Gentner nickade VfB till seger mot Hertha Berlin
"Daheim ist die alte Dame eine Macht".
Precis så är det. För det var länge sedan Hertha Berlin förlorade hemma. 10 Maj 2012 var datumet då det senast begav sig och senast VfB var på Olympiastadion så blev det ju förlust i cupfinalen mot Bayern München. Mot Hertha har man inte vunnit borta sedan 2010, men med 6-2 i ryggen från matchen mot Hoffenheim, så haede nu Schneider långsamt börjat kliva ur Labbadias skugga och han åkte till huvudstaden för att mönstra ett identiskt lag som slog Hoffenheim.
45000 på läktarna och 1500 Schwaber gjorde stämningen hyfsad denna fredagkväll.
Matchen så?
Det var ganska klart att skåda att Schneiders spelidéer inte riktigt burit frukt. I alla fall inte framåt. Det tar tid att komma fram i mitten och det mesta snurrar via rumänen Maxim, som dock har massor av teknik och boll i sig. men ännu inte riktigt hottar sina kollegor. Dock stänger försvaret igen luckorna ganska bra och med tesen "ûberzahl" så tillsåg man att triangeln mellan Kvist-Gentner och mittbackarna blir ganska trång och det var inte lätt för Hertha att hitta igenom,. Dock sköt ÄnisBen-Hatïra och Ronny ett par skott som Sven Ulreich ganska enkelt kunde ta hand om. VfB erövrade dock bollarna ganska enkelt, men var inte direkt livsfarliga framför Thomas Kraft i Hertha-målet. Det var på fasta situationer som det skulle hända saker. Mot slutet av halvleken så skickade Maxim in bollen centralt och Gentner stoppade dit huviudet och bollen gick med bra kraft mot just Thomas Kraft, som tippade bollen över ribban.
Andra halvleken var bara några minuter lång, när Maxim tog en hörna och Gentner gled upp mellan Lustenberger och Hosogai och skickade in bollen i bortre hörnet bakom en chanslös Kraft. 1-0 till VfB. Det kom överraskande eftersom flera Hertha-spelare hade kollen på Ibisevic som rörde sig mot målvakten.
Efter målet var det bara Hertha Berlin, som började spela ett mer rörligt spel och utnyttjade kanterna ordentligt.En mängd chanser följde. Skelbreijd, Ronny, Cigerci och sedermera Schulz och Brooks. Men trots ett väldigt tryck och bra chanser, så stod VfB emot och framför allt en alldeles lysande Sven Ulreich, som gjorde flertalet fantastiska parader.
Resultatet 1-0 till VfB var kanske inte helt rättvist, men tre välbehövliga poäng.
