Sirius vann det första slaget
Bjudningar i det gulsvarta försvaret straffade sig...
En härlig inramning präglade den sista matchen i Behrn Arena denna säsong: Närmare 800 personer och dessutom ett par klackar som både hördes och syntes. Det märktes direkt att Gulsvart var taggade inför matchen; antagligen sugna på att ge Sirius en match och kompensera för uddamålsförlusten i Ljusdal. Robin Folkesson saknades dock i truppen och antagligen ligger sjukdom eller skada bakom frånvaron. I Sirius saknades som annonserat innan matchstart Erik Sundin.
Innan minuten var spelad var det tämligen logiskt Lars Buskqvist som gjorde en repris på sitt första mål i Ljusdal: Ett oklanderligt skott krönte en fin soloåkning med boll och Jacob Säleby hann inte sträcka ut sig och blockera bollen – 1-0 till Gulsvart och ett förbluffat Sirius på planen (en sådan här öppning hade de nog inte räknat med). Skottet avlöstes ca. 20 meter från Säleby i målet, men det var slaget med en sådan precision att det letade sig in strax till vänster om stolpen. Efter detta tog Sirius successivt över matchen och defensiva misstag i hemmalaget gav Sirius ett par riktigt fina chanser att kvittera. Slarvigt försvarsspel gav också Sirius ett par billiga hörnor: Som tur är var Jacob Claesson i vägen för det mesta. Örebros hörnrus var dock lite lojt och gav Sirius all tid i världen att förbereda farliga skott. Christian Mickelsson var ganska osynlig i början, men då han fick bollen på egen defensiv planhalva gick det väldigt fort och i matchminut 14’ kunde han åka hela vägen fram och runda Claesson i målet – kvitteringen ett smärre faktum. Efter detta återigen lite avvaktande spel mellan 2 lag som verkade vara lite nervösa. Thomas Ahlström – förövrigt lysande i hemmalaget – stod för en hel del lyckade närkamper där han lyckades få bollen med sig och skapa anfall. Det var dock vid ett flertal gånger alldeles för långt mellan lagdelarna och ofta isolerades bröderna Buskqvist på toppen bland en uppsjö blåsvarta spelare. Då det var omöjligt att ta sig igenom försvaret i mitten av banan fick Örebro SK utnyttja kanterna där det ofta slogs chansartade långbollar till. Detta skapade en del hörnor men det ville sig inte med hörnskyttet för hemmalaget i kväll: Sirius rus var otroligt vältajmat och framförallt snabbt – Gulsvart fick varken tid eller utrymme att skjuta. Jag antar att detta skvallrar om en fundamental skillnad mellan Elitserien och Allsvenskan, och kontrasterna var uppenbara vid fasta situationer. När Alexander Mayborn kunde lirka in 2-1 för Sirius föregicks målet av mycket stök och bök kring hemmalagets målbur, där bollen inte lyckades slås undan. Mayborn – måltjuven – lyckades alltid att vara på rätt plats. På tilläggstid fick Sirius hörna men skottet gick över Claesson i målet – Gulsvart lyckades att hålla siffrorna nere och det var dags för en välbehövlig halvtidsvila.
I den andra halvleken drog Sirius iväg och Gulsvart kunde inte hålla emot längre: Mayborn fixade Sirius tredje mål för kvällen då han vispade in en retur från Claesson. Örebro fick ett gyllene läge att reducera på en hörna, men bollen räddades precis på mållinjen av en uppställd utespelare i muren. Marginalerna inte på hemmalagets sida denna gång. Då Johan Sandh drog på sig utvisning i matchminut 71’ raserades Gulsvarts försvar likt ett korthus: 4 minuter senare kunde Viktor Broberg göra sitt första mål för kvällen och utöka bortalagets ledning till 4-1.Örebro hade dessförinnan lyckats reducera via årets snyggaste mål: Robin Olsson kom runt på kanten och passade bollen snett bakåt till Lars Buskqvist som slog till direkt, bollen rätt upp i det motsatta krysset!
Viktor Broberg kunde också fastställa slutresultatet i matchminut 83’.
Sammantaget kämpade Örebro SK mycket tappert och de hade allt att vinna en sådan här dag – vi fick se en bra bandy i Behrn Arena.
