Så säger grabben Djurgårn
En reflektion över ÖSK:s förlustmatch mot Djurgården i Allsvenskans slutspelsserie.
Så säger grabben Djurgårn
Det finns en novell av Slas där huvudpersoner står och dricker öl vid bardisken på en pub och kommer i samspråk med grannen bredvid. De pratar om olika lag, Slas höll ju förstås på Hammarby, men han kunde absolut acceptera andra föreningar också. I dialogen med sin nyvordne kamrat så säger han att det finns många fina klubbar som helt enkelt bara ska få finnas. Han nämner Reymersholm, Högalid, IFK Stockholm, Essinge IK, ja han kunde till och med tänka sig att AIK kunde få finnas, men så säger grabben Djurgårn och då hade han gått för långt. Djurgårn var inget lag som skulle få finnas enligt Slas figuren.
Nej, det är verkligen ingen önskemotståndare för vårt fina klassiska bandylag ÖSK i alla fall. Efter många år i lägre divisioner så gick Djurgården upp i Allsvenskan och kan återigen betrakta sig som ett elitlag i bandy. Man har en stolt bandyhistoria med två SM-guld och en legendar som Gösta ”Knivsta” Sandberg som ju spelade hela sin bandykarriär i Djurgårdens randiga tröjor. Jag läste att Knivsta skulle ha lagt bandyklubban på hyllan redan 1964, efter en över tio års lång bandykarriär.
Jag växte upp i Sollentuna och jag vet att farsan och jag gick över berget och ner till Norrvikens IP 1975 och såg en match mellan IFK Sollentuna och Djurgårdens IF och då spelade Knivsta i Djurgården. Han kanske gjorde några spontana inhopp men jag har sett legendaren spela.
Nu ligger Djurgårdens spel i de högre bandyserierna en bit tillbaka i tiden. Senast man spelade i den högsta bandyserien var 1965. Dock har man nu för avsikt att etablera sig på Allsvensk nivå för att på sikt ta steget upp i Elitserien. Skynda långsamt och inte göra som AIK för ett par år sedan, upp som en sol, ner som en pannkaka.
Hur fort Djurgården skyndar på skiter väl vi i ÖSK i, bara det inte drabbar oss, men tyvärr så har det gjort det och det tre gånger av fyra. Djurgården och ÖSK har nu nämligen mötts fyra gånger sedan Djurgården tog klivet upp i Allsvenskan och tre av dessa matcher har stockholmarna vunnit. Att vi har förlorat en match på Östermalms IP kan man väl ta, men att Djurgården nu har två raka vinster i Örebro det svider verkligen. Vi tog ju en mycket meriterande seger i Stockholm i höstas mot dem, men som sagt nu blev det torsk igen.
Det var en tuff match, högt tempo till att börja med och en del fula tilltag av framförallt djurgårdsspelarna som åkte på ett par tidiga utvisningar.
Vår gamle spelare och numera domare Andrea Broberg hade verkligen inte sin bästa dag. Jag brukar ju sällan nämna domarna i mina krönikor, men denna onsdagskväll så spelade de faktiskt en central roll och det ska ju inte domare göra. Jag har alltid tyckt att Broberg har gjort fina domarinsatser men efter den här matchen kan han knappast ha varit nöjd. Jag vet inte om det är svårt för Broberg att döma ÖSK. Hela bandysverige vet ju om att han spelade här i flera år och då är det kanske lätt som domare att tänka att man absolut inte får ge hemmalaget någon fördel. När han så hade visat ut två djurgårdare så måste han ju ta en örebroare och så hamnade han i ett kompensationsmönster som kom att prägla hela matchen. Djurgårdarna var de som vann mest på detta och drog in ÖSK i en sluggermatch med flertalet skärmytslingars som ibland förorsakade utvisningar och ibland inte. Andra halvlek slets sönder av alla dessa ruffhistorier och i en av dessa hittade Broberg ett grovt matchstraff på Simon Folkesson. ÖSK:arna jublade för mål, det blev kalabalik i straffområdet och efter en längre domarkonferens där vi på läktaren trodde att man diskuterade om bollen var inne eller ej, så utmynnade allt i Folkessons matchstraff. Därefter fick Djurgården ett par utvisningar. ÖSK kvitterade på hörna men Stockholmarna fick sista ordet och avgjorde matchen med två sena mål. Vid två tillfällen sent i andra halvlek borde nog ÖSK haft straff. Vid det ena, där försvararen spelade bort bollen med alldeles för hög klubba, friade domarteamet helt och vid det andra tillfället där i alla fall jag tyckte mig se att förseelsen var klart innanför straffgränsen bedömde domarteamet att det hela hade skett utanför straffområdet och det hela renderade i ett frislag som inte var särskilt farligt.
Många bra insatser i ÖSK trots allt och en match som vi mycket väl hade kunnat vinna, men där oturen, kanske oskickligheten och en darrig domare grinade oss i ansiktet.
Nya tag mot Boltic på lördag. Vi har mött dem i två tävlingsmatcher hittills i år och vi har vunnit varsin, vi vann ju cupmatchen på försäsongen om någon har glömt bort det.
Nu blir det en belägrad stadsdel igen som det alltid är när Boltic kommer på besök. Vi får försöka slå dem utan avstängda Simon Folkesson, men det kan vara lika skönt om de går upp så vi slipper dem nästa år.
Jag satt för övrigt på Örebro Ölhall här om dagen och tog ett par öl med min kompis Uffe. Jag berättade då om några fula grejer som Boltics klack hade gjort och även historien om hur klubben fifflade med spelnumren inför förra matchen mot ÖSK på Vinterstadion. Då kom det fram en man och sa att han var från Karlstad och han tyckte att det var oförskämt av mig att sitta och högt och tydligt prata skit om en förening från hans hemstad på det viset som jag gjorde. Det kan vara hårt att höra sanningen ibland och den har du fått höra nu, svarade jag.
