Hamburger SV - Schalke 043 - 2
Matchrapport: Hamburger SV - Schalke 04
Elden är tänd! Efter femton omgångar utan vinst besegrade die Rothosen topplaget från Gelsenkirchen i en dramatisk match. Hunt blev matchvinnare med sitt livs mål.
Man kan undra om HSV-supportrar mer än andra lags supportrar är drömmare. Så fort laget börjar vinna några matcher talas det om Europaspel. När någon ung spelare som Fiete Arp slår igenom dröms det om en ny Uwe Seeler. Många drömmer sig gärna tillbaka till det ärorika förflutna när samtiden ter sig hopplös. Kanske har det här drömmandet något med stadens internationella karaktär och sjöfarten med möjligheten att segla över världshaven. I drömmandet finns onekligen en oerhört stark kraft. Ibland är den destruktiv som när ultrasgrupperingar hotar laget med stryk eller försöker pricka dem med raketer. Många gånger har drömmandet hjälpt laget att klara sig ur till synes omöjliga knipor. Impulsen måste dock komma från laget. Lördagskvällen den sjunde april med fem omgångar kvar kom äntligen gnistan som tände hoppets eld igen.
Gyros i Pinneberg
Som hsv-supporter har de senaste åren gett lite att glädjas åt. Ändå finns hoppet där inför varje helgomgång. Mot die Knappen var det ytterst lite som talade för att det skulle gå vägen. Rückrundes klart sämsta lag med endast fyra poäng efter juluppehållet ställdes mot ligans formstarkaste lag med sex raka vinster. Uppburna tränargeniet Tedesco mot en Regionalliagtränare i Titz som dessutom bråkat med truppen och lyft in juniorer. Det skulle inte kunna gå, men ändå fanns hoppet där. Papadopoulos som hamnat i onåd bjöd laget och tränarstaben på Gyros i Pinneberg. Den viktige HSV-backen höll i anförande och pep talk inne på den grekiska restaurangen och lovade att upprepa balunset i den händelse att HSV skulle slå hans gamla klubb Schalke. Det fanns även andra tecken inför den hundrade duellen mellan de båda traditionsföreningarna att hoppas på. Bra spel i en halvlek mot Hertha och två halvlekar mot Stuttgart gav trots magert resultat en aning om något mer fans att hämta under Titz styre. Att bottenkonkurrenten Köln som verkade vara på gång tog ledningen i den viktiga matchen mot Mainz sedan tappade till 1:1 öppnade för att HSV skulle kunna knappa in.
VAR missar en hands
Det verkade även som supportrarna i allmänhet kände att något var på gång. De senaste omgångarna har stora luckor gapat tomma på Volksparkstadion. Nu var läktarna åter så gott som utsålda. Även i startuppställningen var det lite som förr. Nämnde Papadopoulos var tillbaka och endast Steinmann, Ito och Waldschmidt från det unga gardet startade. På topp hade Titz något överraskande skickat upp veteranen Aaron Hunt. Hamburg visade inledningsvis större vilja och spelskicklighet än sina motståndare. Trots en del tidiga chanser och goda intentioner släppte man snart in ett mål. Caligiuri slog en frispark från en bit utanför straffområdet som Naldo nickade in. Van Drongelen försökte störa, men lyckades inte riktigt. Efteråt visade reprisen att den brasilianske mittbacken med stor sannolikhet tagit hjälp av handen för att få bollen förbi Pollersbeck i Hamburgs mål. Videodomarteamet i Köln grep dock inte in och målet godkändes omgående. Det kändes som att den goda ansatsen HSV visat skulle komma av sig. Laget replikerade dock tämligen omgående. Kostic nickade in bollen efter ett långt inkast från Douglas Santos. Varken den beryktade Fährman eller Schalkes backlinje gjorde något vidare intryck i den situationen. 1:1 stod sig sedan halvleken ut. HSV var det klart bättre laget och hade flera lägen att ta ledningen. 10-1 i skott och ett betydande bollinnehav talade sitt tydliga språk. Efter en underlägsen insats hade Schalke endast fru Fortuna (och ouppmärksamma VAR-domare) att tacka för att matchen ännu var oavgjord.
Nackhåren reser sig på Nordtribüne
Tedesco agerade i halvtid med att göra två byten. Det gav en viss effekt, men HSV behöll initiativet. Sakai hade rätt omgående ett skott strax utanför stolpen. Strax därefter lurade landsmannen Ito byxorna av två Schalkeförsvarare på vänsterkanten innan han spelade in lågt till Holtby. Denne försökte sig på att klacka in bollen. På returen bröstade han sedan in ledningsmålet. Vid kortlinjen jublade avbytarna Fiete Arp och Albin Ekdal som hade levt sig in även i den föregående aktionen.
I 60:e minuten fick Waldschmidt en jättechans att stänga matchen då han hade öppet mål efter en retur, men istället för att peta in bollen lågt gick han på kraft. Att inte avgöra straffar sig ofta, så också denna gång. Burgstaller placerade in en retur i ett betydligt lurigare läge tre minuter senare. Schalke hade visat hundraprocentig effektivitet med två mål på två anfall i matchen – ett grymt öde för HSV. Med tjugominuter kvar av ordinarie speltid öppnade sig matchen till ett veritabelt slagfält. Båda lagen var ute efter tre poäng och spelet böljade. HSV-spelarna som gjort av med mängder av energi började se trötta ut. Titz bytte in Ekdal, Arp och Jatta. Hemmalaget hade fortfarande något mer boll, men lyckades inte riktigt ta sig in i straffområdet. I 84:e minuten inträffade så det som fick nackhåren att resa sig på HSV-supportrarna. Hunt fick en hemåtpass av Jatta. Han avancerade sävligt mot mitten och med 27 meter kvar avlossade han ett skruvat skott med en förbluffande hastighet på 101 km/h. Varken Fährmann i Schalkemålet eller Nordtribüne hann riktigt uppfatta vad som hänt. Bollen borrade in sig i krysset – 3:2!
Schalke tryckte på de sista minuterna, men lite för oorganiserat för att riktigt hota på allvar. Naldo hade dock ytterligare en nick som gav hemmafansen lite skrämselhicka. Den gick rätt nära Pollersbeck som kunde parera.
3:2 mot ligatvåan innebär att både fans och spelare börjar tro att Bundesligakontraktet är möjligt trots allt. Fem poäng upp till Mainz med fem matcher kvar. Elden för den sista striden är tänd. Dinosaurien vägrar att dö.
- NUR DER HSV! -
/Karl Jansson
