CL: VfB skräller i Turin

CL: VfB skräller i Turin

Häromdagen blev jag intervjuad i en timme av Juventus-redaktionen. En timma om matchen i Turin och jag var mest omskakad av det faktumet att VfB blivit överkört av Bayern München och att Juventus försvar kändes oigenomträngligt och att det skulle bli en belägring av Bianconeri.
Men vad vet man om fotboll egentligen. Jag pratade om om Schopenhauers teorier i någon form av emfas inför matchen. Jag nämnde att "det grundläggande i människolivet innehåller smärta, frustration, ilska, tristess och besvikelse. Om vi får framgång blir vi strax rastlösa och vill vidare. Möter vi motgång smärtar även det.". Sebastian Hoeness kändes så inför matchen, men efter matchen får man ta fram klassiske John Stuart Mill. Jag studerade Mill under min tid på universitetet. Moralfilosofen som dök upp i den ekonomiska teorin. Mills teorier berörde maximering av nytta och att maximera nyttan av de förmågor och kapacitet man har. 
När man ser på matchen i Turin igår, så jisses.. vad hände där?
En match man trodde att Juventus skulle dominera med stort bollinnehav, som gick åt helt andra hållet. VfB Stuttgart ställde upp med exakt den startuppställning jag trott och använde sig av hög press på bollhållare, snabba omställningar där Mittelstädt och Vagnoman användes som extra yttrar. Just Maxi Mittelstädt måste vara ett av de största fynden i tysk fotboll de senaste åren. Från bänkplats i Hertha Berlin till startspelare i Nagelsmanns landslag och får han ytor på vänsterkanten så kommer pricksäkra inlägg. Det är inte bara det att han får in bollen i straffområdet, de kommer med fart och precision. 

John Stuart Mill satt möjligen på läktaren och såg hur Hoeness maximerade nyttan av sina spelare. Demirovic och Undav växlade i positioner, Karazor och Stiller ägde mittfältet och Nübel hade en boll att ta hand om i första halvlek. En frispark som gick någon meter utanför. 
VfB? Jo, Vagnoman nickade strax utanför ersättningsmålvakten Perrins stolpe, Demirovic träffade stolpen och Undav nickade över målet. Bollinehav hos de röda Schwaberna och Juventus visste inte vad som hände. Motta måste ha varit rätt rådlös. "helvete vad de springer de däringa tyskarna".

Andra halvleken började som den första med hög press, märkligt mycket bollerövringar centralt, snabba omställningar och målchanser. Återigen Demirovic ett par gånger. Juventus hade en kvart i andra halvlek då de framför allt på högerkanten hittade fram, men bortsett från ett inspel där Vagnoman spelade undan bollen så var de tandlösa. Som la Vecchia Signora utan tänder. 
Sedan gjorde Stuttgart mål. Undav fick bollen i bra läge, fick med sig bollen in i straffområdet och nätade. Men domaren hittade en hands. Nu kan inte jag handsregeln helt och fullt, men Undav hade väl armen intill kroppen väl? Men bortdömt. 
Men chanserna fortsatte. Efter en hörna träffade Danilo Rouault på låret med foten. Andra gula för brassen och straff för VfB. Millot skjuter- Perrin räddar. Fan; tredje straffen i rad man missar. Obra. 
Skulle det bli 0-0? 
Nej.
I VfB finns en inlånad agent med namn el Bilal Touré. Han lånades in från Atalanta under säsongen och kan naturligtvis den italienska ligan. Inte för att just de spelar roll, men han kom in mot slutet och med några minuter in på extratiden hittar Millot honom, i straffområdet. Tre snabba steg, skott och 1-0. 
Wow!

VfB segrar övertygande i Turin mot ett riktigt svagt Juventus. Vem trodde det inför matchen? Hoeness kanske och John Stuart Mill. 

Magnus Falk2024-10-23 08:30:00
Author

Fler artiklar om Stuttgart