Warum Hamburger SV?
Varför håller man som svensk på ett till synes anonymt bundesligalag?
Vi har fastnat för ett av de klassiska tyska fotbollslagen av flera anledningar. Dels är Hamburg den bundesligastad som är smidigast att besöka för oss svenskar. Med tiden har emellertid en genuin kärlek uppstått genom besöken i Hansastaden. Minnena är många och oförglömliga.
Vi har fått uppleva flera fullsatta AOL-arenor. Vi har lärt oss texten till kulthitten "Hamburg meine Perle" och sjungit med högt till inmarschlåten "HSV - forever and ever". Vi har fått brödbitar kastade på oss av vilt berusade Schalkefans. Vi har fått lära oss att Halstuch är snusnäsduk och Schale det vi avser med halsduk av en stressad kvinna i fanshopen. Vi har blivit sedda som idioter som åker till Tyskland en söndag i november då alla spritaffärer är stängda. Vi har undervisat en turkisk servitör att Hamburg faktiskt inte har åtta miljoner invånare. Vi har storögda åkt genom Reeperbahn och konstaterat att Tyskland ser annorlunda på det här med sex. Vi har avnjutit den gamla åttitalshitten "The Riddle" på Rathausplatz spelad på panflöjt ackompanjerad av skrålande eurodisco. Vi har nästan blivit inlurade i den tyska scientologkyrkan. Vi har varit inne i en gigantisk fotboll uppställd mitt i staden.
Allt detta hände under våra två senast besök i pärlan vid Elbe. Därför rekommenderar vi alla som kan att ta en tur till Hamburg.
HSV är det enda laget som spelat i Bundesliga sedan starten 1963. Sin senaste storhetstid hade klubben i början av 1980-talet. Då vann föreningen ligan två år i rad, 1982 och 1983. Storhetstiden kröntes med seger i Europacupen för mästarlag 1983 efter seger över Juventus i finalen.
Bland legendarerna i Rothosen, som laget heter i folkmun, kan nämnas Kevin Keegan, Uwe Seeler och nuvarande Bayerntränaren Felix Magath. I dagens HSV hittar vi namn som Sergej Barbarez, Daniel van Buyten och sverigedödaren Emile Mpenza.
För oss svenskar är Uefacupfinalerna mot IFK Göteborg 1982 klassiska matcher. En blandning av Sven-Göran Erikssons genialitet och arrogans från hamburgspelarna gjorde att Blåvitt kunde vinna båda matcherna. Då spelades matcherna på Volkparkstadion. Denna arena revs 1998. Två år senare stod det nya templet, AOL-Arena, färdigt.