Lagbanner
En inställd resa är också en resa, och en hemmapremiär är alltid en hemmapremiär

En inställd resa är också en resa, och en hemmapremiär är alltid en hemmapremiär

En förklaring till varför Svampen inte var på plats i Falun och en liten reflektion över hemmapremiären mot Borlänge

En inställd resa är också en resa, men en hemmapremiär är alltid en hemmapremiär
Först och främst måste jag be spelare, ledare i ÖSK och alla bandyälskare om ursäkt. För första gången på 20 år ställdes en resa till en ÖSK bortamatch in på grund av för dåligt intresse. För dåligt intresse! Vad är det som händer i Örebro tänker säkert många. Dåligt intresse bland ÖSK-supportrana det hade man inte sett komma. Nej, jag kan lugna alla som undrar. Det är klart att det inte var för dåligt intresse. Det var som vanligt massor av folk som ville åka till Falun för att se de gulsvarta eleganterna, men det blev en intressekonflikt. Matchen i Falun krockade nämligen med den för ÖSK fotboll livsviktiga matchen mot Landskrona hemma. ÖSK var mer eller mindre piskade att vinna den matchen och all kraft bland ÖSK:arna behövdes på fotbollsmatchen. Bandyallsvenskan är ju bara i sin linda och det väntas många trevliga resor fram över för att följa vårt bandylag.
Vi lade ut bandymatchen som vanligt, så att folk kunde anmäla sig. Den enda som anmälde sig var undertecknad, som efter stor vånda ändå bestämde mig för att prioritera bandyn. Dock var det bara jag som anmälde mig för resan, så var vi alltså tvungna att ställa in den. En inställd resa är också en resa, som Ulf Lundell skulle ha sagt, men nej, en inställd resa är ingen resa och jag tvingades också välja fotbollsmatchen som ju blev en klang och jubelföreställning. Jag följde naturligtvis bandymatchen via bandygrytan och missade på så vis ÖSK-fotbolls 3-0 mål, när jag stod och stirrade ner i min mobil. Nu gjorde inte det så mycket, ÖSK-fotboll vann med 4-0 och ÖSK-bandy vann med 4-1 och det var en välsignad dag i Örebro. Tyvärr fick vi svampar inte kyssa isen i Falun som vi gjort till en härlig tradition när vi vinner i dalametropolen. Men huvudsaken är att ÖSK vann och vi har ju kysst isen där uppe så många gånger förut.

När man i lördags tog sig till Östers krog för att ladda inför hemmapremiären så var det med en stor bandyabstinens man kom innanför dörrarna. Jag kom dit två och en halv timme före avslag och trodde jag skulle vara ”först på plan”. Men icke, krogen var då redan full med svampar som längtat så efter att äntligen få se bandy. Bra stämning var det och några ansikten som inte alltid brukar vara på plats kunde man se. Dock var de flesta sådana som mycket sällan missar en hemmamatch med ÖSK bandy.

Motståndarna Borlänge var allmänt tippat som nedflyttningskandidat, men så när alla andra lag spikat sina trupper så dök det upp två riktiga kanon-nyförvärv på Borlänges konto. Brobergs stjärnorna Rasmus Linder och Adam Wijk. Det är klart att sådana nyförvärv lyfter en trupp ordentligt och det gjord att man gick till matchen med lite oroskänsla. Det skulle nog kunna bli en tuff match. Ja, det blev det också. Borlänge backade bak och försvarade sig riktigt bra. Hur får man hål på sådana lag? Ja, det är oftast genom att göra mål på hörnor och långskott. Det gjorde ÖSK också och gick till halvtidsvila med en 2-1 ledning. Man lyckades neutralisera Borlänges stjärnor bra och i andra halvlek gled våra hemmafavoriter ifrån till en ganska trygg 5-1 vinst. Jag tror att många lag kommer att få svårt mot Borlänge och framförallt på deras svårspelade och trånga hemmaplan Tunet kommer de att kunna plocka många poäng. Det var inte bara Linder och Wijk som var starka kort, man hade några till och jag tror absolut att Borlänge kommer att hänga kvar även i år. En härlig femetta för att tala speedwayspråk blev det för ÖSK och nu väntar en tuff smålandsturné. Naturligtvis med svampar på plats.
 

Robert Erickson2023-11-14 14:32:00
Author

Fler artiklar om Örebro