Hos farbror doktorn.
Alster #25
Hos farbror doktorn.
Hm, ni talar om ovala bollar, om onsdag på en fredag fast det borde vara lördag? Ni berättar Om Nyckfulla försvarsmekanismer, om Strumprullare, snesparkar, och blytyngder bak i kalsongerna? Ni säger att ni ser röda kortblixtar framför ögonen, talar upprört om osymmetriska hörnor, om öppna mål som är stängda? Och vadå, hemma bra men borta bäst? Min bäste herre, det här kan röra sig om något mycket mer allvarligare än en vanlig kvalfrossa. I värsta fall kan sådana här tydliga symptom vara tecken som kan få betydligt olyckligare konsekvenser än vanlig kvalfeber, ja till exempel som att fullständigt falla för strecken, med risk för livslång rehablitering eller omedelbar pension. Jag kommer genast att skicka en remiss till psedupysiologiska kliniken där man får utreda ert fall vidare. Såja, då kan ni klä på er igen. Nästa!
Med tunga stela rörelser skruvar jag på träbenet, kliver i dykarskor och de stråspretande resterna av en malfjäriläten sambakjol, lägger oket på axlarna, samt sätter till sist på åsneöron och dumstrut, innan jag haltar ut från doktorn, med bara tre matcher kvar att leva..? I tjockskallen konstruerar jag; "mitt testamente-listan", 15/4:
1. D. Carter, får mitt dammiga knäckebröd och kattens halvfulla vattenskål, för fängelsehålan.
2. P. Robinson, får stora slipstenen, för stukade taggar, trubbiga vildsvinsbetar.
3. D. Kamara, får fotbollsmålet Magnum, nu ännu större.
4. N. Clement, får jämvikter att hänga frampå, för stabilitet till rövhänget.
5. N. Ellington, får min bästa badboll, för träning av tillslag på boll.
Taktiktavlan visar: Framåt!
Taktikläxan alla har lärt sig: Framåt!
Albion Watch: 3 matcher, 6 halvlekar, 270 minuter, 9 poäng att spela om, och försvaret det läcker, mittfältet är vilse, anfallet missar, strecket under fötterna svajar farligt...
Klassiska ?: kval eller inte kval, det är frågan.
hämtat ur synonymordboken: kval-ångest-orostillstånd.
Och till och med smöret härsknade när jag efter en timme förstod att N ellington också var med.
Taktiktavlan 2: Asch skit samma, framåt!
Ur lång resas loggbok: "Vi siktade skärgården, vi hinna skåda de första sjöfåglarna på himmelen, vi hafva en förmimmelse av en strax väntande gyllene kust, men Ack... Med ett väldeligt brak och till likan stor förödelse lyckades vi ränna skeppet uppå det första av skärgårdens alla grund. Barbord sida gapa uppriven, salta vågor skölja in, hela skeppet stå farligt kantrande. Villervalla råda ombord. Passagerarna rumla och ramla varandra omkring mellan uppfläkta skeppskistor och omkullslagna däcksstolar. Likt nackade hönsfåglar yra besättningen runt bland skeppets totala oreda, två besättningsmän sägs allaredan i myteri hafva lämnat skeppet. Men där längst fram i den grundstötta fören, med ögonlappen dinglande i näsan, med svald haka, svingandes sitt avkrockade träben, stå ännu vår kapten och ropa: Framåt! Ännu kan vi nå fram i tid! Framåt!"
Å me saknad och förfång, en kvalfyld klockas BÅNG BÅNG!!
