VfB-Borussia Mönchengladbach 0-3
Fjärde raka förlusten efter en ny miserabel tillställning. Mönchengladbach vann synnerligen välförtjänt och tog nog matchen mer som ett träningspass inför kommande viktigare uppgifter.
Inledningsvis fanns det ett litet hopp om bot och bättring trots en avgrundsstor skillnad i form lagen emellan. Debut för nyförvärvet Ibisevic och så även för högerbacken Rüdiger. Ingen av dem kunde sätta några accenter på en match som kändes som förgjord redan efter några få spelade minuter. Tidigare har en av Labbadias styrkor varit att snurra runt så lite som möjligt på¨sina spelare men idag var det ånyo dags för positionsbyten som spelarna inte verkade förstå.
Under matchens inledning tog Gladbach sig an uppgiften ytterst avvaktande och tittade på medan ett passivt VfB rullade runt bollen i gåfotbollstempo, med handbroms så som vi lärt känna den. Lite framåt men mest i sidled eller bakåt, de offensiva intentionerna i stort sett obefintliga. Favoritexemplet på hur bristfälligt det ser ut är när någon av mittbackarna Tasci eller Maza springer framåt med boll från eget straffområde, korsar mittlinjen för att sen slå en sidledspass och backa hemåt igen. Ett formidabelt sett att inte komma någonstans och det ledde till burop efter 25 minuter spelade minuter.
Gladbach insåg att det inte skulle hända något så de bestämde sig för att plocka åt sig bollen och gjorde så allt oftare. Massor av spelare i bortalaget var beredda att löpa snappt med eller utan boll, raka motsatsen gentemot hemmalaget. Bortsett från ett skott långt utanför av Hajnal hände ingenting nere hos målvakten ter Stegen. Istället Gladbach med sitt första riktigt vassa läge. En klumpig frispark orsakad av Rüdiger. Reus med ett svepande och bra tillslag, otillräcklig markering på Hanke och 0-1. Mönstret går igen, oaktsamhet på fasta situationer. Minuten tidigare gick försvaret bort sig på en hörna och Hjnal kunde med nöd och näppe rädda på mållinjen. Gladbach spelade väldigt smart och gjorde precis så mycket som behövdes och ändå kändes det farligt varje gång de gjorde en framstöt.
Så några få ljuspunkter. Hajnal försökte placera en nick i det bortre hörnet men ter Stegen räddade till hörna. Strax därpå Harnik med ett sällsynt genombrott, den efterföljande frisparken slog Hajnal i stolpens utsida. Annars får Cacau personifiera den usla halvleken. Vid flera tillfällen hämtade han boll och hade utmärkta passningsalternativ men antingen snubblade han över egna fötter eller så sköt han från hopplösa lägen, något som även upprepades i den andra halvleken.
Lucien Favre är en finurlig tränare och inför andra gav han grönt ljus för Gladbach att utmana mer. Det gav lite mer fart åt matchen och faktiskt lite mer ytor åt VfB men laget förmådde inte att nyttja dem. Den helt osynlige Kuzmanovic fick vika plats åt Okazaki och det var en injektion om än en väldigt liten sådan. Av Ibisevic hade vi inte sett någonting i den första halvleken men inom några minuter var han inblandad i två situationer som med väldigt god vilja kan referas till som målchanser. Tyvärr tvekade han och det blev inget av det hela. Däremot dök Gladbach upp allt oftare i och kring Ulreichs straffområde och det läg ett Gladbachmål i luften. Duktige Herrmann kom närmast men Ulreich räddade friläget. Harnik som hade en miserabel dag byttes ut och in kom Schieber. Det tog inte många minuter förrän Schieber kom i slagläge och men skottet var inte det bästa och gick rakt på målvakten.
VfB något mer offensiva men alldeles för svaga i passningsspelet, Gladbach kunde enkelt ta hand om det mesta som kom emot dem och satte om allt i farliga kontringar.
.I 81 minuten föll målet hela tiden legat i luften. VfB i anfall men alldeles för passiva i närkamperna, Gladbach kontrade över tre stationer och Reus kunde retfullt enkelt ensam med Ulreich rulla bollen i mål. VfB-spelarna gav pinsamt nog upp och tittade på när De Camargo ur, förvisso offsideposition, rullade in 3-0 i tom bur. Saken var klar och till och med publiken verkade ha gett upp.
Råder ingen som helst tvekan om att VfB nu spelar mot nedflyttning. Kalla fakta: sjätte raka matchen utan seger, varav en oavgjord. Senaste segern kom alltså den 20/11 och det är den enda segern på nio ligamatcher. Målskillnaden under dessa matcher 7-19. Ingenting fungerar spelmässigt, harmonin är som bortblåst och på sidlinjen står en tränare som ser alltmer rådvill ut. Borussia Mönchengladbach däremot är välorganiserade, samspelta och hyperfarliga precis när de känner för det och är en rejäl outsider till att plocka hem mästerskapet.
VfB möter i nästa match Bayer Leverkusen borta, kan blödningen stoppas då?
Matchens lirare: Sven Ulreich
Har skrivit det förr och får göra det igen, Ulreich kom upp i godkänd standard och höll siffrorna nere.
VfB: Ulreich - Rüdiger (Holzhauser 79), Tasci, Maza, Molinaro - Kvist, Kuzmanovic (Okazaki 46) - Harnik (Schieber 68), Hajnal - Cacau. Ibisevic
Tränare: Labbadia
Mönchengladbach: ter Stegen - Jantschke, Stranzl, Dante, Wendt - Nordtveit, Neustädter - Herrmann (Marx 85), Arango - Hanke (De Camargo 53), Reus (Leckie 89)
Tränare: Favre
Mål:
0-1 Hanke 31 (Reus)
0-2 Reus 81 (Herrmann)
0-3 De Camargo 84 (Herrmann)
Varningar:
VfB:
Mönchengladbach: Nordtveit
Publik: 53 600
Domare: Günther Perl, Pullach
