Matchen vi helst vill glömma
Ska Birmingham kunna komma tillbaka ännu en gång efter en plattmatch eller var Aston Villas utklassning med 5-1 näst sista spiken i kistan?
Det är lika bra att direkt medge att Martin O’Neill har gjort ett mycket bra jobb med Aston Villa. Det var stundtals bara ett lag på planen och Birmingham har inte blivit utklassade med sådana siffror sedan 1962, då det blev 6-2 till Villa.
Nu blev det 5-1 och Alex McLeish har mycket att tänka på inför de tre återstående matcherna mot Liverpool, Fulham och Blackburn.
Ojämnheten har nog varit Birminghams stora svaghet såväl denna som föregående säsong. Men efter ett magplask har laget på något sätt alltid kunnat komma tillbaka och prestera bra. Det kanske låter som om jag letar efter ett sista halmstrå, men så har det faktiskt varit under hösten, vintern och våren.
Vi har en liten fördel också i att ha två hemmamatcher kvar, medan våra rivaler Reading, Bolton och Fulham bara har en var.
Om matchen är inte mycket annat att säga att man vill glömma den så fort som möjligt. Aston Villa vann nästan alla dueller och vi saknade Sebastian Larssons kreativitet. Inte för att den hjälpt oss att vinna, men vi hade kanske kunnat hålla siffrorna nere. Får verkligen hoppas att Bissen är tillbaka mot Liverpool.
Mauro Zarate blev utbytt mot Mikael Forssell och sparkade några reklamskyltar i ilska. Han sade efter matchen till McLeish att det var en reaktion över hans egen oförmåga i matchen, tro’t eller ej. Lite märkligt är det av McLeish ändå att inte ge argentinaren större förtroende.
Forssell gjorde målet och det var snyggt när han på typiskt Micke-vis sprang igenom i en lucka och nätade.
LAGET: Maik Taylor – Stephen Kelly, Radhi Jaidi, Liam Ridgewell, David Murphy –Cameron Jerome (Olivier Kapo, 58), Mehdi Nafti, Fabrice Muamba, Gary McSheffrey – James McFadden, Mauro Zarate (Mikael Forssell, 58).
