Nästa anhalt; Munchen
Kan vi få se en liknande gruppkram efter kvartsfinalerna mot Bayern Munchen månne?

Nästa anhalt; Munchen

Lottningen inför årets kvartsfinaler avslutades för sisådär en tre timmar sedan. Det har flugit runt många tankar sedan Slakten på Old Trafford angående önskemotstånd. Lag har stötts och blötts, vridits och vänt på, analyserats och finhackats.

Jag hade personligen inte haft några egentliga problem med vare sig Barcelona eller Arsenal men Barca ser jag hellre i en eventuell final, mest med tanke på den fantastiska inramning den holmgången hade fått. Men det är klart att de två lagen tillsammans med vårat eget måste räknas till gräddhyllan och gärna undviks för tillfället.
I mitten någonstans låg Inter och Bayern hoovrande lite sådär axelryckande slött och slumrande medans både Lyon och Bordeaux givetvis måste anses hade varit en perfekt start på upploppet som stundar även om det givetvis är två riktigt bra fotbollslag, det finns nämligen bara sådana kvar nu.

Det blev Bayern. Tyskt marscherande stål. Ein Zwei Drei Polizai. Kraftwerk unz unz unz.
Historien lagen sinsemellan känner vi alla till, vi behöver inte vältra oss i gamla meriter just nu, hur fantastiska de än må vara. Senast vi mötte Bayern Munchen var under försäsongen 04/05, 2-4 på straffar blev det då.

Går vi in som favoriter i de här matcherna? Ja det är jag beredd att sätta någon slant på även fast favoritskap inte alltid behöver vara något positivt i sig.
Bayern har två fruktansvärt duktiga fotbollsspelare i Ribery och Robben, två fruktade vingar som på en bra dag kan springa åttor runt både fransmän, nordirländare, serber och engelsmän om det vill sig riktigt illa. Men utöver det? Nja. Det känns som om Fletchers  säckpipa ska kunna blåsa sönder det där mittfältet. Det känns som om Rooney ska kunna storma sig genom det där tyska försvaret, ett försvar som för övrigt har sett påtagligt svajigt ut sett över hela säsongen. Det känns som om vår försvarslinje kommer att kunna hantera det holländska och franska hotet. Det känns som vinst.

Som sagt, det finns inga dåliga lag kvar. Alla måste bearbetas med noggrannhet och koncentration samt mötas med den respekt de faktiskt förtjänar för att ha tagit sig så här långt. Runt slutet av Mars bänkar vi oss tillsammans med lite fish n chips och en sheppardpie och ser på när våra röda djävlarna förhoppningsvis smälter ned stålet till en bytta sauerkraut.

Daniel Woxlin2010-03-19 16:49:00
Author

Fler artiklar om Manchester U

MUWomen’s Barmy Army: Marinbiologen som räddar allt
Tre tankar och spelarbetyg efter segern mot Manchester City
Inför: Manchester City – Manchester United