VfB-Schalke
Tredje hemmaförlusten i rad.
Sex positionsbyten i jämförelse med senaste matchen mot Bremen, trots detta blev det ny förlust mot topplaget Schalke 04. Största överraskningen i uppställningen, Christian Träsch som central defensiv mittfältare! Mindre överraskande men återigen mycket anmärkningsvärt, Thomas Hitzlsperger på bänken. Tasci kapten för dagen. Ett isande kallt regnväder gjorde att förutsättningarna på plan var långt ifrån optimala men det blev till en hyfsat välspelad match i alla fall.
Felix Magath hade gjort sin hemläxa och ställt in sitt manskap exakt så som alla besökande lag hittills gjort denna säsong, defensiven framför allt. Schalke backade hem och väntade på att utnyttja VfB:s misstag. Hleb, som gjorde comeback från start, skulle hålla i taktpinnen men hade svårt att övertyga. Varken matchtempot eller självförtroendet är på topp. Det var VfB som tog kommandot, man försökte hålla ett högt bolltempo, något som saknats de senaste veckorna.
Schalke lurade på kontringsmöjligheter och tack vare försvarsslarv fick Ruhrlaget 0-1 målet till skänks. En onödig bollförlust på mittfältet, inlägg mot mitten där Celozzi hade tid att rensa men istället tog felbeslutet att ta ner bollen. Istället blev det en passning till Rakitic som enkelt kunde raka in bollen bakom en passiv Lehmann. Celozzi såg ut som om han ville börja gråta och det var många som kände likadant.
Mot Bremen rasade VfB ihop fullständigt efter ett par minuter och underläge men denna gången fortsatte laget spela fotboll. Offensiven fanns där men målchanserna brändes en efter en. Det var tydligt att se vilken osäkerhet som genomsyrar truppen just nu. Cacau som kämpade och slet enormt hade själv tre utmärkta lägen i första halvlek, 25:e, 31:e och 45:e minuten. Schalkes keeper Manuel Neuer fick slita för sin matchpremie. VfB.s press fick inte Schalke i gungning utan de fortsatte spela engagerat och samlat. Enligt den bedömningen var 0-1 i paus inte helt oförtjänt men med normalt flyt borde VfB lett med 2, 3-1. Skillnaden var helt enkelt VfB:s höga felprocent.
Andra halvlek började lovande, VfB skruvade upp tempot och spelade upp sig betydligt. En klar och tydlig press fick Schalke att backa hem ännu mer, kvitteringen låg i luften. Återigen var det Cacau som var farligast framme av de båda anfallarna men det blev bara nära hela tiden. De stora möjligheterna fick just Cacau och Kuzmanovic men bolluslingen ville inte hitta rätt. Tyvärr fick Cacau alldeles för lite hjälp av Pogrebnyak som hade en svart eftermiddag. Bytet mot Schieber var logiskt och med det inhoppet fick Schalkes backlinje ännu mer att göra.
Unge Schieber stod för matchens prestation när han snurrade upp sin bevakare ungefär halvvägs in på Schalkes planhalva. En stark löpning med bollen gav honom nog med plats för att perfekt servera en i mitten fristående Cacau, 1-1. Otroligt viktigt mål för tyskbrassen som varit mållös i över 700 minuter. Viktigt var det för VfB att få utdelning för allt sitt slit. Tyvärr är det så när ett lag inte är inne i ett flyt så kommer bestraffningen snabbare än man hinner blinka.
I tre minuter varade glädjen, sen gick tre försvarande VfB-spelare bort sig på en och samma pass. Rafinha lirkade fram bollen till den i Stuttgart fortfarande omåttligt impopuläre Kevin Kuranyi. Vinkeln var egentligen för snäv men Lehmann tvekade igen och via bortre stolpen slog Kuranyi in 1-2.
I 90:e minuten dundrade Kuzmanovic faktiskt in det som de flesta trodde var 2-2 målet men domare Brych valde att blåsa frispark för Schalke. Situationen var tveksam, försvararen Höwedes kom helt fel in i situationen, i obalans gör han allt för att hindra att Schieber kommer till bollen, bland annat syns en rejäl tröjdragning. Schieber är starkast och nickar fram bollen till Kuzmanovic som avslutar kliniskt. På reprisen syns tydligt hur lättad Höwedes är över att han får frispark, ser för ett ögonblick ut som om han trodde det blivit blåst straff istället. En 50/50 situation där den anfallande spelaren söker bollen och den försvarande inte gör det, som sagt mycket tveksam bedömning.
Symptomatiskt för säsongen, spelar VfB dåligt förlorar man, spelar man bra förlorar man också. Idag var man chansmässigt överlägsna sin motståndare men Schalke var kallare i de avgörande lägena och det betalade sig. Krisen är ett faktum, laget får inte ner en fot på jorden och det verkar inte spela någon roll vad än tränare Babbel hittar på. På tisdag kommer FC Sevilla på besök i nästa Champions Leaguedrabbning, på pappret ett bättre lag än Schalke och därmed borde förutsättningarna för en seger vara minimala. Det finns en viss anledning att vara optimsistisk eftersom laget verkligen spelmässigt tog ett stort steg framåt jämfört med de senaste veckornas magerkost. Vad som måste bort är de enkla felen i försvarsspelet. Spelarna måste våga ta ansvar och visa vilja att skita ner sina vita tröjor. De yngre spelarna måste få hjälp av sina äldre mer rutinerade kollegor, det är ett absolut minimikrav. Det allra största frågetecknet denna match lämnar efter sig, vad har egentligen hänt med Thomas Hitzlsperger?
Matchens lirare: Cacau
Mål:
0-1 Rakitic 24
1-1 Cacau 73
1-2 Kuranyi 76
Publik: 42 000 (utsålt)
Domare: Felix Brych
VfB:
Lehmann - Celozzi,, Tasci, Boulahrouz, Magnin - Khedira - Träsch - Kuzmanovic, Khedira – Hleb - Cacau, Pogrebnyak,
Tränare: Babbel
Schalke:
Neuer – Rafinha, Höwedes, Bordon, Westermann - Mineiro - Moritz, Schmitz - Rakitic - Farfan, Kuranyi
Tränare: Magath
Varningar:
VfB: Magnin, Khedira, Tasci, Cacau
Schake: Mineiro, Moritz, Farfan
Byten:
VfB: Schieber för Pogrebnyak, Hilbert för Celozzi, Elson för Khedira
Schalke: Zambrano för Schmitz, Kenia för Rakitic, Holtby för Farfan
Avbytare ej använda:
Stolz, Pischorn, Boka, Hitzlsperger
