Frågetecknen i transferaktiviteterna
Jublade VfB-fansen när namnet Orel Mangala kablades ut? Gick de man-ur-huse å viftade med flaggor och delade en Weinschorle? Jag tror inte det. Många visste inte vem den 19årige belgaren är.
Det är här problemen och frågetecknen startar när nu VfB skall förstärka truppen inför Bundesliga. Alla dessa talanger och spelare med lysande framtid.
Under 2016/17 så rådde de två stycken skolor i VfB. Från Robin Dutt och Jos Lukuhays sida var erfarenhet viktigt. Man skulle bygga ett lag med rutin och kunskap från att kämpa och ge sitt yttersta och värvade Hosogai och Werner. Lukuhay ville även ha några andra äldre spelare men lyckades inte. Sedan kom ungdomlige Wolf och Schindelmeiser, med rutin från ett Hoffenheim, som levde på en bra ungdomssektion.
Schindelmeiser hämtade Green, Brekslo, Ofori, Asano. Mané, Pavard och Oguéne. Alla unga och lovande med det gemensamma att de knappt har luktat på Bundesliga, men ses som lovande och talangfulla. Med seger i Zweite Liga var detta naturligtvis ett bra steg att ta.
Men Bundesliga är ett helt annat djur och vill inte VfB återigen slåss för sin överlevnad så måste laget förstärkas med målvakt, mittback, ytterback, central mittfältare och möjligen playmaker. Fansen vet det och förvisso är Silly Season bara i sin linda, men Orel Mangala är ytterligare en av dessa råämnen som kommer in i laget och som breddar på mittfältet. Finns det plats för alla? Man kan inte gå igenom en Bundesliga med ett lag fullt av råämnen. Det tror inte jag i alla fall. Men Schindelmeiser är en klok herre och med uppgörelsen att VfB Fussball AG nu skall starta, så kommer välbehövliga Daimler-Miljoner in i plånboken och det kanske kan bli en eller annan riktigt bra värvning.
