Personligt uttalande: Michael Bratt (angående avgången som tränare i Örebro SK Bandy)
Omständigheterna kring Michael Bratts avgång fick ytterligare en dimension då Bratt skickade ett öppet brev som publicerades, i sin helhet, i lokalmedia.
Pelle Strandman skriver:
I ett öppet brev väljer nu Michael Bratt att förklara hur han ser på situationen i ÖSK-bandy och varför han självmant sa upp sig från sitt uppdrag redan i januari - och tvingades således inte bort av klubben (www.na.se).
Michael Bratts brev:
När Hasse Eklind (före detta ordförande i ÖSK Bandy) kontaktade mig i våras och undersökte möjligheten att få mig till Örebro var det en mycket speciell utmaning som bjöds. Klubben hade ingen garanti om att de hade ett lag för allsvenskt spel och till att börja med ville man inte garantera mig någon ersättning heller… Förhandlingarna sköttes ytterst amatörmässigt och drog ut på tiden. Klubben hade ingen aning om hur man skulle få hit spelare och lutade sig mot att jag skulle lösa den delen långt efter det som kallas för ”silly season”, vilket innebar att urvalet när det gäller möjliga spelare var begränsat. Jag kände dock för Örebro och i juni… dagen innan jag åkte till det ryska proffslaget Baikal Energy för att delta under två månader på deras försäsongsträning skrev jag på ett kontrakt. Via Ryssland fick jag sedan fixa och dona, inte minst med hjälp av Hasse Eklind som klev in och hjälpte klubben under den här tiden. Sett i backspegeln så var och är det ett mindre mirakel att vi fick ihop ett lag som kunde spela allsvenskt!! Ärligt, det är nästan så man skrattar så här i efterhand, klubben var nog mer nära konkurs och att börja om i division två egentligen. Det är lätt att man glömmer hur illa det egentligen var.
Från ÖSK:s sida var önskemålen tre till antalet:
1) Få ihop ett allsvenskt lag. Det fixade jag.
2) Klara klubben kvar i allsvenskan, helst utan kval. Det fixade vi.
3) Utveckla de unga spelarna. Det har klubben, inte jag, sett till så att det inte blivit något med.
Det känns, ärligt talat, lite löjligt att läsa förklaringarna från ÖSK:s sida. Jag är nog en av de mest meriterade tränarna i Sverige när det gäller att utveckla och utbilda unga spelare, här har inte ÖSK nyttjat detta även om de haft möjligheten. Hade ÖSK den ambitionen så hade man sett till att jag fick möjligheten att göra det också.
Som tränare har jag tvingats sköta allt möjligt som inte egentligen ligger på mitt bord som tränare. Jag har ju varit i ett antal klubbar och ÖSK är tveklöst den klubb som är mest ostrukturerad. Men, det anade jag när Hasse Eklind berättade om situationen, det finns för få människor som arbetar för klubben, även om de gör ett jättefint jobb så det har varit lite i stil med: ”ja, gör inte du det så blir det inte gjort”. Hade man som klubb velat att jag skulle ta tag i klubbens talanger så hade man löst detta med bandygymnasiet och sett till att lösa praktiska saker som ingen annan allsvensk tränare tvingas pyssla med. Även jag, som bandydåre, har bara 24 timmar på ett dygn och måste arbeta som lärare för att få ihop en månadslön som går att leva på.
Det här första året blev ett år där det gällde att rädda det som räddas kan. Jag kom till ett odukat bord, om jag ska vara ärlig så hade man inte ens bemödat sig med att städa undan på det bord som de tidigare nyttjat. Jag kom till staden i augusti och har under säsongen inte haft möjlighet att arbeta med en spelidé på det vis som jag önskar. Det handlade istället om en strid mot klockan, att få ihop något innan serien drog igång och sedan har det handlat om ideliga brandkårsutryckningar för att få till resultat som gjorde att klubben klarade sig kvar i allsvenskan. Hade jag varit kvar i klubben hade jag nu haft en försäsong att bygga något mer helgjutet kring.
Det finns absolut talang och utvecklingspotential i ÖSK. Men, då måste klubben satsa och prioritera detta. Idag är det långt mellan ord och handling.
Att det finns spelare som inte är nöjda med en tränare är inget nytt. I ÖSK är det kanske något som sitter i väggarna. Här finns en kultur att nån annan vet alltid bättre. Visst vill man som tränare vara älskad och efter de första sex - sju omgångarna i allsvenskan, när vi gjorde riktigt bra resultat, så lyftes jag till skyarna av allt och alla. När det sedan började att hacka i maskineriet så läggs fokus på tränaren, inte minst av de spelare som inte får det att fungera. Så fungerar det inom bandyn och alla andra lagidrotter. Hur som helst, så önskar jag absolut ÖSK lycka till. Har inga personliga agg mot någon person som jobbar i föreningen. Måste bara berätta min version om hur min arbetssituation sett ut. Slutligen för att citera ett av flera sms som kommit under dagen: " Vad håller ÖSK på med? Du bar ju praktiskt en förskoleklass till en bättre säsong än någon annan kunnat tro innan den drog igång!?" Slutligen...handlar inte om att jag inte får förlängt...jag sa upp mitt kontrakt själv redan i slutet av januari."
Källförteckning
Bratt, Michael. "Här är Tränarens Avskedsbrev." Ed. Pelle Strandman. Www.na.se. Nerikes Allehanda, 15 Apr. 2015. Web. 16 Apr. 2015.
Hannes Ryding2015-04-17 01:00:00
