Rubrik saknas
Det finns tillfällen då man tvingas konstatera att den populära bilden av någonting inte stämmer överens med verkligheten, och Juli & Augusti 2006 är ett sånt tillfälle.
Med ett förflutet då man vid flera tillfällen betalat stora belopp för spelare (Owen, Shearer, Martins, Luque, Robert, Boumsong, alla för 8 miljoner pund eller mer) vill många gärna tro att Newcastle fortfarande kan hosta upp såna belopp lite hursomhelst. Frågan jag ställer mig idag är följande: Är Newcastle United fortfarande en av Englands storklubbar?
För att kunna rättvist fundera över denna fråga tycker jag att man måste titta på fakta de senaste 2-3 säsongerna. Jag vill börja med sommaren 2003, då vi efter en fin tredje plats i Premiership (69 poäng) såg fram emot förstärkningar som skulle ge oss möjligheten att verkligen utmana Man U och Arsenal om titeln, men riktigt så blev det inte.
Juli 2003 såg vårt enda nyförvärv, Lee Bowyer, på en gratis Bosman från West Ham, (Källa http://www.nufc.com/html/transfers.html). Under säsongen som följde värvades enbart Michael Bridges på lån medans Cort, Quinn, Acuna, Dabizas, Solano och LuaLua fick lämna Tyneside, antingen permanent eller på långtida lån. Den säsongen slutade vi på en femte plats (56 poäng). Reaktionen på detta lät sig inte vänta.
Milner, N’Zogbia, Butt, Carr och Kluivert anlände till St James’ Park och optimismen var hög. Under samma tid släpptes Speed, Viana (lån), Chopra (lån), Woodgate, medan LuaLuas övergång till Portsmouth blev permanent och bl a Steve Caldwell och Andy Griffin fick inget nytt förtroende. Inte nog med detta, men kopplat till en svag inledning på säsongen, sparkades Sir Bobby, styrelsen lade ett enormt men misslyckat bud på Wayne Rooney (samtidigt som de sålde vår bäste men permaskadade mittback) och strax efter övergångsfönstrets stängning anställde man Souness som tränare. De flesta behöver nog inte påminnas om det Souness åstadkom.
Ronny Johnsen värvades direkt, och i Januari följde Babayaro, Faye och Boumsong – deras totala övergångskostnad? 11 miljoner pund. Bernard och Bellamy försvann, och vi slutade på en 14 plats (44 poäng). Under sommaren 2005 lyckades Souness bli av med ett antal spelare, Hughes, Kluivert, Butt (lån), O’Brien, Robert, Bellamy, Viana (lån), Ambrose, Milner (lån) & Jenas, men värvade ändå friskt, Parker, Emre, Luque, Solano och Owen, såväl som Krul, Moore och Clark. Kostnad ca 38 miljoner pund!
Och så förra säsongen, slutade på en beundransvärd 7e plats (58 poäng) efter en enorm upphämtning av Roeder och hans mannar i slutet av säsongen. Nämnvärt är också att det var 2 poäng bättre än säsongen 03/04, men då räckte det till en femte plats. Souness fick sparken precis efter övergångsfönstret då inga pengar spenderades och Shepherd anställde Roeder. Efter ett positivt slut på säsongen trodde vi alla på en spännande sommar…..
Roeder belönades med ett tvåårskontrakt som manager, och ryktena kring vilka vi eventuellt skulle värva var många och vansinniga. Vi har lärt oss under sommaren att en klubb som måste kvala via Intertotocupen är mindre slagkraftig i marknaden än vi kanske trodde, vi har lärt oss (hoppas jag) att inte tro på alla dumma rykten, vi har lärt oss att det vi tycker och tänker som möjliga nyförvärv inte nödvändigtvis stämmer överens med vad Shepherd och Roeder tycker, och vi har lärt oss att de riktigt stora namnen inte vill till Newcastle. Eller är det kanske så att Newcastle inte längre själv tror på att kunna få de riktigt stora namnen? Missförstå mig inte, jag tycker Martins och Duff kommer att visa sig vara mycket bra spelare i våra ränder, och jag hoppas att Sibierski visar sig vara en nyttig stärkning av truppen, men det är väl inte riktigt det alla hade hoppats på? Inga förstärkningar i backlinjen, ingen riktig ersättare för Shearer, en tillsynes passiv och handelsförlamad styrelse och framförallt, inga pengar i den storleken vi vant oss vid.
Om Owen hade varit frisk hade jag varit mer än nöjd med honom, Martins, Shola och Luque, med tanke på att Dyer, Duff och Sibierski också kan spela på topp. Mittfältet har jag inga problem med, Solano, Parker, Emre, Duff, N’Zogbia, Dyer, Butt, Milner plus ungarna är helt ok. Backlinjen…. Taylor, Moore, Carr, Babayaro, Bramble & Ramage är de enda försvararna vi har med hygglig erfarenhet av Premiership eller Europaspel, och det är tunt.
Med tanke på de höga lönerna vi dras med, på de övergångssummor som Shepherd godkände under Souness tid, på de underpresterande ”stjärnorna”, kanske den okände tränaren vi har (jag personligen tror dock inte på det), det faktum att Newcastle inte är ”Bright lights, big city” London, att vi inte är med i Champions League, att vi inte ens var med i UEFA cupen förrän för en vecka innan fönstret stängdes, att många utländska stjärnor misslyckats här uppe… Är det konstigt att vi inte kan värva de spelare vi gärna skulle vilja se? Är vi fortfarande en av Englands storklubbar?
