Werder Bremen inför säsongen 2018/19 - den stora genomgången
Med en spännande trupp siktar Werder mot Europa
Sommarfönstret och målsättningarna
Ett par tunga tapp, och en handfull spännande värvningar. Allt som allt ett starkt fönster av Frank Baumann, som byggt en trupp som har bra förutsättningar att ta Werder tillbaka mot toppen. Förstärkningarna är av hög klass, och truppen är mer intressant än på många år. Det finns gott om kvalitet i varje lagdel, och Kohfeldt har fått en hel sommar att jobba med det lag som är tänkt att slåss om en plats topp 7. För det är tveklöst Europaplatserna som är ambitionen, det har ledningen varit tydlig med. Det har funnits skäl att tro på framskjutna placeringar i både en och två gånger de senaste åren, men i år är truppen bättre än på mycket länge. Att prata om att säkra kontraktet eller sluta topp 10 är inte relevant längre, nu är det topp 6-7 och minst en kvalplats till Europa League som är målsättningen. Svårt - men inte omöjligt.
Truppen
Samtliga övergångar
IN:
Davy Klaassen - FC Everton
Yuya Osako - 1.FC Köln
Felix Beijmo - Djurgårdens IF
Martin Harnik - Hannover 96
Stefanos Kapino - Nottingham Forest
Jan-Niklas Beste - Borussia Dortmund
Kevin Möhwald - 1.FC Nürnberg
Claudio Pizarro - 1.FC Köln
UT:
Thomas Delaney - Borussia Dortmund
Jérôme Gondorf - SC Freiburg
Ulisses Garcia - BSC Young Boys
Laszlo Kleinheisler- FC Astana
Leon Guwara - FC Utrecht
Sambou Yatabaré - Royal Antwerpen
Robert Bauer - 1.FC Nürnberg (lån)
Zlatko Junuzovic - RB Salzburg
Fallou Diagne - Konyaspor
Anfallet
Anfallet är den enskilt starkaste lagdelen och är mycket, mycket intressant. På pappret är det rentav ett av ligans bästa. Uppsättningen Max Kruse, Martin Harnik, Fin Bartels och Yuya Osako erbjuder många olika möjligheter och kombinationer. Med unge talangen Josh Sargent och veteranen Claudio Pizarro där bakom finns dessutom möjlighet att slänga in såväl hungrig entusiasm som rutinerat målsinne. Det är inte helt enkelt att spekulera i hur den mest givna uppsättningen kommer att se ut, om någon sådan kommer att finnas alls, men bredden i anfallet öppnar upp för en uppställning med tre anfallare. Kruse - Harnik - Osako är utan tvekan en intressant kombination som bör kunna ställa till en hel del oreda om de får till sitt samarbete. Möjligheten till rotation kan också bli ett vapen i sig. Skadeförföljde Aron Johannsson kan nämnas som en joker, men kommer inte få det lätt att få speltid i rådande konkurrens.
Bartels efter sin svåra hälskada inte spelat fotboll sedan december, och var fortfarande inte helt smärtfri i början av augusti. Han är således inte aktuell för säsongens inledande matcher, och kan få det tufft att slå sig in även som frisk. Konkurrensen är stenhård. Däremot vet vi att samarbetet med Max Kruse kan vara mycket effektivt.
Martin Harnik är ett mycket spännande nyförvärv som knappast köpts in för att nöta bänk. Däremot är han en spelartyp som liknar Max Kruse - stor, stark och med sinne för mål, och det är något som skapar en viss oro för hur väl de fungerar tillsammans. Det finns en risk att de två helt enkelt är för lika. Vad som talar för att denna duo blir radarparet längst fram är att det spelade tillsammans redan som juniorer, har en bra relation utanför planen. Harnik står utanför matchtruppen till premiären på grund av en muskelbristning.
Yuya Osako är nästa spännande nyförvärv. Ett par fina insatser i VM har knappast sänkt förväntningarna. Snabb och teknisk, en spelare som gärna vrider och vänder sig bort från sin försvarare. Poängsinnet finns också där - sju mål och åtta assist säsongen 16/17, då Köln tog sig till Europa League, vittnar om det. Förra säsongen var klart svagare med fyra mål och två assist i ett Köln som slutade sist i tabellen. Osakos egenskaper bör komplettera Harnik och Kruses rätt bra, därför är en kombination med en av de två, kanske ute till höger i ett 4-3-3 något att se fram emot.
Mittfältet
Tappen av Junuzovic och Delaney innebär stora utmaningar på det så viktiga innermittfältet, men efter värvningen av Davy Klaassen är det svårt att vara alltför pessimistisk. Bortsett från Klaassen har Werder förstärkt med greken Thanos Petsos från Rapid Wien och Kevin Möhwald från Nürnberg. Philipp Bargfrede och Maximilian Eggestein finns i laget sedan innan. Klaassen är den givna stjärnan på mittfältet, men i hans skugga är det läge att flagga för Kevin Möhwald, som har ett par fina säsonger i der Club bakom sig. Han är i Bremen för att ta nästa steg, och kanske kan han göra en liknande resa som den Thomas Delaney gjorde. Något annat att flagga för är bristen på defensiv kompetens på mittfältet. Tyngdpunkten ligger helt klart långt fram i banan. Risken för obalans känns rätt stor.
Försvaret
Försvaret är i stort sett intakt från föregående säsong. Ingen av de väntade startspelarna har försvunnit. Ludwig Augustinsson förlängde sitt kontrakt i slutet av sommaren, och det innebär inte bara att Kohfeldt får möjligheten att fortsätta med exakt samma fyrbackslinje som i våras, det signalerade också att Werder har något på gång. Försäsongens matcher talar för att samma fyra försvarare (Augustinsson - Moisander - Veljkovic - Gebre Selassie) blir förstahandsvalet även i höst. En stark kvartett som känner varandra bra och som var riktigt stabil under våren. Men alternativ finns. Förutom svenske talangen Felix Beijmo finns halvnya Sebastian Langkamp, Marco Friedl som kandidater.
Målvakter
Jirí Pavlenka hade en kanonsäsong förra säsongen och är en nyckelspelare för detta Werder som haft så svårt att hålla tätt långa stunder senaste åren. Att han är kvar i laget är en stor styrka. Att få en start som signalerar stabilitet kan bli mycket viktigt. Där kan Pavlenka tillsammans med sitt försvar spela en nyckelroll.
Bryt mönstret!
Werder Bremen har inte varit nära en topplacering sedan uppbrottet med Thomas Schaaf, och 2017 års åttondeplats var den bästa placeringen sedan bronspengen 2010. Under de senaste åren har ett mönster uppenbarat sig: svag höst - sparkad tränare - stark vår - mittenplacering. Ska Florian Kohfeldt lyckas göra vad Alex Nouri och Viktor Skripnik inte klarade och genomföra en hel säsong med en hög lägstanivå och kontinuerligt poängplockande? Förutsättningarna finns där. Truppen är bättre än på länge, nästan alla nyckelspelare är kvar i laget, och ovan nämnde Thomas Schaaf är tillbaka i klubben. Hans roll är inte glasklar eller nödvändigtvis helt avgörande, men hans närvaro kring laget och klubben ska inte underskattas. I kombination med Pizarros återkomst finns enormt mycket erfarenhet och kunskap i och kring laget, något som kan skapa den trygghet som Werder haft så svårt att hitta, framförallt under de senaste höstsäsongerna.
Allt som allt finns mycket att vara positiv och förväntansfull kring gällande Werder Bremen säsongen 2018/19. Det stora orosmomentet är obalansen i truppen, och risken att försvaret blir överbelastat i brist på defensivt starka spelare längre fram i banan. Den stora rotationen i anfallet kan också bli ett hinder. Faller bitarna på plats ska man kunna utmana om platserna till Europa. Skulle man misslyckas är dock fallhöjden stor. Baumann har värvat för dyra pengar, och frågan är hur reaktionen blir om kommande säsong blir precis som de tidigare. Hur stor blir baksmällan av en ny eventuell tionde- eller tolfteplats? Förhoppningsvis behöver vi aldrig få reda på det. Med en bra start kan skeppet segla långt. Det är på dagen 8 år sedan Werder Bremen slog ut Sampdoria i Play Off till Chamions League. Då hette matchvinnarna Markus Rosenberg och Claudio Pizarro. Den sistnämnde är tillbaka på Weserstadion - ytterligare ett gott (om än symboliskt) skäl för Werder att gå för en återkomst till Europas stora turneringar.
