Inför: Brighton - QPR
"Bang!", sa det i första halvlekens sista minut i förra veckans möte mellan Brighton och Hull. Smällaren skickades iväg från Seagulls hårdkokte kapten Charlie Oatways högerkänga och har bidragit till att laget nu ses som knappa favoriter inför mötet med klubben i hans hjärta - QPR.
Jag nämnde inför matchen mot Hull, för en dryg vecka sedan, att det skulle komma att hända en hel del med truppen till veckans match mot Londonlaget QPR. Då menade jag bara rent bortfalls- och återkomstmässigt (vilket behandlas senare i texten) men efter förra veckans seger har troligen också självförtroendet och optimismen fått sig en kick. Just den lilla extra tändningen kan komma att bli ovärderlig i den intensiva, påfrestande och inte minst väldigt viktiga perioden som nu väntar och alltså inleds med dagens drabbning på ett, sedan förra veckan, utsålt Withdean.
Att påstå att bara en vinst skulle ge ett grymt självförtroende skulle vara att ljuga. Segern betydde dock självklart mycket och de spelare som kanske tvivlat insåg att det faktiskt är möjligt att vända ett underläge till seger, dessutom gav det kvicka, rörliga och kreativa spelet man visat upp, utan någon överdriven poängskörd, nu äntligen mer än en pinne. Om vi skulle vinna vår andra raka match idag skulle det troligen ge ett stort utslag i de kommande matcherna som nog blir stenhårda och tuffa. Mark McGhee uttalade sig också såhär på klubbens officiella hemsida: “Winning the first game can be a huge confidence booster and that can help going into other games - both from the confidence and taking pressure off - so what happens on Monday can be very significant as to what happens over the four games.”
Om man så ser tillbaka på lagens tidigare möten så behöver man varken höja på ögonbrynen eller måla några kors i det klassiska taket. Poängen är jämnt fördelade mellan det tvär- respektive långrandiga laget och Brighton har som oftast ett historiskt övertag på hemmaplan, här med 20 sköna och åtta osköna på 34 sammandrabbningar.
Senaste matchen lagen emellan slutade 0-0 och den levande (och i eftermiddag troligen comebackande) legenden Michel Kuipers i Albions mål hade en lika bra dag som vanligt i Brightons mål. Det här utdraget är taget från Qprnet.com:s rapport på matchen och kan ge viss inblick i hur en vanlig dag med den originelle holländaren alltså ser ut: ”After the break it was more of the same as Kuipers continued to deny Rangers at every turn. He has this habit of looking extremely flaky and then producing save after save after save. It’s bloody annoying! Furlong was the first to be denied in the second half after he turned a Best through ball toward goal.”
Tabelläget inför måndagens drabbning är ett sådant att Brighton ligger på platsen precis över nedflyttningsstrecket medan Rangers, med sina 29 ihopsamlade poäng, ligger på en 14:e-plats. QPR:s form är dock ingen hårresande läsning för oss med sympatier för hemmalaget eftersom de bara samlat ihop fem av de 24 senast möjliga poängen. Albion däremot har alltså spelat bra under en längre tid samt har laget bara gått på en nit på sina fem sista matcher.
När man kommer till läget i de båda trupperna har det hänt en hel del sedan lagen senast skickade ut en elva på det gröna, detta med bland annat dubbla målvaktsdebuter i årets Championship. Först avhandlas här ett Seagulls där omtyckta ansikten både tillkommit och fallit ifrån och vars trupp nu har ett bättre läge på skadefronten än på väldigt länge.
Under veckan har två nya skador rapporterats in och det är en mer och en mindre allvarlig knäskada som förpassat de drabbade spelarna till sjukstugan. De två olyckliga är Alexis Nicolas och Adam Hinshelwood och den forne engelske U-21-landslagsmannen hann alltås inte träna mer än en vecka med laget innan han åter fick problem – nu med sitt andra knä! Det var dock inte denne som ådrog sig den värre skadan utan det gjorde vår cypriotiske balansspelare Nicolas som befaras ha ådragit sig samma fruktansvärda skada som den som hindrat ”Hinsh” från spel sedan i mars. Mittbacken å sin sida tros nu vara tillbaka i spel om cirka en månad.
Andra som fortsätter ha så stora problem med sina skavanker att de tvingas lämna återbud är Jason Dodd med ryggproblem och Chris McPhee vars lår fortsätter att krånlga. Spelare som tvärtom kunnat strykas från den tidigare extremt långa skadelistan är Paul McShane som ändå kan få finna sig i att bänkas efter mycket imponerande mittbacksspel från Butters och El-Abd, även vår löpstarke ytter vid namn Albert Jarrett är spelklar och till sist är äntligen Richard ”Chippy” Carpenter frisk nog att medverka men avstår helst spel till efter nyår för att kunna prestera maximalt men lojal och stryktålig som han är rycker han in om absolut nödsituation skulle uppstå. Den skada som ”Chippy” dragits med i månader har orsakat hans längsta frånvaro från fotbollen på 10 år och ikonen ska ha uttalat sig såhär i The Argus: ”I think I have averaged 42 games a season over that time, so it has been a nightmare”, så det återstår bara att se om han kan vända på steken och göra resten av säsongen till en behaglig dröm. Det får vi trots allt ändå troligen vänta med till det slag om sydkusten som kommer att rasa den andra januari och av de tre återvändarna är Manchester United-lånet McShane närmast spel i dagens match. Vi kan dock vänta oss en startelva som inte förändrats särskilt mycket sedan senast och som mycket väl kan se ut såhär (från höger till vänster): Kuipers – Reid, El-Abd, Butters, Mayo – Carole, Oatway, Hammond, Frutos – Hart, Kazim-Richards
Man kan alltså av denna troliga startelva uttyda att Kerry Mayo får fortsatt förtroende till vänster i backlinjen och att vår jätte, kallad ”Big Mac”, och vår ”Pocket Rocket” Leon Knight inte heller idag får plats i frontlinjen från start utan de lär få nöja sig med att få följa matchen från bänken eller läktaren. Det senare alternativet blev nämligen fallet för Knight senast men han valde att inte ens stanna för att se matchen utan lämnade arenan då han fick beskedet om att han blivit helt petad från 16-mannatruppen. Det har efter den senaste tidens turbulens kring anfallaren spekulerats en hel del i olika media att han är på väg bort från klubben, vilket vore riktigt, riktigt tråkigt då han uträttat mycket för Albion och är en stor favorit hos oss supportrar.
Som jag nämnt tidigare ska en debut i båda lagens mål genomföras idag och i Brighton är orsaken den att Alan Blayney återvänt till St. Mary’s efter att ha varit i Seagulls på ett lyckosamt lån sedan början av innevarande säsong. Debuten gäller alltså för årets Championship och kommer antingen göras av vår holländske ex-marinsoldat eller den franske tvåmetersmannen som lånats in från Rennes och heter Florent Chaigneau. Det mesta tyder på att det blir holländaren Kuipers men skotten på linjen har varit lite av en gubbe-i-lådan förr och jag har en känsla av att han kan vara det idag igen och inte bara i målvaktsfrågan utan i, i stort sett, alla lagdelar förutom mittfältet där spelarvalen känns givna för tillfället.
I gästande QPR:s trupp är det också en hel del skador och omkastningar sedan senast. Det de allra flesta nämnt under veckan då man pratat om mötet är att rödhårige Jake Cole kommer att göra sin första match från start i klubben eftersom den gamle Brighton-goalien Simon Royce utvisades under lagets senaste match som spelades mot Coventry. Utöver det beräknas Marc Bircham ersätta Marcus Bean på mittfältet medan Paul Furlong åter bör finnas med i den startande elvan likt Marc Nygaard efter att den förstnämnde varit avstängd och den senare haft en två månader lång skadefrånvaro. En annan som får nöja sig med att se på matchen från sidan är George Santos som, likt Royce, är avstängd efter att ha sett rött. Osäkert är det fortfarande om den italienske veteranen Mauro Milanese kan medverka vilket helt säkert Lloyd Dyer inte kan göra efter dagens match eftersom han åtminstone fram till nyår återvänder till Birmingham och den klubb han varit på lån ifrån, nämligen West Bromwich. Några som är helt borträknade från spel dagens match är den gamle West Ham-mittfältaren Steve Lomas, Tommy Doherty, Dominic Shimmin och den klassiske Rangers-forwarden Kevin Gallen.
Inför eftermiddagens match ses Seagulls alltså som knappa favoriter och optimismen är fortsatt stor men vi får se hur långt det kan ta oss. Det skulle i vilket fall inte sitta fel med en 14-0-seger men jag tror vi får nöja oss med att se laget rå hem matchen med 1-0 efter mål av Kerry Mayo eller kanske Mark McCammon eller kanske...
Up the Seagulls!
