Inför: Brighton - Hull
Mycket nytt kommer det att bli till nästa vecka i Brighton men först är något gammalt att vänta. En gammal succémanager är nämligen i sta'n för att åter leda en elva på den arena han en gång skördade stora triumfer på.
Peter Taylor är namnet på den före detta managern som ledde laget vid havet under säsongen 2001-02. Den talangfulle managerns sejour i klubben blev kort men lyckosam då han tog över Seagulls, efter en fiaskoartad säsongsinledning med Leicester i PL, och ledde laget upp till division 1 innan han tyvärr valde att lämna sydkusten.
Brighton har inte bara haft grym hemmastatistik då Taylor stått bakom rodret utan har även en förkrossande plusstatistik mot dennes nuvarande klubb, tillika morgondagens motståndare, Hull City. Tigers har nämligen bara en seger på tjugo möten i Brighton medan hemmalaget bärgat 14 viktorior.
Räknar man samman både hemma- och bortamöten lagen emellan har Albion ett visst övertag men i augusti när lagen senast drabbade samman fick man se sig besegrat med 2-0. Att det just slutade på detta vis (med ett lag som gick mållöst av planen) är ingen ovanlighet i sammanhanget då något av lagens försvar spikat igen under de sju senaste matcherna samt att det varit samma visa i 20 av de 23 sista drabbningarna.
Brightons resultatmässiga form på senare tid är fortfarande ingenting att skryta med och vår senaste seger ligger nu nio matcher tillbaka i tiden. Den ägde rum på Selhurst Park en magisk kväll om någon annan än vi och folket i Croydon minns. Dessutom har man bara vunnit en av årets elva hemmamatcher och det är under all kritik då laget har ett mycket starkt hemmastöd, trots den lilla arenan som, i alla fall tidigare, också ansetts vara av det extremt svårspelade slaget. Hull-matchen är dock ett utmärkt tillfälle att förbättra den ruggigt dåliga statistiken då morgondagens motståndare inte har mer än två bortasegrar den här säsongen.
Hull har, trots sin dåliga bortastatistik, fyra raka utan förlust i ligan vilket är ett ganska bra resultat för ett lag som ligger på den undre halvan av tabellen. Av dessa fyra matchar så har de två sista varit segrar med en behållen nolla bakåt.
Sedan förra helgens förnedrande tillställning har en spelare fallit ifrån och en tillkommit till truppdiskussionen i Seagulls. Den som inte är tillgänglig för spel sedan senast är Gary ”Mr. Red” Elphick som inte betedde sig som ett ”fuckin’ professional” då han i sin a-lagsdebut blev utvisad, vilket ibland händer adrenalinstinna mittbackar i övre tonåren (meningens filmtips: Reservoir Dogs). Ynglingens två gula hade onekligen en stor del i det enorma nederlaget mot serieledarna från Reading fast Albion-profiler som Gary Hart och Mark McGhee har dock gått ut i media och visat förståelse och medlidande och istället riktat massiv kritik mot ”the man in charge” för att inte visat större kyla och ”spelförståelse”. Den som i vilket fall kommer fylla Elphicks plats i sextonmannatruppen är ”Big Mac” McCammon som är tillbaka efter att ha genomgått en knäoperation tidigare under hösten. Anfallsjätten har varit efterlängtad men ser ut att få börja på bänken medan Leon Knight och Colin Kazim-Richards förmodligen blir startmän i anfallet.
En spelare som hela tiden siktat på att komma tillbaka till Hull-matchen är inlånade mittbacken Paul McShane. Han var positiv för spel så sent som i tisdags men har tyvärr inte hunnit bli helt bra i sin fotled som han skadade i mötet med walesarna från Cardiff. Manager McGhee är dock inte alltför orolig eftersom en av klubbens eviga reserver tagit chansen då den uppenbarade sig i och med irländarens frånvaro. McGhee uttryckte det på detta sätt i lokaltidningen The Argus: ”Because Adam El-Abd is doing so well it gives us the opportunity to get Paul fit without rushing him.”
En annan spelare som åkte på en skada i slaget om Cardiff var veteranen Jason Dodd som ådrog sig en ryggskada och inte heller han är återställd ännu. Inte heller Chris McPhee är tillgänglig för spel imorgon då hans lår inte vill bli riktigt bra. Några andra truppmedlemmar som varit borta en längre tid på grund av skador är Adam Hinshelwood, Richard Carpenter och Albert Jarrett men trion har kunnat träna någorlunda vanligt igen under veckan och bör vara spelklara till drabbningen med QPR som går av stapeln nästkommande omgång.
Vårt målvaktslån från Southampton, som går under namnet ”Aslan” Blayney, gör imorgon sin sista match för Seagulls och det kan möjligtvis fungera som en extra droppe tändvätska för de spelare som inte förstått hur det ser ut för laget i tabellen. Dunken borde i vilket fall redan vara fylld och uppställd inne i hemmalagets omklädningsrum.
En trolig startelva i Brighton är (från höger till vänster): Blayney – Hart, El-Abd, Butters, Reid – Carole, Oatway, Hammond, Frutos – Knight, Kazim-Richards
Synar man skadeläget i Peter Taylors trupp upptäcker man att inga nya skador eller avstängningar är anmälda. En duo med sköna namn bestående av Roland Egde och Ben Burgess är fortfarande inte friska nog att spela då de dras med en ljumsk- respektive knäskada. Några ordentliga långtidsskador går även det att finna och på den listan ingår Ian Ashbee, Steve McPhee, Alton Thelwell och Danny Coles.
Såhär sammanfattningsvis kan man säga att matchen är av en högst oviss och viktig karaktär. Båda lagen ligger på den nedre halvan av tabellen och Brighton ligger risigast till av de två då laget fortfarande inte tagit sig över nedflyttningsstrecket, detta trots ett många gånger fullkomligt lysande spel. Tigrarna från Hull är troligen ytterst sugna på att ta sig lite längre upp i tabellen och många i deras läger räknar nog med åtminstone en poäng på fredagskvällen. Att laget skulle ta en poäng är ingen högoddsare då de möter ett gäng grabbar i blått och vitt som i år inte verkar förmögna att ens kunna punktera ett cykeldäck med machete eller än mer en match med en fotboll. Seagulls får imorgon hoppas att det lossnar framåt, att backlinjen är vaken framför en målvakt som förmodligen kommer vara heltänd och man kan bara hoppas att de vänt debaclet senast till något positivt, mer bestämt revanschlust.
Hull är dåliga i bortaspelet, har dessutom stirrat sig blinda på tabellen och historien tar ut sin rätt – Albion sliter sig fram till sin andra hemmaseger för året inför en galen hemmapublik, 2-0.