Den brokiga historien om Elson
Jag har alltid velat börja en krönika med "Det var en gång..". Nu är det dags. Så sitt nedm köp en påse chips, hämta barnen, kamma hunden och släck ned överallt. Kanske några tända ljus och i bakgrunden tysk musik. Så där? Då kör vi.
***
Det var en gång i en liten ort, i ett land långt långt borta. Landet bestod mestadels av sog, men här och var fanns det också små hus av olika slag och sorter och norrut i landet rann det en stor flod. Detta land kallar vi för Brasilien.
.....ta-tap....å där kom ambulanspersonalen och gav mig en spruta. Så nu kör vi.
Den 18 November 1981. Hos Familjen Knape-Lindberg är det en stor dag; ty då föds dottern Anna. Hon hade troligtvis simhud mellan tårna och gjorde tyska i pik redan i mammas mage. Men det är inte Karlskoga vi skall besöka; vi skall till Brasilien och den lilla staden Conceição do Araguaia, som liger mitt i skogen, cirka 100 mil söder om Belém. Här föddes Falcao da Silva, med artistnamnet Elson.
Som 18åring hade Elson utvecklat sitt fotbollskunnande så pass att han bytte från sina hemtrakter till en klubb vid namn FC Ituano. Laget hade precis innan sålt av Luis Fabiano och här spelade Vincius, idag i Hannover 96. Den ganske lille mittfältaren Elson tog knappt plats i laget dock och växlade till FC Vitoria i Salvador, där han under två utlåningsperioder växte ordentligt och fick avslutningsvis ordentligt mycket spel. Han gjorde det så pass bra att storklubben Palmeiras Sao Paolo hörde av sig. Den grönvitfärgade tröjan är mycket bekant och här kickstartade Elson sin karriär ordentligt. Han tog en plats på deras mittfält och gjorde det så pass bra att Heribert Briem- VfB Stuttgarts tidigare chefsscout- en vacker dag satt på läktaren i syfte att söka nyförvärv och noterade ned Elsons namn.
Sommaren 2004 bytte han så land och kontinent. Från 19miljonerstaden Sao Paolo til halvmiljonstaden Stuttgart. Här skulle spelas Schwäbisk fotboll. Men Elson lyckades inte etablera sig i laget. Det blev några inhopp och några misslyckade strater. Det var oproblem med tempo, att göra sig förstådd i laget och så var det som det brukar vara för en del sydamerikaner, en alienitet, dvs de hade en känsla av inte känna sig hemma, Det pratatdes om en jätteflopp och ett misstag, men Stuttgartr valde att behålla och låna ut honom redan 2005. Så vad som hände nu är ganska intressant. Under 2005, 2006 och 2007 så var han utlånad till olika brasilianska klubbar- Ponte Preta, Cruzeiro och så Goias. Det kontraktet tog dock slut under våren 2008 och han återvände till Stuttgart, för att sitta av sin tid. Då valde han att spela med VfB II ett tag. Själv var jag förvånad, eftersom Stuttgart pratat om att man måste lösa ut Elson från kontraktet och frigöra lite kapital. Nu kom explosionen,
Plötsligt, döm av förvåning, så hade Armi Veh sett ett stjärnskott i Elson och plockade raskt in honom i proffstruppen igen och 18 Oktober 2008 så sprang han ut på planen.
Fansen var förvånade, klubben var förvånad och pressen gjorde en stor grej av det. En förlorad son kom hem. Men Elson visade att han hade lärt sin läxa. Til skillnad mot sin tidigare brasilianske kollega Antonia da Silva, som dansade en sommar hos oss, så visade Elson en mogenhet som spelare. Han tog för sig i närkamper, var spelbar på kanten och överarbetade inte sina dribblingar. Till detta har han ett par spetskvaliteter i de fasta situationerna. Han slår både bra hörnor och frisparkar och är ofta spelbar. Antonio da Slva gömde sig mycket.
Under 2008/2009 sedan gjorde han sedan 17 matcher och mål mot Karlsruher SC och Dortmund. Mestadels kom han in från bänken och spelade på vänsterkanten, men man kunde se att detta var en mycket kvalitativ spelare. Bra känsla, bra skott och bra mottagning.
Under sommare 2009 valde klubben att förlänga kontraktet med honom och den 15 Augusti 2009, så sköt han in sig i hjärtat hos VfB-fans. Två härliga mål mot Freiburg för Elson, varav ett magnfikt avlossat skott som gick i en båge över Manuel Salz i Freiburgs mål. Elson karvade in sitt namn i hjärtat på fansen och för brassen själv, så måste det vara en härlig revansch.
Det var historien om en brasse på avvägar, som återtog självförtroendet och nu levererar stor fotboll. Falcao da Silva eller Elson.
Snip, snapp, snut, så var sagan slut.
