Tops & Flops im Schwabenland 10/5
Inget för dåliga nerver men förbaskat kul!
Ja hörni, det blev alltså en nagelbitare in i det sista precis som vanligt. Bundesliga lyckas år efter år hålla sin ställning som den absolut mest spännande ligan i Europa. En av anledningarna till det är förstås att det är den enda toppligan med 18 lag istället för 20 som är brukligt på de flesta håll. Sen är det ju publiksiffrorna som är fantastiska, det är helt enkelt kul och fortfarande överkomligt att gå på match i Tyskland. Notera att samtliga matcher i den sista omgången var helt utsålda, makalöst. En klurig sista vecka av säsongen att sammanfatta men här kör vi!
Tops!
1. Jens Lehmann
Till slut väljer jag att kapitulera för en otroligt lång karriärs slut, det är alltid något speciellt när en idrottsman träder tillbaka. Som ni vet har Lehmann aldrig varit min personliga favorit men det är många fotbollstyckare som kommer att sakna denna egensinniga emellanåt bindgalna målvakt. Om någon orkar räkna alla rubriker och artiklar som skrivits om denna man så är jag nyfiken på att höra siffran. Som Fritiof Piraten Nilsson en gång skaldade, "på sitt yttersta bättrade han sig" (taget ur sin helhet om Piratens bortgång, här talas alltså endast om karriärens slut) och det passar onekligen in på Herr Lehmann. Enligt fackorganet Kicker var Lehmann VfB:s bästa spelare under säsongen med ett poängsnitt på 2,89 (1 räknas som bäst) och sammanlagt det 10:e bästa spelaren i Bundesliga. Respekt och tack för minnena men samtidigt en liten varningsflagg. Jag har en liten känsla av vi inte hört eller sett det sista av Jens Lehmann.
2. Christian Gross
Den lite buttre schweizaren hade säkert haft ett och annat att säga om att hamna på andra plats med tanke på det facit vi har framför oss. 22 matcher i Bundesliga och Champions League, 14 segrar, 5 oavgjorda, 3 förluster, 43-26 i målskillnad. Vi talar om en av de största upphämtningarna i Bundesligas historia, minns att VfB halvvägs genom serien låg på 15:e plats med endast Nürnberg, Bochum och Hertha Berlin efter sig. Hur det gick för de senare vet vi, Bochum och Hertha får börja om och Nürnberg inleder kvalspel mot Augsburg på torsdag.
Så Herr Gross, jag missunnar dig absolut ingenting men du har flera år kvar i karriären och jag lovar här och nu att blir det plats 1-3 i Bundesliga nästa säsong så är du garanterad plats 1 på denna lista! Isch guet?
3. Laginsats
På tredje plats kastar jag in en för hela laget, det hade inte gått utan er! När säsongen började tyckte jag att vi hade en trupp för topp fem, det såg verkligen toppintressant ut men den hösten var fruktansvärd bortsett från segern mot Frankfurt borta som jag såg i ett Volksfestrus på en annan persons Iphone, tack till T-Mobile eller vem det nu var som sände. Helgen efter såg jag nåt av det sämsta jag upplevt im Stadion, VfB förlorade mot ett Werder Bremen som inte ens duschade efter matchen, så lite svett behövdes. Så där höll det på, rotation i truppen, gnäll, slagsmål och annat ofog även utanför plan. Sen kom vändningen och även om det knorrats på många håll så knöt de spelare som var på plan näven och visade vad det innebär att bära den röda bröstringen.
Flops!
Aliaksandr Hleb
Så får du denna plats en sista gång. Trodde du verkligen att Gross skulle låta dig spela mot Hoffenheim efter dina uttalanden i media? Jag som trodde, och många med mig, att du mognat i England och i Spanien men icke. Världens bäst betalda treåring gjorde alla besvikna och jag undrar om han överhuvudtaget får träna med Barcas A-lag igen?
Kollega Falk är ute och far i världen igen, han missade möjligheten att live se Åtvidaberg bli riktigt utrullade av Malmö FF, jag tyckte till och med synd om några av killarna. Missförstå mig inte, de försökte verkligen men det fanns några som gick fullständigt på käkarna med tio minuter kvar av första halvlek. Samtidigt låg det uns av nostalgi i luften, plötsligt mindes jag den där premiärmatchen 1981 med mitt första egna årskort. Den gången blev det 1-1 men i lördags var det ren avklädning. Falk tog emot liverapporter men höll huvudet högt, han kommer säkert hitta ett läge att påminna mig om att Åtvid 1981 i sista omgången mot just MFF med 3-2. Nu tittar vi istället framåt och planerar för en riktig säsongssummering. Medan Allsvenskan studsar vidare på en åker nära dig vankas VM för mängder av Bundesligaspelare, sne en kort semester innan det brakar loss i augusti igen. Själv är jag förbaskat sugen på att se St.Pauli-VfB, om någon har ett par plåtar över så hojta till, send Se so guad? (ty: Würden Sie bitte so gut sein?, sv: snälla?)
Bis zum nächsten mal!
