HSV bygger om – stora förändringar redan genomförda

Drygt två veckor har passerat sedan säsongen nådde sitt slut och som väntat misslyckades HSV kvalificera sig för en återkomst till Bundesliga. Sedan dess har det hunnit hända en hel del – som undertecknad nu sammanfattat.

Here we go again... Efter två veckors nödvändig paus från allt som har med fotboll att göra är undertecknad nu tillbaka från sin ledighet och ska göra ett försök att sammanfatta vad som hänt i Hamburg sedan den absurda säsongsavslutningen.

Auf Wiedersehen, Hecking!
Ingen har väl redan lyckats förtränga vad som skedde i den sista omgången där HSV fortfarande hade chans att nå kvalspel? Seger mot lilla Sandhausen som inte hade något som helst att spela för och saken hade varit biff.

När domaren satte pipan mot munnen och blåste för slutsignal visade resultattavlan inne på vår fina arena 5–1 – till gästerna. Förnedringen var total och som löken på laxen var det vår tidigare trotjänare Dennis Diekmeier som satte spiken i kistan. Diekmeier som under sina åtta år i Hamburg aldrig lyckades skriva in sig i målprotokollet. Det var liksom bara för bra för att vara sant, och jag kunde mest bara skratta åt eländet samtidigt som jag som så många gånger förr kände mig sviken och bedragen av klubben jag älskar av hela mitt hjärta. Ständigt denna eviga ambivalens.

Nej, det ville sig aldrig helt och hållet för rutinerade Dieter Hecking...

Påföljderna efter den katastrofala avslutningen på en bedrövlig Rückrunde lät inte vänta på sig. Efter ett par korta sammanträden kom den sportsliga ledningen och tränare Dieter Hecking överens om att gå skilda vägar. Förståeligt då Hecking misslyckats med målsättningen att nå en uppflyttning trots ett på pappret starkt manskap till sitt förfogande.

Att behålla honom vore på ett sätt kanske egentligen det bästa, men då han själv ser sig som en tränare på den översta hyllan samtidigt som Jonas Boldt verkade vilja testa ett nytt spår slutade det med ett avsked. Förmodligen ser vi honom härnäst som nödlösning i Stuttgart, Augsburg eller likvärdig klubb.

Doldis tar över rodret
Ett fåtal dagar efter Heckings sorti presenterades den nye huvudtränaren som ska försöka med det hans tre föregångare (Titz, Wolf och Hecking) alla misslyckats med – nämligen att ta HSV tillbaka till den tyska fotbollens finrum.

Daniel Thioune är hans namn och till skillnad från Hecking en tränare som inte är särskilt välkänd hos den breda skaran. Detta är inte speciellt märkligt då han ansluter från VfL Osnabrück, som han ledde under tre säsonger. Två av dem i tredjeligan och så fjolårets som nykomlingar i ”Zweite”. Större erfarenheter än så har 45-åringen inte på sin meritlista – vilket väcker en del frågor och funderingar hos mig.

Thioune må vara ett spännande namn och visst har han imponerat hos Osnabrück. Den stora anledningen till att valet föll på honom är eftersom han sägs ha ett gott öga för talangfulla spelare och vet hur man får ut mycket av små medel. Något som passar väl in i HSV:s filosofi då man inte kommer ha några större summor att slänga sig med när man nu ska försöka bygga om truppen på nytt. Men som sagt, jag har mina frågor och funderingar.

Är Thioune rätt man att leda HSV? Undertecknad har sina tvivel.

Först och främst: att leda Osnabrück och att leda HSV är två vitt skilda uppgifter. För att göra en platt jämförelse är det förstnämnda som att köra bil på en motorväg en tisdagsförmiddag medan det sistnämnda är mer som att köra rally i bergsmiljö. Det är helt enkelt en väldigt stor skillnad och jag kan inte se det som något annat än en rejäl chansning av den sportsliga ledningen. Känslan är att det här kan sluta precis hur som helst och jag ställer mig högst tveksamt till att det kommer bli ett lyckligt sådant.

För vad är det i ärlighetens namn som talar för att Thioune är rätt man för uppdraget? Inte mycket, för att inte säga inget alls. Förmodligen är han borta ett halvår efter att den nya säsongen dragit igång (även om jag hoppas jag har fel).

Utgallringen har börjat
Efter att det stod klart att HSV återigen misslyckats nå en uppflyttning påbörjades en rejäl utgallring av truppen. Samtliga fem lånespelare (Fein, Schaub, Harnik, Beyer och Pohjanpaolo) skickades tillbaka till sina respektive klubbar medan Letschert, Samperio, Moritz, Papadopoulos och Knost fick gå efter att deras kontrakt löpt ut. Därtill blev Berkay Özcans övergång till Istanbul Basaksehir permanent och för det fick vi in två och en halv miljon euro.

Inte mindre än elva spelare har alltså redan fått lämna och fler lär det bli innan ”sommarens” övergångsfönster bommat igen. Varken Bobby Wood eller David Bates är längre önskvärda och då klubben behöver få in pengar är förmodligen samtliga resterande spelare till salu vid rätt anbud. Hittills verkar det dock bara finnas intresse för Tim Leibold (Stuttgart) och Jeremy Dudziak (Wolfsburg).

Av de spelare som lämnat är det i mina ögon bara en som kommer vara saknad. Givetvis är det Joel Pohjanpalo jag syftar på, som under vinterfönstret lånades in från Leverkusen med förhoppningen om att få fart på målskyttet. Det får man säga han lyckades med då han noterades för nio fullträffar. En spelare jag mer än gärna gärna sett oss bygga laget runt, men det finns inte en chans i världen att vi kommer ha råd att finansiera ett köp av finnen. Vittu tätä paskaa...

Målsprutan Joel Pohjanpalo lämnar ett stort tomrum efter sig.

Värt att nämna är att Letschert i efterhand pekats ut som den stora syndabocken till att allt gick käpprakt åt helvete under våren. Det ska sägas att det endast är rykten, men mittbacken beskylls för att ha uppfört sig som ett ärkesvin både på och utanför planen – vilket ska ha påverkat hans lagkamrater så pass mycket att man kollektivt rasade samman likt ett korthus.

Personligen köper jag det inte, för om det varit så påtagligt är jag säker på att Hecking hade agerat. Han verkade inte ha några problem att åsidosätta spelare som inte presterade eller visade upp en taskig attityd. Troligtvis har det här ryktet uppstått på grund av att Letschert visat sig ha sympatier för det högerpopulistiska partiet i hemlandet Holland vid namn Forum voor Democratie.

Talangen förlänger och några luddiga rykten
Finns det egentligen något positivt att rapportera om? Ja, åtminstone en grej (innan det negativa fortsätter). Den lovande talangen Jonas David har skrivit på ett nytt kontrakt som sträcker sig fram till och med 2024. Den defensive mittfältaren var under våren utlånad till Würzburger Kickers i tredjeligan och var ordinarie fram till det att han skadade sig så pass svårt att han missade resten av säsongen. Nu väntar nya tag i Hamburg där hans chanser till speltid av allt att döma ökat med tanke på hur kasst det såg ut främst efter det ofrivilliga uppehållet.

Vertragsverlängerung mit Eigengewächs Jonas #David! ?? Der 20-jährige Innenverteidiger, der in der vergangenen Rückserie an Drittliga-Aufsteiger @fwk_1907 verliehen war, unterzeichnet ein neues Arbeitspapier bis 2024 ??

Zur Meldung ?? https://t.co/OUi9FKNOqq ??#nurderHSV pic.twitter.com/LgxwJJWia4
— Hamburger SV (@HSV) July 8, 2020

Som jag nämnde tidigare ska HSV i sommar bygga om truppen och vi kan därmed räkna med att ett gäng nya ansikten kommer dyka upp under sommaren. Ryktena är än så länge få och luddiga, men det finns några spännande namn som varit på tapeten.

Mittbacken Robin Knoche står utan kontrakt sedan han och Wolfsburg gått skilda vägar och det vore en dröm att få in honom. Helt klart ett långskott, men oj vad viktig han hade varit för att stabilisera upp defensiven. Men jag skulle tro att han enbart kikar på erbjudanden från klubbar hemmahörande i Bundesliga.

En ny anfallare är ett måste och där har vi just nu Simon Terodde, Manuel Schäffler och Christian Gytkjaer som de hetaste alternativen. Likt Knoche vore Terodde rena drömmen. Med honom till sitt förfogande är man garanterad en uppflyttning. Men vill han verkligen lämna sitt kära Köln? Högst tveksamt.

Moritz Heyer, Lasse Sobiech (nej tack) och Jae-sung Lee är ytterligare tre namn som varit på tapeten. De två förstnämnda är mittbackar medan Lee håller till på mittfältet.

Stora förändringar även utanför planen
Så fortsätter vi med de negativa nyheterna. Fly Emirates har varit vår tröjsponsor sedan 2006, men nu är det ett avslutat kapitel. Flygbolaget valde att utnyttja optionen i avtalet som gör att de avbryter samarbetet med omedelbar verkan. Anledningen är den misslyckade uppflyttningen i kombination med den rådande pandemin som givetvis slagit hårt även mot dem.

Fly Emirates tryckt på matchtröjans bröst är numera ett minne blott.

Inte har vi heller för stunden någon som betalar för namnrättigheterna till Volksparkstadion. Investorn Klaus-Michael Kühne blev så besviken efter vårens debacle att han valde att dra sig ur alla sina sponsorskap. Förmodligen kommer han som alltid krypandes tillbaka vad det lider då han inte verkar kunna avstå från sin favoritklubb, men just nu kommer han inte vara villig att finansiera något i HSV:s namn.

Jag kan inte klandra honom för det, även om jag hoppas vår anrika arena slipper få ett fult sponsornamn i stil med ”Block House Stadion” eller ”Haribo Arena”.

Datum för nya säsongen spikade
Avslutningsvis kan jag berätta att spelarna samlas i Hamburg den 3 augusti för att kicka igång försäsongen. Den 11 september påbörjas den första omgången av cupen och en vecka därefter ligaspelet. Det blir alltså som väntat en senareläggning av den kommande säsongen – vilket innebär att vinterpausen går från att vara en månad lång till blott en vecka.

Så ja, det blir alltså en tredje säsong i andraligan. Någonstans läste jag det smärtsamma konstaterandet att HSV nu verkligen är en andraligaklubb. Inget särskilt uppmuntrande fastläggande, men det går inte att förneka att det är sant och jag är rädd att vår sejour i källaren kommer bli längre än bara tre år.

Njut av sommaren och att det inte spelas fotboll förrän om två månader. Förhoppningsvis hinner vi alla få tillbaka suget till dess.