Storspelande Argentina till OS-final
Argentina är i OS-final för andra gången i rad efter vinst med 3-0 mot Brasilien i semifinalen. Agüero blev tvåmålsskytt i en rafflande tillställning mellan turneringens giganter.
Sällan, kanske aldrig, har en semifinal i OS varit så uppmärksammad som denna. En match som man i argentinsk, brasiliansk, sydamerikansk, ja till viss del även världslig, media spekulerat och skrivit om ända sedan det stod klart att de båda landslagen tagit sig vidare i kvartsfinalerna och nu skulle spela om finalplatsen. Läktarna var fyllda med kineser, argentinare och brasilianare, ditresta bara för fotbollens skull. Och visst fick de, oavsett sympatier, valuta för pengarna. Idag fick OS-fotbollen ett nytt ansikte. Den turnering som för inte särskilt länge sedan var stämplad som amatörmässig, ointressant och avslagen i skuggan av de europeiska ligastarterna, kändes nu storartad. Det kunde ha varit en semifinal i Copa America, en VM-kvalmatch eller kanske till och med en gruppspelsmatch i VM. Spelarna fanns där. Namn som Messi, Agüero, Riquelme, Ronaldinho, Diego med flera. Vikten fanns även där, då Brasilien, officiellt sett världens mest framgångsrika fotbollsnation, aldrig vunnit ett OS. Stämningen fanns där, både på de fullsatta läkarna och i den hårda kampen på planen. Det kändes på något sätt större än OS. Och det bästa av allt: det var Argentina som gick segrande ur striden och (må det så vara U23-fotboll) tog sin tyngsta skalp mot Brasilien sedan 3-1 vinsten i Buenos Aires för ett antal år sedan.
Det var till spelet en match med två ansikten, mycket beroende på vilket lag som hade bollen. Den första halvleken kan, om än något klyschigt uttryckt, beskrivas som en första rond mellan två tungviktsboxare som i varandras respekt inte tar några stora risker. Argentina var det mer aktiva laget, med fler bollar i djupled än Brasilien och ett något mer chansartat spel från mittfältet och framåt. Brasilien försvarade sig bra med Anderson ständigt i ryggen på Messi, och ett kollektiv som delade på jobbet med att hålla Riquelme felvänd och Agüero ensam. Spelet böljade med två lag som genom ett säkert och tempostarkt passningsspel satt det andra under press vid bollinnehav, men chanserna var i relation med den andra halvleken få. Agüero hade ett fritt skottläge endast ett fåtal meter framför Brito det brasilianska målet och Rafinha hade ett liknande läge något längre ifrån, men båda skotten gick utanför.
Den andra halvleken kommer att gå till historien som en av de mer underhållande och händelserika halvlekarna i en OS-match som spelats. Redan i inledningen tog matchen en helvändning då Agüero något turligt bröstade in Angel Di Marias skott/passning till 1-0. Någonting som tvingade ett försvarsorienterat Brasilien att ställa om för kvittering. Men endast fem minuter senare var det dags igen. Ett felriktat skott från försvararen Garay styrdes, även här något turligt, in i mål av den inför matchen mållöse Agüero som nu alltså blev tvåmålsskytt. Brasilien tvingades chansa för en reducering i en match som efter Agüeros mål, och i kontrast till den första halvleken, bjöd på ett öppet, temperamentsfyllt och chansartat spel till de flestas förtjusning. Ytor uppstod bakåt i ett Brasilien som alltmer frenetiskt jagade en biljett in i matchen vilket öppnade för de kontringsskickliga argentinska anfallarna. Ronaldinho slog en briljant frispark i stolpen, och den nyinkomne Pato slog in en retur som sedan vinkades av och dömdes bort för offside.
Brasilien kändes farliga, men den offensiva forceringen straffade sig. I en av många snabba kontringar sparkades Agüero ned i straffområdet och domaren blåste utan större tveksamheter, men under starka protester från förfärade brassar, straff för Argentina. En straff som med närmast löjlig säkerhet slogs in i nätet av Juan Roman Riquelme som i och med det avgjorde matchen och även avslutade en otroligt intensiv period i matchen som inleddes efter Agüeros första mål. De avslutande femton minuterna spelades av med ett bolltrillande, överlyckligt Argentina och ett förödmjukat, frustrerat Brasilien. Nerven i matchen var död och Brasilien kändes hopplöst. Lucas och Neves visades varsitt rött kort i ett skede då alltmer energi lades på att i ren frustration sparka efter de argentinska spelarna istället för att skapa chanser. Dock ska det sägas att då Lucas utvisning, den fula efterslängen på Mascherano, är helt berättigad är Neves en överreaktion från domarens sida. Efter någon minuts tilläggstid stod Argentina för andra OS-turneringen i rad som finalister.
Argentina vinner rättvist mot Brasilien i en match där det här U23-landslaget äntligen, till fullo demonstrerade sin enorma kapacitet. Slutresultatet speglar inte helt matchbilden och någon utklassning var det, med undantag för de avslutande minuterna efter Riquelmes mål, aldrig riktigt tal om. Brasilien var långt ifrån chanslösa, men Argentina var utan tvivel ett nummer större än Brasilien. Det är en genomgående helgjuten insats av detta U23-landslag som bjöd världen på ett smakprov av allt de det argentinska landslaget i fotboll är känt för att bemästra. Långa välslagna bollar varierades med ett kort, snabbt passningsspel på ett tillslag i trängda lägen. Ytterbackarna fyllde på och Brasilien pressades ned av det tunga mittfältet med Gago och Mascherano för att sedan kontras ut med Messis snabbhet på Riquelmes magiska, öppnande djupledsbollar. Agüero var precis lika effektiv han var i Atletico Madrid den gångna säsongen, Messi var lika hal och irrationell han alltid varit i Barcelona och i landslaget.
Matchen blev en påminnelse om varför så många i fotbollsvärlden fallit för just detta landslag och dessa spelare. En påminnelse om varför Argentina alltid nämns med respekt och vördnad i fotbollssammanhang, trots att det var hela tjugotvå år sedan VM-guldet bärgades sist och trots att vi oavsett namn i startelvan på senare år har haft förtvivlat svårt mot Brasilien. Men den här gången är det Argentina som står som segrare. Det är vår tur att fira och Brasiliens tur att förödmjukas. Det blev trots allt 3-0, till Argentina.
