Från “skitspelare” till idol
En spelares popularitet kan förändras fort i fotbollsvärlden. Fråga Franck Queudrue, han vet. I somras var han “skitspelare”, i dag är han fansens stora favorit på St Andrew’s i Birmingham.
Den 30-årige franske vänsterbacken Franck Queudrue kom till Birmingham i augusti 2007 efter flera års framgångsrika säsonger med Middlesbrough, där han bland annat var med om att vinna ligacupen och spela Uefa-cupfinal, samt en kortare sejour i Fulham.
Queudrues första år med Birmingham i Premier League var blandat, han varvade helgjutna insatser med mindre goda. När manager Alex McLeish efterträtt Steve Bruce var ett av de första köpen vänsterbacken David Murphy (som varit lagkamrat med Queudrue i Middlesbrough), vilket tolkades som att McLeish inte såg någon plats för “French Franck” i Birmingham.
När Birmingham åkt ur Premiership gick den hetlevrade delägaren David Sullivan ut offentligt i en svidande kritik av Steve Bruce och förklarade att denne mest köpt “en massa skit”. Två spelare nämndes vid namn, den ene var Franck Queudrue – till mångas förvåning, inklusive undertecknad.
När fransmannen sedan skulle infinna sig till första sommarträningen uteblev han. Han dök upp något senare, men överviktig, och fick inte följa med till träningslägret i Österrike. Ingen väntade sig annat än att han skulle säljas. Alex McLeish satte upp Queudrue på transferlistan
Ingen klubb lade dock något bud och i inledningen av säsongen var det David Murphy som fick spela vänsterback. Men när Murphy skadades öppnades en möjlighet för Franck Queudrue. Han steg in och gjorde det med besked. Han började spela med ett enormt självförtroende och satte färg på matcherna, något som ofta saknas i Birmingham, det vill säga en spelare som vågar sticka ut och ibland göra det ovanliga.
Han gjorde avgörande mål i matcher mot Charlton och Bristol City och fick också förtroendet att spela innerback när ordinarie spelare var skadade.
En Birmingham-supporter uttryckte det så här: “Sällan har jag sett en vänsterback i Blues spela så bra att hans skicklighet och leverans av bollen (till anfallarna) oftast är bättre än den vänstermittfältare som spelar framför honom.”
Franck Queudrue har definitivt bidragit starkt till att Birminghams försvar är ett av de mest svårforcerade i hela Championship. “French Franck” blev därför plötsligt otroligt älskad av Birminghams supportrar på ett nästan hysteriskt sätt. De hyllar honom ideligen och har till och med tillägnat honom en sång. När senast fick en vänsterback en egen sång på läktarna? Här är texten:
Franck Queudrue, Queudrue,
He’s bigger than me and you,
He fought us at Waterloo,
Franck Queudrue, Queudrue!
Jag har inte hört den sjungas, men är nästan säker på att melodin är Que Sera Sera.
Han har också ett flamboyant drag, den gode Queudrue. Han färgade sitt hår med blond slinga och förklarade att han gjorde det för supportrarna för att visa att han hade attityd.
David Sullivan har tagit tillbaka vad han sagt och de två har träffats. Majoritetsägaren David Gold har uttalat sig positivt om Queudrue och sagt: “Jag är extremt glad över Francks spel, jag älskar honom.”
Queudrues popularitet kan också hänga samman med att supportrarna vill öppet visa sitt förakt för David Sullivan. Genom att dyrka Queudrue visar de att Sully hade fel.
Det finns många som tror att Queudrue kan komma att vinna fansens omröstning om årets spelare i Birmingham, trots att han hittills bara spelat 22 matcher. Det skulle i så fall vara en riktig sensation, eftersom det finns flera klara kandidater, såsom den ständigt pålitlige lagkaptenen Lee Carsley, 13-målsskytten Kevin Phillips och målvakten Maik Taylor som räddat oss från nesliga förluster många gånger.
David Gold säger: “Det finns inget bättre än att sticka fingret i luften mot din chef (David Sullivan) och jag skulle bli hemskt glad om han vann priset.”
Franck Queudrue kan bara tacka och vara nöjd åt alla lovorden. Han verkar full av sjölvförtroende och har också offentligt sagt att han nu bara kan skratta åt sitt livs värsta misstag när han lobbade tillbaka en boll från 32 meter i eget mål som ung spelare i franska Lens i en match mot Bastia.
“Det är ett snyggt mål”, säger han skrattande. “Jag har sett det på DVD, det är inte mitt mest pinsamma ögonblick, nu i dag är det är ett av mina roligaste minnen. Vi ledde med 3-0 då, så det var inte så farligt.”
Mer än 200 000 besökare har sett självmålet som kan beskådas på länken
http://blogs.¬sundaymercury.net/final-word/