Krönika: Om spärren som föll och lät oss spela ut
Argentina vann mot Serbien/Montenegro med hela 6-0 i vad som än så länge är den största uppvisningen i VM. Utklassningen kan i mångt och mycket förklaras med Pekermans klara spelidé och spelarnas grymma effektivitet.
Igår kändes det som att flera spärrar, som tidigare inte låtit oss spela ut ordentligt, föll. Som att samtliga spelare kom upp i sin fulla potential och hade det riktigt roligt på planen. Det var första gången på mycket länge som Argentina krossade en VM-motståndare i ordets rätta betydelse. Det var första gången som fotbollsvärlden på allvar fick beskåda detta Argentinas verkliga potential och som man verkligen förstår varför Argentina är en av guldfavoriterna. Det är inte längre bara löst prat, det är inte längre bara en fråga om potential utan nu är det verklighet. Argentina slaktade matchen i första halvlek och lekte professionellt ut Serbien/Montenegro, som hade allt att spela för, i den andra. Det känns naturligtvis otroligt skönt då detta även är ett tecken på att debaclet i VM senast, inte har påverkat spelarna, som många var oroliga för. Förvisso är i stort sett hela laget utbytt men segern igår suddar ut det argentinska folkets minnen från fiaskot och ersätts med hjärtvärmande bilder på Sorins eviga löpningar, Crespos klack och Cambiassos avslut, Tevez tunnel och Messis klockrena VM-debut. Gårdagens match kommer att minas i lång tid framöver, oavsett hur det går i fortsättningen i VM, och laget har visat mästarklass vid två tillfällen, någonting som man inte lyckades med i VM 2002.
”Det verkar som om de argentinska spelarna har slagit vad om att den som använder mer än två tillslag på bollen får bjuda på läsk.”
Citatet kommer från SVT: s kommentator Chris Härenstam och är både roligt men också väldigt talande för Argentinas spel, matchen igenom. Det går att plocka fram flera punkter som gjorde Argentina överlägsna Serbien/Montenegro under gårdagens match, men den verkliga nyckeln till utspelningen var passningsspelet. Man ägnade sig åt långa anfall med korta passningar vilket gav oss möjligheten att spela oss fram till det bästa läget. 2-0 målet är en riktig läckerbit men också mycket avslöjande om Argentinas taktik. Det är så som Pekerman vill att det ska se ut, ett anfall med 20-30 passningar i rad som avslutas av att en mittfältare avslutar när han fyller på centralt i planen. Det finns bara ett landslag i världen som har potential att utföra ett sådant anfall, och det är Argentina. Därför att det genomfördes inte bara en gång under matchen, utan merparten av anfallen utfördes med över 20 passningar i rad. I längden blir det oerhört tröttsamt och frustrerande för motståndaren som hela tiden får jaga boll och därför kunde Argentina spela ut ett uppgivet och förnedrat Serbien/Montenegro.
Anledningen till att Argentina gjorde sex mål i gårdagens uppvisning får delvis tillskrivas att matchen var avgjord vid 3-0, men också att Argentina visar upp något som har saknats den senaste tiden: effektivitet. Mot Elfenbenskusten hade vi två chanser under den första halvleken och plötsligt stod det 2-0 på resultattavlan. Det kändes lite likadant när Rodriguez dundrade in 1-0 på Argentinas första riktiga chans efter bara sex minuters spel. Även effektiviteten är alltså talande för Argentinas spel så här långt och det är någonting man inte hade i Japan/Sydkorea. Pekerman har en tydlig spelidé med dessa långa anfall och mycket folk som fyller på, om vi fortsätter att producera mål så kommer det att bli en dödlig kombination som mycket väl kan spela hem världsmästarbucklan.
Konkurrensen har blivit tuffare än vad jag hade trott. Pekerman har sannerligen inget lätt jobb med att ta ut 11 spelare när han egentligen skulle behöva ställa upp med 14-15 med tanke på hur vi spelade igår: Saviola gjorde två mål mot Elfenbenskusten, spelade fram till två mål igår och låg till stor del bakom Cambiassos fantastiska 2-0. Crespo löper alltid rätt och står nu på två fullträffar efter två matcher, precis som han förväntas göra. Tevez kommer in och gör, även han, ett fantastiskt mål när han tar sig förbi två serber och säkert placerar in matchens femte mål. Rodriguez har spelat bra i båda matcherna och gjorde igår två mål varav det ena är riktigt skickligt genomfört, medan hans ersättare heter Lionel Messi och är redan en av världens potentiellt bästa spelare, trots en ålder av 18 år. Det blir inte helt lätt att ta ut elva spelare i fortsättningen men så länge de spelar som mot Serbien/Montenegro, spelar det ingen roll vilka som spelar.
Slutligen vill jag bara säga att jag beundrar Abbondanzieris genomförande så här långt. Många, däribland jag, har satt frågetecken kring målvaktsposten då de på pappret inte håller lika hög klass som de övriga lagdelarna. Än så länge behöver ingen dock vara orolig då Abbondanzieri har agerat säkert i båda matcherna. Han har visserligen inte satts på några ordentliga prov men han agerar med lugn och säkerhet på inlägg, långskott och hörnor vilket inger en trygghet i försvarslinjen som är viktig i matcher där vi pressar motståndarna högt upp i planen.
