IFK-bloggen: En bombmatta över Bandysverige

IFK-bloggen: En bombmatta över Bandysverige

I dagens bandyvärld är det populärt att kalla alla större övergångar för bomber. Edsbyn började med att benämna sin värvning av finska talangbröderna Määttä, och när Bollnäs värvade Patrik Nilsson kallades även det för en bomb. När så SAIK presenterade Alan Dzhusoev från Jenisej så kallades det en atombomb. 

Så vad ska man kalla det IFK Vänersborg presenterade den gångna vecka? Tja, en bombmatta kanske.

Det började med världsbacken Pavel Bulatov på måndagen. Fortsatte med supertalangen Nikita Ivanov på tisdagen. Och på fredagen började de tisslas om att Sergej Lomanov Jr, världens bäste spelare som ryktats till elitserien sedan början av 2000-talet men aldrig tagit klivit över Östersjön, var klar för klubben. Framåt kvällskvisten bekräftade också IFK Vänersborg att övergången var ett faktum, och att det var en stor grej inte bara i bandynördkretsar utan även bland ytligt intresserade var tydligt. Hela fredagskvällen var "Vänersborg" ett av de mest omtalade ämnena på Twitter och övergången rapporterades i alla stora medier.

Som IFK-supporter var det svårt att ta in vad som hade hänt. 

- - -

Silly Season hade ju varit som en berg-och-dalbana för oss IFK-supportrar. Det började positivt, IFK var tidigt ute och värvade såväl U21-landslagsmannen Simon Blomkvist som den jagade jättetalangen Robin Öhrlund samtidigt som Alexander Mayborn annonserade om en comeback. Sen blev det lite stiltje, och en viss oro uppstod när Christoffer Fagerström sa tack och hej till IFK samtidigt som Ilari Moisala klargjorde att han hade erbjudanden från Ryssland och sedermera fick sitt kontrakt med IFK uppsagt. I kombination med att Martin Röing hade avslutat karriären så hade IFK i ett svep tappat tre nyckelspelare och det var dåligt med rykten om potentiella nyförvärv.

Men så har IFK de senaste veckorna landat fem nya spelare - de tre ryska stjärnorna och framtidsnamnen Jesper och Viktor Hjelm, och det verkar som att IFK slutar Silly Season på topp trots allt.

- - -

Att de ryska stjärnorna plötsligt börjar vända blickarna mot Sverige har sina förklaringar. Dels kan man tjäna bättre i Sverige nu än tidigare, så klart. Men framförallt börjar fler få upp ögonen för att spel i elitserien är ett rätt bra alternativ. Resorna i Sverige är kortare och bekvämare än i Ryssland, vilket ger mer tid att umgås med familjen och sliter mindre på kroppen. Vi har fler hallar här vilket också sliter mindre på kroppen än sibiriska naturisar.

Ryska ligan genomgår dessutom en förändring just nu där det föreslås att antalet matcher ska öka dramatiskt kommande säsong, vilket gjort många ryska spelare upprörda. Lagen som går långt i både mästerskap och cup kan komma att spela närmare 80 matcher under säsongen, med de långa, långa resor som följer, och flera spelare känner att det inte är värt att riskera karriären genom att stanna i Ryssland.

Därför är elitserien ett lockande alternativ igen och jag tror inte vi har sett den sista ryska stjärnan i Sverige.

- - -

IFK:s värvningsbomber har givetvis väckt avundsjuka, missunnsamhet, ilska, avsky, glädje och entusiasm runt om i Bandysverige. Som sig bör, ingen vill väl se konkurrenterna bli starkare och inget lag har blivit starkare under våren än IFK Vänersborg. Jag tycker det är kul, idrott ska beröra och om IFK kan röra upp känslor är det bara positivt - det snackas bandy som aldrig förr i Vänersborg och sannolikt kan spelare som Lomanov Jr & Co dra en och annan extra åskådare även till bortamatcherna.

Med tunga värvningar så börjar också snacket om "lyckas inte IFK med si och så kommer det vara ett jättemisslyckande". Jag tycker Joakim Hedqvist, som vanligt, uttryckte det klokt i en Bandypulsintervju nyligen; IFK har gjort de här värvningarna inte för att man har som mål att plocka guldet nästa säsong, utan för att i första hand nå en topp 4-position i tabellen och på så sätt få en större chans att ta nästa kliv i klubbens utveckling.

Man ska inte glömma att det finns ganska många stjärnor och väldigt många bra lag i resten av elitserien också, så några tunga värvningar gör inte nödvändigtvis att man leker hem matcherna.

- - -

I snacket om köpelaget IFK Vänersborg glöms lätt bort att IFK tappat två nyckelspelare till Ryssland och en har slutat - man har varit hårdare drabbat på den fronten än något annat lag i elitserien. Det handlar således inte bara om att IFK pekat på de största ryska stjärnorna för att de är fräcka namn, man har värvat spelare som fyllt luckor i truppen - Ivanov har ersatt Berner i anfallet, Lomanov Jr har ersatt Fagerström på mittfältet och Bulatov har ersatt Moisala i försvaret.

Sen sticker det såklart i ögonen på vissa att de är ryska, säkerligen ganska välkompenserade, spelare. Men vad skulle man göra, lägga sig ner och dö eller ta ett par år utan slutspel för att det inte fanns tillräckligt bra spelare på marknaden för att ersätta  de nyckelspelare man tappade? Spelarna IFK behövde fanns inte i Sverige, men de fanns i Ryssland och med sponsorerna hjälp och hårt jobb fick man hit dem.

Som IFK-supporter kan jag bara buga av tacksamhet mot de som gjort det möjligt och applådera klubbens bedrift, det de gjort saknar motstycke i svensk bandyhistoria.

- - -

Även om det är lätt att bli bländad av all stjärnglans måste man lyfta fram laget som dessa spelare ansluter till. Det är trots allt det som ska funka i första hand och nog tror jag att de kommer få ett fullgott understöd av skickliga lagkamrater. Koch, Pherson, Lundqvist, Zitouni och Berglund är spelare som inte är rädda för att ta skitjobbet och kommer komplettera den offensiva spetsen på ett bra sätt. Sedan tidigare har IFK också offensiva spetsspelare i form av Hedqvist, Viklund och Lukkarila i laget.

För de unga spelarna som Herou-Löf, Blomkvist, Öhrlund, Berglund och bröderna Hjelm kommer det sannolikt vara otroligt inspirerande och utvecklande att få träna och spela med spelare av absolut världsklass varje dag.

Jag gillar att IFK Vänersborg satsar, och att man satsar hårt. IFK var på väg uppåt men nådde inte ända fram, och dalade lite den gångna säsongen. En nytändning behövdes, både för spelarna på isen och för de bandyintresserade i staden. Och det har man fått nu. Med råge.

Daniel Johansson2016-05-09 09:15:00
Author

Fler artiklar om Vänersborg