Inför Dortmund - Stuttgart
Låt mig enkelt inleda med att gratulera Dortmund till ligatiteln. Det finns näppeligen ett lag i ligan som hinner upp dem. Fucking enastående att kunna göra det med 16 omgångar kvar och 48 poäng kvar att spela om. Hannover 96 är tvåa just nu, men de lär inte kunan uppleva samma lycka under våren och det enda lag med någon form av sportmössa kraftmässigt är Bayern München och de är 16 poäng efter. Så, nja..jag gratulerar Klopps gäng.
Men först skall VfB Stuttgart visa att de är på gång och det lag som Labbadia släpar med sig de 35 milen norröver till Dortmund är ett enormt taggat lag och ett lag där Labbadia har fått tillbaka de gamla trevliga schwäbiska dygderna flit, noggranhet och snålhet. Så låt mig krypa inför skinnet på lagen och ge er lite förutsättningar inför eftermidagens drabbning i Dortmund.
VfB Stuttgart
Två jättelika förluster mot Bayern skulle naturligtvis kunna innebära ett möte med Beatrice i Dantes unterjord, men som den gode Hippkrates sade "Healing is a matter of time, but it is sometimes also a matter of opportunity." och sedan blev han läkekonstens fader. Om Bruno Labbadia har läst detta under sina ungdomsår i Darmstadt, det vet bara han själv, men efter ett träningsläger i Belek och en tid att prata igenom problemen och brygga en ny brygd av flit, kamp, kamratskap och snålt passningsspel, så gick man till strid till FSV 05 Mainz och kämpade i 90 minuter. Grabbarna stod rätt under matchen, det var få målchanser som lämnades till ett rörligt Mainz och framför allt stod laget kompakt. Molinaro verkar långsamt ha hittat tillbaka till någon som kan liknas en formkurva och Tasci-Delpierre verkar ha upptäckt att de faktiskt spelat med varandra tidigare.
Det finns hopp och precis som för Emma Green, så är hoppet det sista som överger människan. Det sade för övrigt också Dietmar Mögenburg en gång i tiden när han studsade över 240cm.
Dagens Stuttgart kommer att spela 4-4-2 med en "dubbel-sexa". Det jag dock tror är att vi kommer att se en begränsad offensiv-kraft, så det är möjligt att vi mer ser en 4-3-2-1 än två rena forwards. Stuttgart saknar rena ytterspringare om man inte räknar Gebhart och Boka, som i sina bästa dagar kan göra ett par gubbar och trilskas med ytterbackarna. Timo Gebhart spelade halva matchen senast och var inblandad i målet som gav segern och är bara han i trim, så kommer han att stöka till det för Schmelzer på kanten.
Laget så?
Ulreich tar målvaktspositionen som alltid. Jag gillar hans attityd. Det börjar bli mer-och-mer never-say-die-attityd och han tar för sig i straffområdet. Fortfarande tror jag dock inte att han har kommit ur målbrottet eller fått hår på geniatlierna, men han är en bra målvakt. Backlinjen består av Funk alt Celozzi(om denne är frisk), Delpierre-Tasci och Molinaro.
Tre centrala mittfältare i Träsch, Gentner och Kuzmanovic, två ytterspringare i Boka(vänster) och Gebhart eller Gentner på kanten. Längst fram Pogrebnjak . Men det finns alternativ. Harnik är ett klart alternativ för Labbadia, och Marica är åter i laget efter skada. Harnik kan också gå som ytterspringare, men han har ändå visat sig vara bäst när han kommer in efter en timme och springer sönder motståndarna.
Ulreich-Funk,Delpierre,Tasci,Molinaro-Gebhart,GentnerKuzmanovic,Träsch,Boka-Pogrebnjak
Dortmund
Efter seger med 3-1 mot Leverkusen rullades väl den röda mattan ut. Det var en seger som satt hårt inne, men när väl Grosskreutz och Götze gjort sina mål så släpptes en hel betongklum från fansens och Klopps axlar. Segertåget fortsätter.
Det har skrivits spaltmeter om detta Dortmund. Laget imponerar. Mycket och som jag skrivit tidigare, så tror jag mycket beror på ett par genomgående saker. Klopp har en spelidé; han driver igenom sin idé med 4-2-3-1, ett rörligt spel och mycket offensiv, men också ett lag där disciplinen och viljan att rätta in sig i den spelidén är viktig. Varje spelare har en väldefinierad uppgift och funkar den tillsammans med att han får ha spelarna i trim och bra skick, så kan han bygga och bygga och förädla med samma spelarmaterial. När sedan laget känner sig själv och vet var varje spelare kommer och hur de springer så är det lätt att spela fotboll.
Det finns en hel hög spelare som gjort stor succé i laget under hösten. Nuri Sahin har varit ypperlig som playmaker, Mario Götze, Kevin Grosskeutz med sina löpningar, japanen Kagawa en av ligans absolut bästa spelare och ett riktigt fynd. Schmelzer, Hummels och Subotic står på allas listor och helt plötsligt visar Roman Weidenfeller vilken trygg och säker målvakt han är när laget funkar. Lukasz Pisczek på kanten har tagit över efter Omowoyelas skada och varit en trygg högerback och Sven Bender har spelat en säker uppsamlare bakom Sahin, medan Barrios har gjort en del mål.
Detta plus Lewandowski och Blasczykowski är det lag som spelat under hösten. Toni da Silva, den gamle Stuttgart-spelaren, har fått en del speltid han också, men alltid som inhoppare.
Lagom till Stuttgart-matchen så kanske det dock vissa frågetecken. Sven Bender är skadad och Shinji Kagawa är på asiatiska mästerskapen. För Bender är Toni da Silva ett alternativ, men han har varit sjuk och här finns chansen för Marcus Feulner att kliva in. Feulner förljde Klopp från Mainz, men har inte etablerat sig i startelvan. För Kagawa, så torde Kuba Blasczykowski kliva in i matche. Kuba har inte spelat samma roll i laget detta år och gjorde sig mest känd för sin hårresande miss mot Freiburg. Till det är också Götze tillbaka från sjukdom, liksom Barrios, men båda tros kunna spela.
Laget:
Weidenfeller-Pisczeck,Subotic,Hummels,Schmelzer-da Silva(Feulner),Sahin-Kuba, Götze Grosskreutz,-Barrios
Dr Felix Brych dömer. 80 000 på läktaren. Synd att man inte är på plats.
