SC Freiburg- Werder Bremen: 1-2- Turen var på Bremens sida ikväll
Werder Bremen hade turen på sin sida i en svängig match. Tre poäng gör att laget klättrar upp på en sjunde plats i tabellen.
Överraskningen till en början var att Josef Akpala startade, istället för Petersen.
Dessutom ryckte Fritz över till högerkanten, och Schmitz fick ta över vänsterbacks-platsen. Gebre Selassie lämnades alltså på bänken.
Annars var startelvan den samma som mot Stuttgart förra veckan.
Matchen
Bremen började aktivt, och redan någon minut in i matchen fick man se prov på Josef Akpalas snabba fötter. Det ledde till en farlig frispark, som slutade i en ofarlig hörna.
Det var ändå Freiburg som till en början bestämde farten i spelet, och Bremen nöjde sig med att nosa lite bara. Men i och med att matchen löpte på, började man försöka ta tag i taktpinnen mer och mer. Freiburg var dock alltid väldigt snabba i omställningsspelet, och det ledde ibland till ett par bra offensiva chanser.
I den 13:e minuten slogs det en bra pass, till en bra stående Arnautovic, men tyvärr stod han nån millimeter i offside.
En kvart in i matchen hade Bremen än så länge ändå inte lyckats hitta en bra spelrytm, många onödiga bollförluster var den främsta anledningen. Det, kombinerat med att Freiburg stod bra i defensiven, gjorde att det nästintill inte spelades något offensivt spel alls av Werder. Anmärkningsvärt var att Freiburg pressade sjukt långt fram i Bremens planhalva, vilket gjorde att Prödl och Sokratis fick slå typ 15 pass till varandra innan man kunde spela fram bollen, utan att riskera nån felpass.
Sen hände det, i den 35:e minuten. Jonathan Schmid tryckte dit en glänsande frispark, fullständigt ohållbar för Sebastian Mielitz. 1-0 Freiburg, Bremen förtjänade dock inte bättre sett till matchens helhet.
Resultatet hållde sig halvleken ut. Det kom helt enkelt för lite från Werder, inget intresse, inga initiativ. Vad hade hänt frågade jag mig själv flera gånger.
Dagens Debut stod Josef Akpala för, utan tvekan
Jag hann inte ens andas en enda gång under första halvlek förrän jag såg det. 1-1.
Josef Akpaaaaalaaa. Nyförvärvet tryckte enkelt in reduceringen.
Detta höjde självklart med en gång intensiteten i Werders spel märkbart.
Men, Freiburg växlade inte ned tempot, snarare tvärtom, det dröjde nämligen inte många minuter innan vi var tillbaka på ruta ett igen. Freiburg hade en sjukt bra kontinuitet.
Då började Werder ta ut sin ånger på planen, Bremens första gula kort tilldelades Zlatko Junuzovic, i den 55:e minuten.
Sen hände det, snabbaste omställningen jag någonsin skådat av Werder Bremen. Två snabba pass, som ledde fram till Aaron Hunt, som enkelt smekte in den i målet.
Vändningen var ett faktum.
Tio minuter senare byttes det ut, dubbelt. Akpala fick lämna plats för Petersen, och Junuzovic fick lämna plats för Bargfrede. Den direkt efterföljande hörnan slutade med ett mål, men dock ett offside-mål.
Freiburg var dock fortfarande hungriga, men de kom aldrig riktigt till nån jättehet målchans. Tio minuter senare började Bremen verkligen släppa Freiburg för långt in i matchen, och man hade tur att det inte resulterade i någon reducering.
Men Freiburg lyckades aldrig riktigt komma tillbaka i matchen, och reslutatet stod sig ända till Thorsten Kinhöfer blåste för sista gången i pipan. Matchen hade slutat, och tre poäng hade hämtats in.
Ja, det var en oerhört skön känsla som spreds igenom min kropp, när jag hörde visselpipan.
Sammanfattning
Bremen gör en riktigt medioker första halvlek. De straffas också rättvist, när Jonathan Schmid lyckades trycka in frisparken bakom Sebastian Mielitz. Andra halvleken startade visserligen bra, men sen gick det bara neråt enligt mig. Laget uppträder sjukt naivt i för många situationer, och låter motståndarna föra i stort sett allt som händer på planen. Visst, vid 2-1 för Bremen, är det naturligt att spelarna släpper efter lite. Men jag frågar mig igen: Varför ska man behöva vara sekunder från en hjärtattack under de sista minuterna av varenda förbannade match?. Svaret lär jag aldrig få.
Men, vem bryr sig egentligen, nu gick det bra ändå, turen stod på våran sida, för en gångs skull. Tre nya poäng, poäng som förhoppningsvis ska motivera spelarna att skona mig från en hjärtinfarkt i framtiden.
Lebenslang Grun-Weiss!.
Äh, nu är det dags för att bege sig till en sån här och fira tre poäng!
