Dags för Südschlager: Bayern - VfB
"Allt tar slut någon gång. Bayern är mästare på att bryta sviter"
Sasa Kalajdzic sade detta efter mål i sin sjunde raka match. Delat rekord med Fredi Bobic. Fast nu vet den 2-meter-långe österrikaren vad som väntar. Om han ställer sig på taket på Mercedes-Benz Arena och tittar österut så vet han vad som väntar. 25 mil längre bort, längs A8, förbi Augsburg och de stora bayerska sjöarna, så väntar monstret. Fc Bayern München, der Rekordmeister, der Stern des Süden, FcB.
Det är dags för "Südschlager"
Fc Bayern mot VfB är ingen klassisk rivalitet. Inte som "der Klassiker" eller "Revierderby", "Nord-Süd-Gipfel" eller "das politische Derby" mellan Hansa och St Pauli. Detta är en match mellan de två största lagen i södra Tyskland. Bayern har ingen naturlig lokal rival. 1860 München är för dåliga, 1.Fc Nürnberg för ojämna, Fc Augsburg för små, okulturella och historielösa; så kvar blir VfB, som med sina ligaguld från 50-talet, 83,92 och 07 ändå har bråkat en del med bayrarna. Det är en slags hat-kärlek ändå, där en del FcB-spelare har vandrat till Schwaben för att få speltid i form av Phillip Lahm exempelvis och VfB har hämtat spelare från FCB som inte tar plats eller knappt får speltid- som Georg Niedermeier, Wiggerl Kögl och Thomas Strunz. Främsta sprickan mellan lagen uppstår när de bästa VfB-spelarna köps loss från stora mästaren. Dieter Hoeness, Sigurvinsson, Elber, Gomez och senast Benjamin Pavard. Då uppstår just det missnöje som finns i Tyskland kring Bayern. Den stora kolossen med mycket pengar som rullar över sitt motstånd och tar vad de behöver.
VfB har haft det svårt mot mäktiga motståndarna de senaste åren. Förvisso chockade man nr man vann med 4-1 på bortplan 2018, men under de senaste 11 åren har VfB endast mäktat med två vinster på 18 försök. Senaste mötet blev det 3-1 till Bayern i Stuttgart, men då visade Matarazzos gäng att det fanns något på gång.
Fc Bayern
Man kan inte annat än att imponeras av denna jätte. Jag har under åren sett dem fyra-fem gånger. Ett par gånger i samband med oktoberfesten och då var det på Olympiastadion, aldrig på Allianz Arena. Så gammal är jag. Det är lag med muskler, med kultur, vinnarmentalitet och ett lag som tar för sig av det som finns på bordet. Det har alltid varit en sägen i Tyskland att om en talang blommar upp, så hamnar han förr eller senare i Bayern. Men inte alla lyckas där. Mario Götze är ett lysande exempel och HSV-talangen Arp har nyligen också haft det riktigt svårt.
Säsongen 19/20 var klubbens främsta på mycket länge. Liga,Cup, Champions League och FIFA World Cup. De rensade upp och fyllde skåpet.
Men är de tröttkörda? Det har varit mycket matchande. Lazio-matcherna har tagit på krafterna. Det har varit övertygande men tempofattigt. Förvisso finns det en bredd i truppen som inte många har, men samtidigt har man lånat ut Zirkeee, Richards och har Costa ochTolisso skadade. Kommer man återigen att gå tillbaka till Alphonso Davies på backen istället för Lucas Hernandez och nu sägs det att möjligen Kimmich får stå över efter skadeproblem.
Möjligt lag
Neuer - Pavard, J. Boateng, Alaba, Davies - Javi Martinez, Goretzka - L. Sané, T. Müller, Gnabry - Lewandowski
VfB då?
Jo, uppåtvind och positiv anda i Schwaben. Tre raka segrar och komfortabelt spel mot Hoffenheim. Matarazzos snabba omställningar med vindsnabbe Silas Wamangituka, de låga precisa inläggen från Borna Sosa, kamphundarna Mangala och Endo samt ett försvar där Mavropanos hittat tillbaka tlll den form som gjorde honom så bra i Nürnberg gör laget sammansvetsat och starkt. Nu är belgaren Mangala skadad och här får Matarazzo troligen stoppa in Atakan Karazor, som är mer defensivt inriktad än Ahamada och rutinerad. Nico Gonzales är åter efter skada och tar nog plats på bänken denna gång.
Matarazzo menar att man måste se till sina styrkor och inte vrida om spelet bara för att det är Bayern München.
Laget:
Kobel - Mavropanos, Anton, Kempf - W. Endo, Karazor, Sosa - Wamangituka - Castro, P. Förster - Kalajdzic
Match imorgon.
