Maktkamp i HSV
Mitt i den mest hektiska och viktiga transferperioden riskerar en maktkamp i HSV att förstöra alla planer. I den ena ringhörnan har vi sportchef Dietmar Beiersdorfer, i den andra ordförande Bernd Hoffmann. Vem vinner – vem försvinner?
De två viktigaste männen i HSV är så olika två män kan vara, Dietmar Beiersdorfer är ödmjuk, försiktig och alltid lugn. Bernd Hoffmann däremot är den coola affärsmannen, slagkraftig, välartikulerad och framgångsorienterad. Nu är sprickorna för stora för att täcka över och kommande måndag måste Aufsichtsrat samlas i ett akutmöte för att gjuta olja på vågorna. Lyckas inte det finns det bara en utväg, en måste lämna klubben.
Sedan mer än sex år arbetar dem tillsammans, sida vid sida och tillsammans har dem tagit HSV till en trettonde plats i UEFA:s femårsranking. Ett framgångsrikt samarbete kan man tycka men under åren har de hunnit med flera mindre och större sammandrabbningar. 2006 var den första större oenigheten när Beiersdorfer envisades med att hålla fast vi Thomas Doll, trots att Hoffmann ville sparka honom på grund av dåliga resultat. (vi låg på nedflyttningsplats ligan) Beiersdorfer arbetade fram en räddningsplan för Doll men i början av februari var Doll tvungen att gå och Beiersdorfer fick oroa sig för att själv få sparken. I november 2007 meddelade Huub Stevens att han lämnar HSV för PSV och för att vara närmare sin svårt sjuka hustru. Det tog 177 dagar innan HSV presenterade Jol som ny tränare, dagar som Beiersdorfer och Hoffmann inte kunde enas. Beiersdorfer ville absolut ha Fred Rutten medan Hoffmann ville ha Jürgen Klopp, först i maj kunde dem enas om Martin Jol.
Men hur han man kommit så långt att man inte längre kan samarbeta med varandra. Tydligen var det säsongsanalysen fick krisen att bryta ut. Enligt Hoffmann har Dietmar Beiersdorfer misslyckats med sin personalpolitik och köpt till klubben spelare utan perspektiv. Han kritik riktar sig mot hela scoutingavdelningen som är ett av Beiersdorfers ansvarsområden. Beiersdorfer i sin tur beskyller Hoffmann för att lägga sig för mycket i sportliga frågor.
Hoffmanns kritik när det gäller spelartransfers i vinter kan man tycka är rättfärdig, endast Mickael Tavares var en spelare som har framtidsperspektiv. Beiersdorfer har köpt en hel del spelare som visade sig vara helt fel för HSV, exempelvis Sanogo, Zidan, Thiago Neves, men han har också gjort några riktigt bra köp, som exempel van der Vaart, Jansen, Petric. Dessutom är Hoffmann väldigt målmedveten och hans mål att etablera HSV till en av toppklubbarna i Europa gör att han begär lika mycket av alla andra som han begär av sig själv.
Tydligen gick Beiersdorfer i slutet av veckan till Horst Becker som är ordförande för Aufsichtsrat, (förvaltningsrådet), och bad om hjälp. Efter flera samtal med dem två stridstupparna måste nu bägge två anmäla sig hos Aufsichtsrat, där förutom Becker också viceordförande Ernst-Otto Rieckhoff och Alexander Otto samt Bernd Enge kommer att ta ställning till maktkampen. ”Vi har olika syn på utformningen av kompetensavdelningen sa Beisdorfer för tidningen Mopo. Hoffmann däremot lät mer tillförsiktig: Det finns olika åsikter om utvärderingen av förra säsongen, det kommer vi att prata ut om internt.
Men om man inte kommer lyckas att enas eller kanske till och med vägrar att fortsätta att samarbeta, vem har dem starkaste korten i så fall. För det första krävs det två tredjedelar av rösterna i Aufsichtsrat för att avsätta en utav ledningen. En av medlemmarna sa till tidningen mopo att; det är säkert inte så att Beiersdorfer är helt utan stöd i Aufsichtsrat. Men å andra sidan så sitter Sergej Barbarez i Aufsichtsrat och han är själv en tänkbar efterföljare som sportchef. Om en måste lämna – vem blir det? Oavsett vem så finns det i så fall endast en förlorare, HSV.
Vi måste hoppas att Aufsichtsrat lyckas än en gång få vår ordförande och sportchef att fortsätta samarbeta. Att dem är som eld och vatten, varandras motsatser är också en av deras styrkor. Bara dem kommer ihåg ett viktigt ord, kompromiss. Ingen av dem vill lämna frivilligt klubben, bägge två har Die Raute im Herzen, och har dem kunnat arbeta så framgångsrikt i sex år måste dem kunna svälja stoltheten och fortsätta. Nu har dem dessutom fått i Bruno Labbadia en favorittränare till klubben, en som bägge två ville ha.
Källa: mopo.de abendblatt.de
Die Raute im Herzen
