Förlust mot Getafe
Weinstadt ligger en skaplig spottloska(modell Rijkaard) från Stuttgart. Staden har anor från 1200-talet, men blev en riktig stad 1975 då de slog ihop en hop av småstäder och bildade kommunen Weinstadt. Om man gillar körer,så kännar man till Gotthilf Fischer, som är en "Kjell Lönnå" med större mustasch och han verkade i just Weinstadt. Ungefär som om man skulle skriva dit "Här bodde Kjell Lönnå" på ett hus i Sundsvall och skicka dit turister..inte va, men tyskarna gör så.
Nåväl, Fc Getafe från den spanska huvudstaden har förirrat sig till staden och har området som bas för sitt försäsongsläger och bjöd in VfB till en rejäl värdemätare under dagen. Det blev det. Under moln, sol och glädje. En bra spelad match i Weinstadt, där Veh fick lämna Harnik, Ginczek, Werner och Kvist hemma, men i övrigt kom med ett fulltaligt lag.
Det blev en mycket bra match. I alla fall de första sjuttio minuterna av VfB.
Getafe inledde bäst och prickade ribban redan efter några minuter, men Ulreich fick hjälp av Rüdiger och Schwaab att få bort bollen och sedan började VfB öka tempot.Framför allt mittfältet med Maxim, Gentner och Didavi hade stor rörelse och längst fram var oftast Ibisevic rörlig.
Didavi gjorde 1-0 efter tjugofem minuter på ett skott utanför straffområdet och sedan var det bud på flera mål och Maxim lyckades med konsstycket att pricka ribban två gånger. Tyvärr hade han troligtvis skjutit in sig på ribban eftersom han vann en jippo-tävling några dagar tidigare, då det gällde att pricka ribban. Men 1-0 i paus med mersmak och det var ett rörligt VfB, som använde kanterna och där Maxim ser väldigt spännande ut.
Andra halvlek innebar fem nya spelare och lite mera oreda i laget. Ibisevic var kvar som forward dock och skapade en hel del farligheter genom att bara finnas i straffområdet. Mittbackarna i Getafe fick jobba med den rörlige bosniern. Leitner och Holzhauser hade kommit in och gjorde en väldigt bra insats centralt. Tyvärr lyckades Getafe - mitt i pressen - att vända på steken och göra 1-1 på en kontring och i nästa anfall också göra 2-1. Inte helt välförtjänt, men så är livet.,
Resultatet blev 1-2, men med tanke på det ökande tempot och motståndet så var det ett klart steg framåt.
Nu väntar Zillertal och matcher i den underbara österrikiska bygden. Jag vet det, fär jag är just där. Mitt i Zillertal, men åker tyvärr hem i morgon.
