DFB-Pokal(semifinal): VfL Wolfsburg - VfB Stuttgart 0-1(0-1)

Berlin, Berlin, Wir fahren nach Berlin. Da Silvas frispark avgjorde och VfB är i final.

På startlinjen stod två bilar. 

En grön-vit Volkswagen Golf och en hel-röd Mercedes C-Klasse. 

Där gick flaggan upp och kapplöpningen över nittio minuter startade

---------
Wolfgang den Starke från Landshut i det djupaste av Bayern höll i pipan denna dag på Volkswagen Arena, då Nürnbergs motståndare i Berlin skulle koras. Finalen äger rum den 26 Maj, för övrigt exakt samma dag som VfB säkrade guldet 1984. Ett gott omen troligtvis. VfB fick lämna Hitzlsperger hemma, men satte Tasci endast på bänken. Die Wölfe fick ett sent skadebesked från Hanke och ersatte som jag misstänkte med Santana centralt. 

En het duell som det pratades om inför matchen var straffläggningen i halvtid mellan maskottarna Fritzle och Wölfli. Var är giljotinen?

Första Halvlek

Målvakterna hade haft bollen i famnen redan efter någon minut. Dock var det harmlösa attacker och hade inte ens skrämt upp sädesärlor ur ett fågelbad. Sedan tog VfL kommandot om spelet och Marcelinho skrämde upp lite folk bakom målet med ett skott. 
Cacau var inledningsvis den mest agile i det för dagen röda VfB, men kom inte igenom stora starka Hofland-Madlung. 

I början hittade inte VfB sina linjer alls och bollarna från Pardo-da Silva hittade inga addressater och man fick vända hem. Men så fick man en dubbelhörna och lite tryck mot die Wölfe och något senare trippades Roberto Hilbert över ända och Tor skulle slå genom himlen med sin hammare. 

Antonio da Silva löper fram och skruvar bollen med vänsterfoten över muren och ner i Jentzsch vänstra hörn. 1-0.Långhårige Simon är bråkdelen sen och ser nästan lite rädd att träffa stolpen i sin fläkning. Målvaktstavla? Nej, inte alls. Bra frispark, ja. da Silvas första mål i VfBs tröja och oj så lägligt.

Efter målet drevs tempot upp något oerhört. VfL kom lite sent in en del tacklingar och vi fick se två gula kort. Inga större chanser skapades dock. VfB hade bra kontroll på mittfältet och bortsett från ett par ett par betydelselösa hörnor, så skapades inga chanser alls, utan det var ett frustrerat Wolfsburg och ett glatt VfB som tågade till halvtidspausen ivrigt påhejade av sina fans.

Andra halvlek

I den andra halvleken skickade Augenthaler ut alla Lupos, Golfar, Polos och Passater som fanns i bilfabriken. Det blev ett tryck mot VfBs mål utan like. Bollarna kom tillbaka hela tiden och VfBs försvar med Meira som makalös fick värja sig. Tur hade VfB i den 52:a minuten,när Santana nådde Marcelinho med en boll. Denne vred in i straffområdet från höger och slog in bollen i mål. Jubel förstås, men målet godkändes inte. På reprisen kan man se att Marcelinho inte var offside, men å andra sidan så var inte Hildebrand så där värst intresserad av att ta bollen. 

Veh reagerade nu och bytte ut den ganske olycklige Streller mot Lauth, för att få lite fart under skorna och möjligheter till kontringar. Redan efter någon minut spelade sig VfB igenom, men skottet gick utanför. 

Wolfsburg fortsatte att mangla. Krznowek och Makiadi sköt på distans och när den sistnämnde sköt så fick Delpierre rädda till hörna. 

Mot slutet satsade Wolfsburg allt på ett kort. Man skickade fram Alex Madlung som forward för att vinna bollar och även fast denne inte vann så mycket, så skapade han oreda i försvaret. Marcelinho slog en frispark som rörde nätet, men bara för att han träffade en av stolparna bakom målet och ned i nätet. 

Trots Wolfsburgs stora press så infann sig inte jättemöjligheterna. Bollinnehavet var massivt, men man spelade mest runt på mitten för att försöka hitta igenom VfBs handbollsförsvar. 

När Wolfgang Stark blåste av matchen var det ett makalöst jubel från de medresta VfB-supportrarna. "Berlin, Berlin, wir fahren nach Berlin." En TV-puck-hög bildades runt målskytten da Silva och det dansades och sjöng. Kan det ha varit Quickstep eller kanske salsa, eller kanske inget alls? Horst Heldt intervjuades med en Berlin-Tshirt och sade att detta var något som klubben väntat på länge och det visade att lagets inriktning och spel är på rätt väg. Veh menade att han brukar alltid se finalen på plats, men att det blir annorlunda att se matchen som tränare. 

26 Maj smäller det: Nürnberg - VfB Stuttgart. 

----------
Där passerade man mållinjen och den snabba kvicke Mercedesen var före Volkswagen Golf. Snabbhet före trygghet helt enkelt.

Magnus Falk2007-04-19 07:00:00
Author

Fler artiklar om VfB Stuttgart