Halvtidsanalys : Mittfältare och Forwards
Vi fortsätter med mittens rike och de som gör målen...
Vi ger oss in i magman, där det brinner, där det händer saker, i iris, skärselden... kalla det vad ni vill. Ett annat namn är annars mittfältet och forwards eller mittens rike och när vi blivit nätta på det kastar vi in anfallet också. Dags för del två av halvtidsanalysen.
Mittfältet
Halvtidsanalysen fortsätter tudelat med att se till vad förra årets abslout svagaste lagdel nämligen mittfältet har sysslat med. Problemen ifjol var framför allt att det var dålig rörelse, dåligt passningsspel och mängden "dödliga" pass på tok för få. Det saknades en riktig "playmaker", någon som kunde kliva in i Alexander Hlebs skor och förse spelare med fantastiska bollar. Till det var det en oerhörd brist på kantspelare med vilja och kraft. Visst här fanns en Jesper Grönkjaer och jag tror nog att Jeppe hade trivts i dagens VfB med god moral, snabba bollar och anfallslusta och även Christian Tiffert, som var snabb och bra med boll, men dessa båda lämnade klubben tillsammans med Zvonimir Soldo och Mario Carevic och Veh/Heldt gjorde om mittfältet komplett. Det var "brand-new" nästan rakt över och man kunde se attraktionskraften att spela i mittfältet på de spelare som inte var "brand-new", ty de höjde sig markant och det kändes som om det var nya spelare.
VfBs mittfältsspel under hösten har tillhört Bundesligas absolut bästa. Väggpassningarna har dundrat som vid lerduveskytte, tacklingarna och bollkontrollen på mittplan har varit av exotisk karaktär och på kanterna har vi sett pojkar som vågar gå ända ned till kaklet. Snabba omställningar, enkelt passningsspel, inga långa förflyttningar med boll, utan bollen gör jobbet. Låter enkelt?
Nu analyserar vi spelare för spelare enligt den tidigare modellen 0-6, med 6 i topp och 3 som godkänt.
Roberto Hilbert (försäsongsbetyg 3)
Han kom högt prisad från de fränkiska slätterna kring Nürnberg. Det fanns snabbhet, det fanns genialitet och det fanns ungdom. Allt fanns på plats för att slå igenom i Bundesliga. Det finns fortfarande efter en halv säsong mycket kvar att hämta, ty Hilberts högersida har varit märkt av nervositet och dålig ordning. Hilbert har drällt med bollar och inte kommit med i spelet och det är mer tack vare Osorio-Tascis högerbacksspel som motanfallen inte kommit längre. Hilbert har dock försökt och går ofta mot kortlinjen för inlägg och genombrott. Han inledde bra i början av året och nätade mot Werder Bremen och i cupen mot Babelsberg, men bara två assist från högerkanten är inte bra. Mer måste komma och potential finns.
Betyg 3(16 matcher)
Christian Gentner(3)
En av de unga vildarna i klubben som är fostrad i VfB och som aldrig verkar kunna ta det riktiga steget. När det försvinner folk, så värvas det in nytt och Gentner sitter på bänken. Dock gör han oftast bra ifrån sig när han kommer in på högerkanten eller centralt. Gentner gillar till skillnad från Hilbert att glida in i plan. Det har blivit nio matcher detta år, men få från start. Hans möjlighet att konkurrera ut Hilbert växer dock om inte Hilbert långsamt börjar prestera.
Betyg 3(9 matcher)
Silvio Meissner(3)
Gamle kämpen Meissner har lidit något ohyggligt detta år, men kämpat på vid sidan av. Han skadade låret på försäsongen och var sedan borta fram tillNovember, då han gjorde comeback i amatörlaget. När han väl var uppe i marschfart var det ganska klart att detta inte skulle bli Meissners år. Hans mera kämpastarka, kraftfulla spelstil passar inte alls in i Vehs tankar. Han vinner dock mycket på en oerhört mäktig laganda och moral. Det blev ett inhopp i ligan och något i cupen och vi har nog sett det sista av Meissner i VfB, då han verkar bli utlånad i Januari.
Betyg: betygsätts inte, då han spelat för lite.
Alexander Farnerud(3)
Samma sak som för Meissner hände Farnerud, som skadades under försäsongen, men tog sig tillbaka till starten av säsongen, gjorde ett par miserabla insatser, skadades igen och kom inte tillbaka förrän i slutet. Januarippehållet kommer att göra honom mycket gott.
Farneruds matcher har varit tre av karaktären och den första och den ende han gjorde från start var miserabel med markeringsmissar och dåligt tempo. Den var inte signifikativ för Farnerud överhuvudtaget, men sätter sina spår i betyget.
Betyg: 2(3 matcher)
Pavel Pardo(4)
En av årets värvningar i Bundesliga. Pardo klev rakt in på centrala mittfältet och dominerar det defensiva spelet. Bollkontroll, säkert passningsspel och en arbetskapacitet liknande en duracellkanin. Pardo jobbar inte över jätte-ytor, men håller många bollar borta från försvaret. Med Pardo och Osorio har sombreroförsäljningen ökat. Pardo tillhör de som spelade alla matcher utan att bli utbytt.
Betyg: 5(17 matcher)
Antonio da Silva(4)
Här var det nog så att klubben kanske förväntat sig något mer från den flinke bolltrollaren. da Silva har presterat. Jovisst. En hejare på fasta situationer och det var vad klubben efterlyste, men det man fortfarande saknar är en högre lägstanivå och ännu flera avgörande bollar. Sedan verkar da Silva bitvis ha problem med det tempo VfB spelar i. Hmm?
Betyg; 4(15 matcher)
Thomas Hitzlsperger(3)
Torshammaren dundrar. Hitzlsperger gör mål. Hitz skjuter. Ett sådant jättestim han kom i med mål i tre raka ligamatcher och en strålande insats mot Babelsberg. Med totalt sex mål under hösten har Hitz varit ett av de stora utropstecknen. Vänsterkanten har mullrat ofta och självförtroendet är på topp. Dock är djupdykningarna fortfarande ofta förekommande och i en del matcher har han varit sämst på plan.
Betyg: 4(14 matcher)
Daniel Bierofka (3)
Som alla dribbler av rang har han kantiga och knotiga ben. Och blir skadad. Ofta. Bierofka trillar av pinn nästan lika ofta som Fredrik Ljungberg. Det är synd, ty när han är frisk håller han nästan landslagsklass och backarna har svårt att hänga med när det flyter för bayraren. Det har blivit 10 matcher detta år, dock endast ett fåtal från start. Hans spelstil passar nästan bättre än Hitz till Vehs tankar, men hans skadebenägenhet och Hitzlspergers målskytte har gjort hans starter begränsade. Åter skadad, men tillbaka till vårsäsongen.
Betyg: 3(10 matcher)
Sami Khedira(inget betyg sattes)
Man kallar det "Senkrechtstarter" i Tyskland. En spelare som kommer från ingenstans och bara blixtrar till. Sami Khedira dominerade amatörernas mittfält ifjol. Höll i taktpinnen och drev på sina kollegor. Han inledde även starkt under detta år och till slut valde Veh att plocka med honom i laget. Han fick lite speltid mot Wolfsburg. Någon minut. Sedan startade han mot Leverkusen hemma och gjorde två mål. En komet svischade förbi Gottlieb-Daimler. Han har sedan följt upp sin goda insats med att visa att han verkligen kan spela Bundesligafotboll och Veh har använt honom på båda kanterna. Hans bästa placering är dock centralt.
Betyg; 3(9 matcher)
I Pavel Pardo har man fått en fulländad ersättare till Soldo. Med över 130 landskamper för Mexico och flertalet VM finns rutin för en hel Bundesliga. Pardo rör sig skickligt över centrala planen. Makalöst skicklig på att behandla bollen och spela snabbt. Bryter och skärmar av framför försvaret. Hitz, Hilbert och da Silva som spelat mest har fyllt på och vi saknar egentligen bara att Hilbert av dessa kommer i fas ordentligt. Har klarat sig skapligt, men varit en liten besvikelse för många.
Det ser dock onekligen bra ut inför våren. Bierofka var skadad mot slutet, men är åter i laget. Likaså Farnerud och Khedira och det blir tufft om platserna på mittfältet. I bästa fall kan också Veh skicka upp Magnin på vänstermittfält och spela Meira centralt på mitten. Veh och Heldt har godis att äta under våren.
Anfallare:
Inför året tappade man den trulige Ljuboja och det var stora diskussioner om vem klubben skulle värva. Sanogo var en stor kandidat, men han försvann till HSV och kvar stod klubben med samma uppsättning som ifjol. Sedan gick den store målskytten Tomasson sönder och kvar fanns Gomez-Cacau och Streller. Hur gick det? Tillsammans har de tre mäktat med 21 mål i liga och cup och Mario Gomez har utvecklats till en anfallare i hög Bundesligaklass och Tomasson saknas inte.
"Här har man missat i värvningskalabaliken och jag ser egentligen inte vem som skall göra målen om jon Dahl får problem med bössan, som han fick ifjol." skrev undertecknad och hej vad fel jag hade.
Jon Dahl Tomasson(4)
Att ha epitetet "den största felinköpet i VfBs historia" kan inte vara kul. Men Tomasson är inte lycklig alls. Efter en svag inledningen bänkades han, hittade målet i cupen och sedan har han varit skadad och skadad. Mot Hannover fick han en gyllene möjlighet att bryta dödläget med Gomez spelade inte. Tomassons år har varit kantat av skador och rykten om försäljning. Då han har den överlägset högsta lönen i klubben och inte alls presterar i paritet, så är chansen stor att man säljer av honom under vintern.
Betyg; 2(4 matcher)
Marco Streller(2)
Han skall ha en eloge, den väldige Streller. Han hänger i och presterar när han får chansen. Avgjorde mot Bochum hemma och stötte in ytterligare två bollar mot Aachen. Att vara "Edelreservist" är inte kul, men Streller klagar inte utan han ser möjligheter att kliva in. Han jagar Cacau om platsen bredvid Gomez och när julen kom var inte avståndet speciellt stort.
Betyg: 3(10 matcher)
Bernd Nehrig(inte betygsatt)
Var steget för stort? 15 mål i regionalligan och sedan blev det tyst. Han fick någon minut och sedan blev han skadad. Efter detta har han inte setts till på bänken och inte ens i amatörligan gör han mål längre. Får han mer chanser under våren? Tveksamt.
Betyg: Endast 12 minuter spelade och betygsätts inte.
Mario Gomez
Han kallas för "Stolperer-Hannes" för att han ofta snubblar på boll, egna ben eller bollspelarens ben. Domarna anser att han filmar ofta, men repriserna har visat att Gomez förvägrats tre klara straffar detta år.
Gomez har varit succéartad detta år. Med åtta mål ledde han till och med skytteligan ett tag och med fem assist till det ligger han högst upp i klubbens liga och även högt i Bundesliga. Gomez gränsar till landslaget för närvarande och har varit ett av de stora utropstecknen denna höst.
Betyg: 5(16 matcher)
Jeronimo Cacau(2)
Så häftigt namn att man får tårar i ögonen. Alla mödrar borde döpa sina barn till Jeronimo Cacau. Han är hälften indian och hälften baljväxt. Fantastiskt. Cacau har haft en mycket förtroendeingivande säsong. Fem mål i ligan och tre i cupen är bra facit för den arbetsvillige brasilianaren, som gjorde årets mål mot Arminia Bielefeld. Cacau och Gomez ser ganska omaka ut på planen, men hittar varandra strålande och med da Silva som back-up har chanserna skapats. Dock måste man nog begära att Cacau nätar ytterligare, då han har fått mängder av frilägen.
Betyg: 4(15 matcher)
En sammanfattning av anfallsspelet ger att pojkarna har börjat göra mål och jobbar ordentligt för varandra. Passningsspelet funkar och man tar löpningar. Streller dyker upp när man minst anar det och kan bara Gomez få ytterligare kontroll på armar och ben, så gör pojken 15 mål detta år. Cacau kan nog göra tio med lite flyt och man undrar vad som händer med Tomasson. Säljs han och fyller man då på med unge Weis från amatörerna?
Våren får förtälja..
