Karlsruher SC - Hamburger SV4 - 2
Hamburg lyckades inte rädda sig själva
Hamburg hade chansen att klättra upp i serieledning men efter 45 minuter låg man under med 3–0. Den här gången lyckades man inte resa sig och Karlsruhe vann till slut med 4–2.
Under söndagen hade Hamburg rest söderut för att ta sig an Karlsruher SC på Wildparkstadion. Det första mötet lagen emellan slutade med Hamburg-seger efter ett solomål av Ludovit Reis. På tal om holländaren, Reis har tagit stora kliv under säsongen och varit en av Hamburgs, om inte hela ligans, bäste spelare. Nordlaget kom till söndagens batalj med gott självförtroende, inte undra på eftersom laget hade sju raka matcher utan förlust och det bästa bortafacit i ligan.
Cheftränare Tim Walter tvingades till en förändring i startelvan jämfört med matchen mot Nürnberg, Kapten Schonlau kom inte till spel på grund av en vristskada, Moritz Heyer kom in i hans ställe. Noterbart också att Katterbach fick göra sin andra start i Hamburgtröjan. I och med att Darmstadt förlorade under helgen och Hedeinheim bara fick kryss, kunde HSV vid seger klättra upp i topp.
Att bara ställa ut skorna brukar sällan fungera när det finns ett motståndarlag på andra sidan, Hamburg gjorde precis det under den första halvleken och resultatet blev därefter. Först dunkade Paul Nebel in 1–0 efter tio minuter, ett mål han aldrig gör om ska tillägas. Och sju minuter senare kunde Leon Jensen utöka ledningen till 2–0, givetvis framspelad av förre Hamburgspelaren, Mikkel Kaufmann. Uppryckning att vänta? Nej, inte direkt. Hamburg fortsatte att spela nonchalant och oinspirerat. Gästerna bjöd hemmalaget på nya möjligheter och det var ett öppet mål och en ribbträff från att vara 3–0 och 4–0. Föga oväntat så kom också trean till slut, återigen till följd av horribel koncentration och kommunikation. Det stannade, med väldigt mycket tur, vid 3–0 till Karlsruhe efter 45 minuter.
Hamburg fick den perfekta starten i andra halvlek, Glatzel fick tag på bollen i straffområdet och dunkade upp 3–1 i nättaket. Tankarna svävade direkt i väg till vändningen mot Heidenheim – kan det verkligen hända igen. Efter det tidiga målet sjönk dock nivån igen, spelet var uselt från båda lagen och målschanserna lyste med sin frånvaro. Med drygt tio minuter, lite från ingenstans, dök Glatzel upp igen och det var 3–2 på resultattavlan. Någon kvittering blev det dock aldrig, istället kunde hemmalaget sätta spiken i kistan med bara minuter kvar. Att målet inte togs bort för handboll går dock över mitt förstånd. Första halvleken blev förödande och HSV orkade inte komma tillbaka hela vägen, en ytterst tung förlust i sluttampen av ligan.
Känslan är att Hamburg har lurat både sig själva och motståndarna de senaste matcherna. Egentligen har lagets prestationer den senaste månaden varit relativt svaga, trots det har man lyckats vinna. Detta är givetvis en styrka, att vinna trots svaga prestationer, något som saknats tidigare år. Under söndagen kom man dock inte undan, nytt tremålsunderläge efter 45 minuter och nu blev man straffade.
Schonlaus lucka skulle fyllas, då passade David och Heyer på att uppträda som amatörer, det har man inte råd med. Även Miro Muheim var fullständigt under isen. Därtill så blev inbytte Montero, i blott sitt andra framträdande, utvisad. Även Walter fick syna det röda kortet efter högljudda protester vid Karlsruhes 4–2-mål.
Hamburg hade chansen att kliva upp i toppen av tabellen och skapa en liten lucka ner till Heidenheim, den slarvade man bort. Närmast väntar derby hemma mot Kiel, låt oss hoppas att detta var en rejäl väckarklocka inför den matchen. Tio matcher återstår av säsongen - det är inte läge att bli gamla Hamburg nu.
