Nu är det allt eller inget
Klockan 15.00 så springer Argentina och Island in på Spartak Moskvas hemmaplan för att spela öppningsmatchen i grupp D. Detta kan väl bara sluta på ett sätt?
När klockan har slagit 17:00 i eftermiddag så kan vi antingen summera ett självskrivet resultat eller ett megafiasko. Det är faktiskt bara dom två möjliga scenarierna som finns. För oavsett vad Island presterade i EM för två år sedan så är allt annat än en bekväm seger för Argentina ett bottenlöst fiasko. Inget ont om Island men detta är en match Argentina bara ska städa av.
Uppladdningen inför detta VM har varit ganska stökig, även för att vara Argentina. Skador på två tilltänkta startspelare i Lanzini och Romero, inställd träningsmatch mot Israel, ryktena om Sampaolis trakasserier av en köksanställd och Ansaldis badkarsbild. Lägg därtill att en massiv strejk hotar att lamslå stora delar av samhället hemma i Argentina så förstår man att allt inte är guld och gröna skogar. Oavsett ifall Burruchaga slår ifrån sig med att ”det är sådana vi är som människor i Argentian” så tror jag ändå att man gärna hade sluppit majoriteten av dessa händelser.
Sedan man kom till Ryssland har man dock trivts i ”bunkern” som man kallar träningsanläggningen i Bronnitsy. En stad som inte bara erbjuder bra faciliteter, den bidrar också till att skapa ett välbehagligt lugn runt det landslag som nu ska försöka ta revansch för finalförlusten i Brasilien 2014.
Startelva har tagit form och Sampaoli väljer, av allt att döma, att spela Meza på högerkanten. Meza som många utanför Argentina inte ens känner till har gått från okänd till att vinna Copa Sudamericana med Independiente och knipit en landslagsplats på mindre än ett år. I övrigt väljer Sampaoli att fästa sig vid sina rutinerade spelare och värderar rutinen framför ungdomlig entusiasm. Dybala och Pavón får finna sig att sitta på bänken, detsamma gäller för Higuaín medan Icardi kollar på lejon under en safartripp i Afrika.
Det har gått över 1400 dagar sedan finalförlusten mot Tyskland och även fast kvalet var svajigt så förväntar sig alla argentinare att i år är det dags för VM-pokalen att komma hem. Detta är förmodligen sista chansen för Messi, Agüero och Di María att spela i ett VM-slutspel. Sista chansen att göra ett stort avtryck på den största av fotbollsscener. Sista chansen för Messi att bli kvitt spöket kring landslaget och bevisa att han är på samma nivå som Maradona när vi bedömer hans plats i historieböckerna.
Allt annat är faktiskt ett fiasko.
