Schalke 04-VfB 3-1

Vårsäsongen började som höstsäsongen slutade, en bottensvag insats slutade med en ny förlust. Bestraffningen blev brutal, ett Schalke på halvfart manövrerade enkelt ut VfB.

Vi fick se en ovan uppställning från matchstart då Labbadia flyttat om sina pjäser en aning. Pogrebnyak något överraskande från start med Harnik och Cacau släpande. Där bakom Kuzmanovic och Hajnal med Kvist som uppsamlare. Celozzi in på högerbacksposition isället för skadade Boulahrouz. Juleuppehållet kvar i både skalle och ben vilket var extra tydligt vid bakängesmålet. Efter en Schalkehörna var  markeringen obefintlig på andrabollen och ingen plockade upp målskytten Matip heller. Tasci var på utflukt och Celozzi vinkade på offside men i själva verket upphävde han den istället för att söka upp närkampen.

Varken spel eller intensitet var speciellt upprivande men Schalke vågade skruva upp något under bollinnehav. VfB spelade långsamt och omständligt, ett problem vi sett alltför ofta. Ju längre halvleken led kändes det som att båda lagen spelade av matchen. Schalke avvaktande och VfB med mycket bollinnehav men helt harmlösa i sin tempobrist. Några spelare hade svårt att hitta de rätta positionerna, speciellt mittfältet med Hajnal, Kuzmanovic och Kvist agerade på en flera divisioner lägra nivå än vad som krävdes.

Schalke fick även ett mål korrekt bortdömt, Huntelaar tjuvade på en frisparksretur. Obasi kom igenom men Ulreicch agerade snabbt och räddade situationen. Med väldigt små och enkla medel kom Schalke heal tiden framåt i plan och mötte väldigt tunt motstånd. Så småningom fick Schalke en ny hörna och ni vet vad som komma skall, nyy slarvigt försvarsspel. Papadopoulos fick stiga till väders ostörd och nickade enkelt in 2-0, Pogrebnyak och Molinaro alldeles för passiva. Hörnan kom till efter en strålande parad av Ulreich. Någon träning på de defensiva hörnor under träningslägren har troligen inte bedrivits men vore välbehövligt. För att ytterligare accenturera det svaga försvaret släpptes några minuter senare Huntelaar igenom och endast en kanonräddning av Ulreich avvärjde fler mål just då.

Ett dubbelbyte i den 62:a minuten då de osynliga Harnik och Kvist fick lämna plats för Okazaki och Schieber började faktiskt VfB höja tempot något, viss intensitet infann sig men spelet var fortsatt för komplicerat och rörigt. De missade passningarna var alldeles för många och det uteblivna djupledsspelet var fraperande. Som ett tydligt exempel på VfB:s ostruktur gav man i ett kontringsläge bort bollen till Schalke som med flera väggpass på rad enkelt tog sig fram till avslut och Draxler satte enkelt spiken i kistan. Mer passivitet än så går troligen inte att uppbringa.

Efter att ha slagit av helt på takten bjöd Schalke på ett tröstmål. Okazaki spelades fram av Cacau och Hajnal, avslutade kyligt med ett skott i det bortre hörnet.

Räkna med massiv kritik mot både Labbadia och laget för dagens insats. Labbadias taktik var tydlig, avvaktande och initiativfattig, detta efter att han offentligt gått ut och krävt mer av de enskilda spelarna. Scenariot känns igen i alltför många matcher och det gör laget otroligt lättlästa, det verkar som att ett visst krisläge är på gång om inte tränare och spelare talar samma språk. Att först satsa offensivt efter underläge 0-2 och med mindre 30 minuter kvar är inte godkänt. Realistikt sett är det redan dags att se sig om nedåt i tabellen då glappet till både kval och nedflyttningsstreck börjar närma sig. Nästa omgång väntar Borussia Mönchengladbach som övertygade stort mot Bayern München vilket är en jättevarning om nåt.

Matchens lirare: Sven Ulreich
Enda spelaren i VfB-tröjan som kom i i normal standard och lite till. Chanslös och övergiven på alla tre målen.

Schalke: 

0 kommentarer

Christian Weste2012-01-22 08:00:00