Ikväll måste viljan att vinna vara större än rädslan att förlora
Ett dyngsurt Nizjnij Novgorod är scenen för kvällens avgörande. En grå-tung rysk stad med översvämmade gator är alltså platsen där Argentinas VM-öde avgörs. Kan det bli mer ödesmättande än det här?
Efter 1–1 mot Island och ett spel som inte lovade särskilt mycket så gick det argentinska landslaget in i något av en depression. Messi har rapporterats vara otröstlig och hans egen mamma har gått ut med att sonen bär ett tungt ok på sina axlar. Det är givetvis svårt att argumentera emot detta, men samtidigt är det något som Messi bidragit med själv. Att bygga upp en närmast mytisk bild kring sig själv och sin fotbollskaraktär har både sina positiva och negativa sidor. Det är kanske inte schysst att lägga all skit på Messi själv då hans pappa inte är sen att hoppa på detta tåget och föreslå PR-kampanjer som att posera ihop med en get för att beskriva sonens dominans som världens bästa fotbollsspelare. Men det är trots allt ändå där vi landar någonstans, är Messi verkligen världens bästa spelare? Just nu? Absolut inte. I landslaget? Har han aldrig varit.
Ryktena om att han tar ut landslaget själv och därför lämnar utanför spelare som Icardi, vilket är en person som han avskyr, har inte gjort att fokusen blivit mindre på honom själv.
Vad är då problemet?
Messi är sedd som frälsaren i ett landslag som saknar struktur. Individualisten som ska försöka passa in bland andra individualister. Jag har pratat med många argentinare och dom har alla ungefär samma syn på denna situation. Messi och hans ”kompisgäng” kommer aldrig vinna ett mästerskap. Laget saknar världsklasspelare på flera positioner och där man hade kunnat plocka in bättre spelare så har personliga relationer stått i vägen. Man använder spelare på fel positioner och låter inte klasspelare som Dybala ta en plats i startelvan. Potentialen finns, varför inte använda den?
Sampaoli kommer av allt att döma göra tre förändringar jämfört med senast. Mercado går in istället för Rojo, Acuña går in istället för Biglia och Pavón går in istället för Di María. En startelva som är kraftigt offensivt balanserat. För Sampaoli betyder denna match allt. Förlorar Argentina ikväll så kan han börja leta efter ett nytt jobb imorgon. Det kanske inte blir fullt så allvarligt som Maradona sa att ”Sampa” aldrig någonsin kommer kunna återvända till Argentina igen. Men vem vet, kanske finns det lite substans i det hela, det är trots allt Argentina vi pratar om.
Så när ”La Albiceleste” springer in på arenan i Nizjnij Novgorod ikväll för att möta ett Kroatien, som redan har ett försprång på två poäng, så gör man det med kniven mot strupen. Ett oavgjort resultat går att likställa med en förlust och det enda som räknas är en seger. Idag kan drömmen om Messi som världsmästare försvinna för alltid.
Ikväll är det viktigaste att vilja att vinna är större än rädslan att förlora.
