London” flera giftiga lägen efter Valencias ledningsmål men vårt försvar var tillbaka i gammalt gott slag med dirigenten Ayala i toppform. Det märktes att engelsmännen demoraliserades allt mer matchen började närma sig sitt slut och därmed var det "alles" för Arsenal vad det gäller europeiska cupäventyr i år.
Efterspelet
Spelet var mycket tuff, stundtals närmast fult, och som tur var skadades ingen spelare allvarligt. Cañizares fick dock gå ut efter en vårdslös attack från Ljungberg som slog upp ett jack vid ögonbrynet. Palop fick komma in istället, vilket aldrig är en nackdel. Den mannen gör sällan en dålig match. Cañi fick sys med tre stygn efter stylist-svenskens dubbar i ansiktet på Valenciakeepern. Det är ingen fara med honom, han kommer att vara spelklar till nästa ligaomgång nu till helgen. Noterbart är att till kvarten kommer inte Pellegrino spela. Han fick sitt tredje gula kort och är avstängd första matchen i kvartsfinalen.
Nu väntar Real Madrid, Juventus eller Inter (med gamle Valenciatränaren Cuper) i kvartsfinalen. Det hade kanske varit bättre om Ajax hade vunnit sin match mot Roma, då med tanke på vilket motstånd vi hade fått möta eftersom vi hade slutat tvåa i gruppen. Å andra sidan är det en klar fördel att spela returen på hemmaplan, som vi nu får göra i och med att vi blev gruppettor.
En till kväll á la Nit de la Cremà vore inte fel.
Matchens Valencialirare:
1. Albelda - Ensam neutraliserade han Gilberto och Vieira på mittfältet. Det var han som var drivkraften i laget och som lyfte de andra spelarna efter Arsenals kvitteringsmål.
3p
2. Carew - Med sina två mål är han given i Matchens Valencialirare-listan. Båda målen är av bästa märke. Speciellt andra som är närmast akrobatiskt utfört då han slänger sig snett bakåt och nickar in målet.
2p
3. Vicente - Slog inlägget till Carews fantastiska andra mål och låg bakom de flesta av Valencias giftiga anfall. Den här kvällen visade han upp hela sitt register och sprang kopiöst ute på kanten. Den f d Mallorcaspelaren, Lauren, hade stora problem att hänga med vänsterkantspringaren.
1p
