Throwback Thursday: Konungens återkomst
I samband med att säsongspremiären är i antågande så presenterar jag nu en ny artikelserie som kommer att följa med under hela den kommande säsongen. Varje torsdag så kommer jag att minnas tillbaka till en händelse, en spelare eller kanske ett spektakulärt mål som etsat sig fast i minnet. Först ut är ”Konungens återkomst”.
Den 31:e augusti. Datumet har en relativt stor betydelse för alla fotbollsentusiaster då det är den sista dagen då sommarens övergångsfönster står öppet innan det håller stängt under hösten och stora delar av vintern. På det här datumet så har ett flertal stora övergångar ägt rum, och det har med åren blivit som en högtid för många att sitta uppe till midnatt för att följa händelserna fram till midnatt för att se vilka spelare som går vart.
För ett år sedan, den 31:e augusti 2012, så hände det som alla anhängare till HSV så länge drömt om. Rafael van der Vaart, vår kapten, vår konung, kom äntligen tillbaka till sin klubb och sin stad, Hamburg. Men det var inte någon dans på rosor att lyckas få hem honom ifrån norra London, där hans dåvarande klubb, Tottenham Hotspurs, höll hårt i sin juvel trots att den nytillträdda tränaren, André Villas-Boas, länge markerat att den holländska spelfördelaren inte ingick i hans planer.
Styrelsen i Tottenham verkade inte dela tränarens tycke då van der Vaart varit en av klubbens mest framträdande spelare och han var även fansens favorit, och således skulle en försäljning av deras dyrgrip inte vara särskilt populärt bland folket på läktarna. Därför så satte man ner foten direkt när klubbar började höra av sig angående holländaren, och man gav indikationer på att han egentligen inte var till salu, men för rätt pris så skulle man i alla fall vara villiga till att lyssna på vad köparen hade att säga.
Daniel Levy, Tottenhams president, hade tidigare fört samtal med van der Vaart, där holländaren tydligt fört en önskan om att få lämna klubben ifall ett lag ifrån Bundesliga hörde av sig. Detta på grund av att både Rafael själv och hans dåvarande fru, Sylvie, båda ville återförenas i Tyskland där Sylvie jobbade. Distansförhållandet mellan de båda hade satt käppar i hjulet för dem och de ville nu försöka få fart på sitt kärleksliv igen genom att flytta ihop igen.
På något vis så läckte denna information ut i media, och den första klubben som öppet visade sitt intresse för van der Vaart var Schalke 04, som efter sitt tapp av Raúl nu ville ersätta honom med Tottenhams stjärna. Hur långt förhandlingar gick mellan klubbarna, om man ens inledde dem är oklart. För när ryktena om att HSV nu också skulle ge sig in i kampen om spelaren så fick Schalke se sig besegrade med en gång.
Vad är då anledningen till detta? Förmodligen så vet de flesta redan att Rafael van der Vaart under tre år spelade för Hamburger SV där han gick från ung talang till en etablerad spelare som så småningom blev lagkapten, blott 23 år gammal. Han blev fansens favorit, den spelare som man alltid jublade högst åt när han presenterades på matcherna och matchtröjorna med hans namn på ryggen sålde som smör i solsken. Han själv förklarade flera gånger sin kärlek till klubben och staden, och i HSV-supportrarnas ögon så var han kung över Hamburg. Dock så lämnade han klubben 2008 för att testa lyckan i Spanien och Real Madrid, och sedan dess så har ständigt ryktats vara på väg hem till den klubb hans hjärta slår för, Hamburger SV.
Förhandlingarna mellan Tottenham och HSV inleddes under juli där HSV:s dåvarande sportchef, Frank Arnesen, försökte nå en överenskommelse med David Levy som satt en prislapp på tio miljoner Euro för holländaren. HSV som länge haft det skralt med ekonomin insåg att man aldrig skulle ha råd med honom, och försökte därför att få ner priset, någonting som bara retade upp Levy som helt plötsligt hade höjt summan med två miljoner Euro. Förhandlingarna såg ut att gå i kras, likaså drömmarna om att få återse van der Vaart i HSV-tröjan.
Hur skulle man få råd att lösa honom från sitt kontrakt? Svaret blev kort och gott: Klaus-Michael Kühne. Vem är då detta? Jo, det är en av Hamburgs rikaste affärsmän som råkar vara en stor anhängare till HSV, och som har Rafael van der Vaart som sin favoritspelare. Han sa öppet att han var beredd att hjälpa till att investera i övergången, någonting han har gjort förr och HSV har sedan länge varit skyldig honom pengar man lånat när det har krisat.
Trots att HSV:s ordförande, Carl-Edgar Jarchow, till en början var en motståndare till finansieringshjälp så gav han till slut med sig när han insåg att man på egen hand inte skulle kunna lösa det och att fansen skulle sätta ett pris på hand huvud om affären uteblev. Så med hjälp av Kühne hade man nu fått ihop de tolv miljoner Euro som efterlystes, och man tog åter kontakt med Tottenham för att nu kunna slutföra övergången. Men hör och häpna. Nu så hade man ett nytt pris på holländaren, och det var inte småsmulor man begärde, utan nu var det nya priset 18 miljoner Euro, ett pris som HSV direkt avsa sig att ens kunna tänka sig att betala.
Med tre dagar kvar av övergångsfönstret så började det nu bli väldigt nervöst. Skulle konungen över Hamburg återvända efter fyra års frånvaro, eller skulle man återigen bli besviken, så som man under de tidigare övergångsfönsterna blivit?
På morgonen den 31:e augusti så kändes det som om det var lugnet före stormen. Jag minns att jag själv knappt hade sovit under natten och att jag hela tiden hade affären i huvudet. Det ska sägas att van der Vaart är min absoluta favoritspelare, och att jag länge drömt om att åter få se honom på Volksparkstadion. Skulle mina drömmar besannas?
Natten till den 31:e augusti var händelserik. Strax efter tolvslaget så hade förhandlingarna gått omkull, och Rafael hade meddelats att han skulle förbli en Tottenham-spelare. Därav så gick han och la sig, besviken och uppgiven efter att det så länge såg ut att bli en affär.
Klockan halv två på natten så började telefonen på HSV-kontoret att ringa, och det visade sig vara Tottenham som nu helt plötsligt var villiga att gå ner i pris. Förhandlingarna återupptogs och klockan halv fyra på morgonen så ringer HSV-ledningen till Karl-Michael Kühne, som också han får lägga sig i förhandlingarna.
När klockan närmar sig sex på morgonen så är det Rafaels tur att få ett samtal, och det ifrån HSV-ledningen som meddelar honom att ett privatflyg ifrån Hamburg är på väg för att hämta honom, så det är bara till att packa ihop det nödvändigaste och bege sig till flygplatsen för den yrvakna holländaren som minst sagt fick en flygande start på dagen.
Strax innan klockan slagit ett på eftermiddagen så började ryktena florera i tysk press om att Rafael landat i Hamburg, och strax därefter så kunde man se bildbevis på när han anlände till flygplatsen där han sedan åkte iväg med en bil med destination Volksparkstadion.
Samtidigt som Rafael genomförde den obligatoriska läkarundersökningen så hade HSV-styrelsen ett möta där man märkligt nog tvingades genomföra en omröstning för att kunna besluta sig om övergången skulle få klargöras eller ej. Som tur var så blev det tio ja-röster, och enbart två nej-röster så affären kunde få fortsätta.
Klockan fem så stod det klart. Affären hade gått i hamn och Rafael van der Vaart var återigen en HSV-spelare. Priset hamnade på omkring tretton miljoner Euro, och båda parterna ansåg sig vara nöjda. På presskonferensen så poserade Rafael tillsammans med Jarchow och Arnesen med varsin matchtröja med nummer 23 på ryggen.
Rafael höll ett tal för pressen där han ägnade stor tacksamhet åt både klubben och Kühne som gjort denna övergång till en verklighet, och han berättade att han länge drömt att få återvände hem till Hamburg, och att hans tid i HSV var den bästa i hela hans karriär.
Nu står vi här, drygt ett år senare och fortfarande så kan jag inte riktigt förstå att han spelar för oss. Det som så länge varit en dröm för mig är nu verklighet, och varje gång jag ser hans namn eller ser honom spela för oss så ler jag inombords. Konungen är åter hemma i sin stad, och förhoppningsvis så är det också här som han stannar resten av sin karriär.
Det här var den första delen av ”Throwback Thursday” där jag berättade om när Rafael van der Vaart återvände till HSV. Varje torsdag så kommer ni att kunna läsa om någonting som jag anser är minnesvärt när det kommer till HSV. Det kan vara allt ifrån en spektakulär händelse, till en spelare som varit speciell eller ett anmärkningsvärt mål som har en historia bakom sig.
Hur du synpunkter? Skicka då ett mail till: fiwo.wollin@hotmail.com
NUR DER HSV
