Fick du som du ville, Thorsten Fink?
Thorsten Fink är ett minne blott i HSV då han efter drygt två år i klubben fick sparken under den gångna tisdagen. Frågan som för mig är ett mysterium är om han fick som han ville när han ”tvingades” bort ifrån HSV, en fråga vars svar jag aldrig lär få reda på.
I tisdags så bekräftade HSV på en presskonferens att Thorsten Fink inte längre är tränare för klubben, och att jakten på en ny ledare som kan få ordning på, vad det verkar som, ett av världens mest svårtränande lag nu är i full gång.
Vad var det egentligen som gjorde att Thorsten Fink inte lyckades i HSV? Vi tar det från början.
Den 13:e oktober 2011 så lämnade Thorsten Fink sitt FC Basel, som han varit med och tagit till Champions League-gruppspel, för att istället hjälpa Hamburger SV, som låg tvärsist i Bundesliga, att klara kontraktet.
Hans företrädare i HSV hette Michael Oenning, och det var på grund av hans bristande kompetens som HSV nu var nära att för första gången någonsin i historian trilla ur Bundesliga.
Thorsten Fink lyckades få ordning på laget, och man började att få kontinuitet i klubben vilket ledde till att poängen trillade in, och HSV kunde lämna nedflyttningsträsket som man så länge legat i. När säsongen led mot sitt slut så kunde man spela den sista omgången med tryggheten om att man klarat kontraktet och Finks sågs som den avgörande faktorn till detta.
Inför säsongen 2012/13 så satt Thorsten Fink säkert som tränare för HSV. Trots att klubben gjorde sig av med spelare som Mladen Petric, Paolo Guerrero, Gökhan Töre och David Jarolim så gjorde man under sommaren en bra prestation på övergångsfönstret då Rafael van der Vaart, René Adler, Milan Badelj och Artjom Rudnevs anslöt, vilket fick supportrarna att börja drömma om spel ute i Europa igen.
Säsongen fick den sämsta tänkbara starten då man förlorade tre matcher i rad, men hemma emot Borussia Dortmund i den fjärde omgången så kom vändpunkten då man mot alla odds besegrade sina motståndare med 3-2.
Efter detta så gick HSV som på räls under hösten och man var under hela säsongen med och slogs om en Europaplats, där det länge såg ut som att HSV skulle få kvala till Champions League. Men efter ett flertal tveksamma resultat mot slutet av säsongen så gick man miste om detta, men även om en plats till Europa League, då man slutade på en sjundeplats i tabellen.
Thorsten Fink blev kritiserad utåt, men styrelsen och den nytillsatte sportchefen, Oliver Kreuzer, tillika Thorsten Finks bästa vän, trodde stenhårt på honom och det fanns inte på kartan att man skulle byta tränare inför säsongen, trots en minst sagt knacklig försäsong.
Då man förra säsongen fallit på målsnöret gällande att nå en Europaplats så gick klubben ut med att målsättningen inför den stundande säsongen var att revanschera sig genom att just nå en Europaplats. Detta trots att man sålt Heung-Min Son, som tillsammans med Artjom Rudnevs blev den interna skyttekungen, utan att ersätta honom med en likvärdig spelare.
Premiären, borta emot Schalke 04 i Gelsenkirchen, slutade 3-3 och målskyttet, som under försäsongen varit ett stort problem, såg nu ut att vara ett minne blott. Även försvarsspelet såg betydligt bättre ut jämfört med vad det gjorde förra säsongen, och allting kändes frid och fröjd för en gångs skull.
Detta visade sig dock inte stämma då man i den andra omgången, hemma emot Hoffenheim, blev totalt utspelade och förlorade med 5-1 inför ett fullsatt Volksparkstadion.
Nu så började kritiken emot Fink bytas ut emot hat och ilska, och efter att slutsignalen hade gått så hördes hemmapubliken skandera efter hans avgång.
Utskåpningen emot Hoffenheim efterföljdes av en svag insats borta emot Hertha Berlin, en match som hemmalaget vann med 1-0 och HSV skapade i stort sett ingenting.
Trots storvinsten över tabelljumbon, Eintracht Braunschweig, med 4-0 så bestod det hat emot Fink som majoriteten av HSV-supportrarna skapat. Styrelsen i sin tur lyfte fram Fink som en hjälte, och trots att det ligger i deras jobb att stötta tränaren så kändes det tillgjort av Kreuzer och Jarchow att hylla honom för en seger över Braunschweig.
I matchen efter så väntade fjolårets Champions League-finalister, Borussia Dortmund, på Westfalenstadion. Förra säsongen så tog HSV en minst sagt överraskande seger gentemot Dortmund då man fullkomligt körde över sina motståndare och slutresultatet skrevs till 4-1 för gästande HSV.
Inför matchen så försökte Fink att få alla att minnas tillbaka till den matchen, och när den väl spelades förra helgen så stod faktiskt HSV för en relativt imponerande insats – fram till den 60:e minuten. Matchen slutade 6-2 till Dortmund, och det var än en gång dags att dra på sig dumstruten och sätta sig i hörnet för alla HSV-supportrar som ytterligare en gång tvingades skämmas inför hela fotbollsvärlden.
Resultatet fick bägaren att rinna över för HSV-fansen, och även så för Oliver Kreuzer som insåg att situationen var ohållbar, och under måndagskvällen så kom information om att Thorsten Fink skulle få sparken under tisdagsförmiddagen.
Ryktena stämde och på en presskonferens under tisdagen så bekräftades det att Thorsten Fink inte längre var tränare för Hamburger SV.
Beskedet togs emot med glädje av de flesta HSV-fansen, och jag tror faktiskt att Thorsten Fink själv blev lycklig över att han fick lämna sitt jobb.
Hur kommer det sig att jag tror detta?
Jo, saken är den att i somras så valde Finks familj att flytta tillbaka till München, då man inte trivdes bra i Hamburg. Detta skapade ett stort bekymmer hos Thorsten som så länge hade haft sin familj i sin närhet, men nu så var de helt plötsligt nästan 80 mil ifrån honom.
Jag misstänker att detta fick honom att börja fundera på att ge upp sin tränarkarriär i Hamburg, då han i samband med familjens flytt började uppträda märkligt. Uttalandena han gjorde i pressen var obefogade då han bland annat efter förlusten emot Hertha Berlin sa att vi inte alls hade några problem med försvaret, vilket dock syntes tydligt.
Han började dessutom att oftare och oftare flyga hem till sin familj i München, och under fredagen, dagen innan matchen emot Borussia Dortmund, så lämnade han tydligen laget för att flyga till München. Att han ville bort ifrån klubben märktes tydligt enligt mig, men givetvis så var detta ingenting som han skyltade med i media.
Då han och Oliver Kreuzer är bästa vänner så tror jag att han hade svårt för att erkänna detta för Kreuzer, och Kreuzer i sin tur ville inte låta sin bästa vän lämna klubben. Därför så gjorde Fink allt han kunde för att tvinga Kreuzer att sparka honom, t.ex. genom att ändra taktik ett flertal gånger under matcherna och stå för märkliga byten som försämrade matchbilden för HSV:s del.
Det ska sägas att detta är helt och hållet spekulationer ifrån min sida, alltså ingenting som är officiellt eller som ens nämnts av varken Kreuzer eller Fink.
Trots att Finks avsked av klubben tas emot av en lättnad av mig så är det samtidigt tragiskt att vi än en gång ska behöva sätta oss i den tränarkarusell som aldrig verkar vilja stanna för vår del. Att framgångsrikt träna Hamburger SV är ett av de svåraste uppdragen en tränare kan ta sig an, det visar i alla fall statistiken då HSV haft elva olika tränare på tio år.
Thorsten Fink var en av dem få som jag faktiskt ett tag trodde på. Han visade under en period upp sig ifrån sin bästa sida, då han verkade komma bra överens med laget samtidigt som han presterade väl med tanke på det spelarmaterial han hade att göra med. Men helt plötsligt så vände allt. Istället för att bli en hyllad tränare i stil med Ernst Happel så slutade hans som en av dem sämsta någonsin i HSV:s 126-åriga historia.
Att han i samband med sin ankomst jämförde sig själv med Jürgen Klopp kan man nu i efterhand enbart skratta åt. Mot slutet av sin tid i HSV så la han all skuld på alla andra. Att vårt försvar såg amatörmässigt ut var det inte han som rådde för, och att offensiven var harmlös var inte hans fel. De många taktikbytena som han gjorde under matcherna förklarade han med att det var för att överraska motståndarlaget, men oftast så var det endast hans egna spelare som verkade överraskade.
Vad som händer för Fink nu är oklart. Men han har sagt sig vara villig att gå vid sidan om Pep Guardiola i Bayern München för att lära sig. Samma sak kan han tänka sig göra i Arsenal. Om familjen är villig att flytta till London vet jag inte, och om Arsenal eller Bayern München är intresserade av att ha en praktiserande Fink har jag inte en aning om.
Att han lämnar några tomrum efter sig i HSV kan jag inte direkt påstå. Däremot så lämnar han en stor olöst fråga bakom sig. En fråga som jag aldrig lär få svar på.
Fick du som du ville, Thorsten Fink?
NUR DER HSV
